Etik

Läkemedelsbranschen har ett stort och omfattande egenåtgärdssystem för att upprätthålla hög etik och trovärdighet. Egenåtgärdssystemet innefattar såväl interna regler som avtal med de parter som ofta samarbetar med läkemedelsföretag. Egenåtgärdssystemet omfattar också rutiner för att upprätthålla säkerheten kring läkemedel samt inom forskning och sjukvård.


AKTUELLT


8 september 2017

LIF har tagit fram ett dokument som beskriver de mest använda digitala kanalerna i Sverige och hur de kan användas för att kommunicera till allmänheten samt hälso- och sjukvårdspersonal utifrån Läkemedelsbranschens etiska regelverk.

Dokumentet är författat av LIFs kansli, observera att det ytterst alltid är IGN och NBL som vid en anmälan avgör huruvida ett förfarande är lämpligt eller ej.

22 augusti 2017

Den europeiska branschorganisationen för läkemedelsföretag, EFPIA, antog 2013 en ny etisk uppförandekod som innebär att värdeöverföringar i form av exempelvis konsultarvoden från läkemedelsföretag till hälso- och sjukvårdspersonal eller övrig hälso- och sjukvård kommer att göras publika. Det innebär att läkemedelsföretag som agerar på den svenska marknaden publicerar vilka personer eller organisationer som har fått värdeöverföringar under ett visst år, samt det sammanlagda värdet av dessa. Den första rapporteringen genomfördes av företagen i maj 2016 och i maj 2017 har ny data publicerats.


Om läkemedelsbranschens etiska regelverk

Regler för läkemedelsinformation har sedan det ursprungligen antogs 1969 av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Representantföreningen för Utländska Farmacevtiska Industrier (RUFI) varit det huvudsakliga dokumentet för att närmare ange läkemedelsföretagens ansvar för information om läkemedel. Under senare år har LIF bl.a. genom sitt medlemskap i European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA), International Federation of Pharmaceutical Manufactures and Associations (IFPMA) kommit att omfattas av dessa organisationers regelverk. Därutöver har LIF ingått ett flertal överenskommelser om samverkansformer mellan läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården m.fl. Dessutom har regler för icke-interventionsstudier, regler för samverkansformer med orga-nisationer/intresseorganisationer, regler för umgänget mellan företag och medarbetare på apotek samt regler för umgänget mellan företag och politiker utgivits.

Det åligger de svenska marknadsbolagen att tillse att Läkemedelsbranschens etiska regelverk iakttas även av moderbolag och systerbolag vid aktiviteter på den svenska marknaden eller riktade mot den svenska marknaden. Vidare åligger det sådant bolag att i licensavtal eller liknande med samarbetspartner ålägga dem att följa Läkemedelsbranschens etiska regelverk.

LIF:s styrelse beslutade att samla de nationella och internationella regelverken i en kod. LIF:s styrelse beslutade den 13 juni 2007 att anta det nya regelverket som benämns Läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER). Regelverket trädde ikraft den 1 oktober 2007 och reviderades senast i februari 2018. Läkemedelsbranschens etiska regelverk ska ses som ett komplement till gällande lagstiftning, författningar och myndigheters föreskrifter och tillämpliga koder, t.ex. mutlagstiftning, Institutet mot Mutors "Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet" och regler kring upphandling. Den 1 januari 2018 bildades en nordisk förening för veterinärmedicinska läkemedel med ansvar för bland annat marknadsövervakning av veterinärmedicinska läkemedel. I samband med revideringen av LER i februari 2018 beslutades därför att ta bort de delar i LER som specifikt berörde veterinärmedicinska läkemedel. Övriga delar i LER berör fr.o.m. detta datum ej heller veterinärmedicinska läkemedel eller veterinärmedicinska företag.

Medlemsföretagen i LIF, Föreningen Innovativa Mindre Life Science Bolag (IML), ASCRO och Föreningen för Generiska Läkemedel (FGL) följer LER.

 


Rikard Pellas Compliance Officer

Etik och regelsystem
Patientorganisationer