”När ska pandemin ta slut?”

Krönika av Johan Brun som följer utvecklingen av coronapandemin för LIFs räkning.

LIF, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen, har och fortsätter att rapportera om nya och pågående forskningsaktiviteter för att förebygga och behandla covid-19. Vi har också analyserat framtagandet av olika tester, möjligheterna att diagnostisera en pågående infektion eller om man efter tillfrisknande har erhållit immunitet och antikroppar. Men den återkommande frågan som alla ställer sig är ”När ska denna pandemi ta slut?”.

Den stora frågan handlar egentligen om ”när kan vi återgå till det normala”. Myndigheterna har aviserat att det troligen bli värre under de närmaste veckorna men vad händer sedan?

I veckan har det kommit optimistiska uppgifter om ett minskat antal insjuknade och döda i covid-19 från Italien, Tyskland, Frankrike och, inte minst, från Kina som inte längre rapporterar några dödsfall och har börjat öppna upp den tidigare isolerade och stängda staden Wuhan. Spanien rapporterar tyvärr återigen en liten uppgång efter en vecka med minskade dödssiffror.

I Sverige ser vi en relativt stabil utveckling och, enligt Folkhälsomyndigheten, en fortsatt ganska flack kurva.

Först ut att minska på restriktioner i Europa var Österrike. Nu tar Danmark efter och öppnar för- och grundskolor efter påsk. Norge säger sig ha kontroll, rapporterar en allt mindre smittspridning och tänker släppa på restriktioner i slutet av april.

Danmark rapporterade för några dagar sedan att 97 procent av samtliga verifierade smittade under fyra veckor i februari/mars nu har tillfrisknat, positiva data som sannolikt ligger bakom deras beslut.

För att våga och kunna spekulera kring när pandemin är över i Sverige måste man beakta några ofta diskuterade förutsättningar, flockimmunitet, mutationer och andelen smittade utan symtom.

Flockimmunitet

Flockimmunitet uppstår när tillräckligt många i ett samhälle har haft en infektion och utvecklat immunitet - fått antikroppar mot SARS-CoV-2. Exakt när det uppstår diskuteras men när minst 60 procent i en population har haft infektionen brukar vi se en snabb nedgång i fortsatt spridning. Om 2 miljoner svenskar drabbas av covid-19 under våren, en uppskattning som har nämnts, har vi ännu en tid kvar tills vi når de 60 procent som kan krävas för flockimmunitet. Denna prognos är dock baserad på mycket osäkra data.

Mutationer

Mutationer innebär ofta att ett virus blir snällare. De coronavirus som vi känner sedan tidigare och som infekterat människor har alla efter en tid kommit att bli vanliga förkylningsvirus med måttliga symtom.

Varje gång som ett coronavirus kopiera sig själv med hjälp av mänskliga celler finns en risk att dessa replikeringar inte blir exakta, en muterad variant av viruset uppstår. Då viruset bildar ca 10 000 kopior av sig själv i timmen förstår man att risken för att sådana mutationer ska ske är stor. Dessa mutationer är ofta sämre kopior av originalet vilket kan innebära att de lättare dör eller, i bästa fall, ger mildare symtom om de infekterar nya celler.

Det gynnar både oss och viruset om symtomen är lindriga och vi som blir infekterade överlever. Forskarna har redan upptäckt minst 40 muterade varianter av SARS-CoV-2 och de verkar vara mindre virulenta och samtidigt väldigt lika ursprungsviruset från Wuhan i Kina. Det är lovande för vaccinutvecklingen då dessa nya vacciner förhoppningsvis kommer kunna fungera under en längre tid.

Symtomfria men smittade

Vi har sedan tidigare erfarenhet av att pandemier ganska plötsligt tar slut. Det såg vi under SARS epidemin 2002–2004, under den stora Asiatenpandemin under senare delen av 1950 talet, och under Hongkonginfluensan 10 år senare då ca 1 miljon människor dog. Sannolikt var orsaken att tillräckligt många infekterats och blivit friska igen, flockimmunitet hade uppstått.

När en succesiv avklingning kommer att ske styrs mycket av hur många i samhället som är symtomfria men ändå smittade. En kinesisk studie på 166 individer som rest mycket i landet visade att fyra av fem odlingspositiva var helt symtomfria. Från Italien antar man, baserat på en studie på 1000 slumpvist uttagna och testade individer, att 20 miljoner sannolikt redan har haft covid-19. Det skulle i så fall ligga nära kvoten som krävs för snabb utveckling av flockimmunitet och en nedgång av pandemin.

Det finns andra studier som visar att ända upp till 80 procent kan ha blivit smittade av symtomfria infekterade individer eller personer med extremt lite besvär. Detta styrks av amerikanska beräkningar som uppger att 50 procent av alla smittade är symtomfria. En liknande siffra rapporteras från en nyligen genomförd undersökning på universitetssjukhuset i Linköping. När samtliga 50 medarbetare på en operationsavdelning testades visade sig hälften vara infekterade och många av dessa helt utan eller med obetydliga symtom. Statsepidemiolog Anders Tegnell har i en intervju spekulerat i att nio av tio coronasmittade kan vara symtomfria.

Att många fler kan ha haft en infektion utan symtom är bra ur perspektivet att det snabbar på utslockningen av pandemin. Det talar också för att dödligheten i procent är mycket lägre än vi vad hittills trott.

Så sammanfattningsvis vet vi inte säkert när vi kan återgå till ett mer normalt liv och återskapa normala umgängesmöjligheter. Men, utifrån de kunskaper om pandemin vi har idag, är en rimlig gissning någon gång under sommaren. Mina förhoppningar är till midsommar men det återstår att se.


Johan Brun är senior medicinsk rådgivare på LIF och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen.

Läs mer om pågående forskning kring läkemedel och vacciner mot covid-19 i LIFs forskningsöversikt:

https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/

Johan Brun Senior medicinsk rådgivare

Senior medicinsk rådgivare

Relaterat innehåll
Uppdaterad: 8 april