Antibiotika är ett av våra viktigaste vapen mot sjukdom och ohälsa, men problemet med resistenta bakterier växer sig allt större. Genom att använda antibiotika så ansvarsfullt som möjligt kan du vara med och bromsa den eskalerande antibiotikaresistensen och avvärja en global hälsokatastrof.
Antibiotikaresistens, alltså att bakterier blir resistenta mot antibiotika, är ett av vårt tids största hälsohot. Redan idag dör 700 000 människor om året av infektioner som ingen antibiotika biter på längre och siffran ökar.
Utan fungerande antibiotika slungas sjukvården tillbaka till tiden innan penicillinet. Ett vanligt rivsår kan bli ödesdigert. Det kommer inte längre gå att utföra kirurgi och cancerbehandlingar utan överhängande livsfara. Infektionssjukdomar som borrelia, lunginflammation och gonorré går inte att behandla.
Antibiotika är helt enkelt en förutsättning för god hälsa och modern, kvalitativ sjukvård.
För att bromsa resistensutvecklingen så att världen även i framtiden har tillgång till fungerande antibiotika måste vi alla göra vad vi kan. Det gäller inte bara politikerna, industrin och sjukvården. Även på individnivå finns mycket att göra.
Här listar vi hur just du kan bidra till att minska hotet från antibiotikaresistensen. Det handlar om att minska behovet av antibiotika genom olika åtgärder och att använda de antibiotika vi har så sparsamt som möjligt.
Olika infektioner kan ge liknande symtom men det innebär inte att de kan behandlas med samma antibiotika. Det finns många sorters antibiotika som är effektiva mot olika infektioner. Därför är det viktigt att du inte använder antibiotika utan en läkares ordination eller delar med dig av ditt utskrivna läkemedel till någon annan, varken människa eller djur.
Även om du känner dig fullt frisk tidigare är det viktigt att du fullföljer hela kuren. Om du avslutar din behandling för tidigt finns risken att du ”tränar” bakterierna till resistens vilket kan leda till att du får en svårbehandlad, återkommande infektion.
För att förhindra spridning i miljön eller felaktig användning ska överblivna antibiotika tas om hand på ett korrekt sätt. Om du har kvar läkemedel efter en fullföljd antibiotikakur, lämna in det på valfritt apotek. Här kan du läsa mer om effekterna av antibiotika i miljön.
Antibiotika verkar bara på bakterier och har därmed ingen som helst effekt mot förkylningsvirus. Du blir alltså inte frisk fortare av att använda antibiotika vid en förkylning, i stället riskerar du att bidra till eskalerad resistensutveckling och öka din mottaglighet för nya infektioner.
En lärdom från coronapandemin är att vi tillsammans kan minska smittspridning genom att hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma om när vi är sjuka. Ju mindre infektionsspridning i samhället, desto mindre antibiotika behöver vi använda och utvecklingen av antibiotikaresistens hålls nere.
Att förebygga infektioner är viktigt om vi ska kunna bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Där är vacciner en hörnsten.
Det finns vaccin både mot bakterier (till exempel mot pneumokockbakterier som orsakar bland annat lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning) och mot virus. Man behandlar inte virusinfektioner med antibiotika. Däremot kan vaccination mot virus minska risken för följdsjukdomar som kräver antibiotikabehandling.
Utsläppen från antibiotikatillverkning riskerar att bidra till en ökad antibiotikaresistens. Lif arbetar sedan länge med att minska läkemedels miljöpåverkan.
Antimikrobiell resistens är ett stort hot mot den globala folkhälsan. Därför är detta en av de mest prioriterade frågorna för läkemedelsbranschen.
Expert på läkemedelstillverkning och distribution
Expert vacciner och antibiotikaresistens
Expert miljö och hållbarhet
Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin
Kontaktperson Folkhälsomyndigheten
Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4