X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Johan Brun

"Vaccineffekterna allt tydligare"

Tack vare vaccinationerna och genom att fortsätta följa rekommendationerna kommer vi att ta oss ur pandemin, skriver Johan Brun i veckans coronakrönika. Det senare är viktigt då även länder med hög vaccinationsgrad och en befolkning med antikroppar fortfarande kan se ökningar av smittspridningen efter tidigare nedgångar.

Vi läser dagligen om hur allt fler i världen blir vaccinerade och hur effektiva de idag godkända alternativen är. Det som kan upplevas lite overkligt är att det samtidigt pågår en fortsatt intensiv forskning efter fler vacciner, 287 kandidater befinner sig i tidig preklinisk utveckling och dryga 100 i klinisk fas. Av vaccinerna i klinisk fas är det 10 procent som nyttjar samma teknik som Pfizer/BioNTech och 16 procent som har valt Astrazenecas modell. Sannolikt kommer de flesta att tvingas lägga ned på grund av bristande effekt eller kommersiella aspekter och ibland tyvärr på grund av bristande produktionskapacitet i världen. Detta trots att representanter från WHO uppger att vi behöver uppnå 80 procents vaccintäckning i alla länder för att få stopp på pandemin och att det kommer att behövas mer vaccinproduktion för att  vi ska nå den nivån.

Att vacciner fungerar har forskningen visat med all tydlighet, bland annat i en stor uppföljning från Uruguay – ett av de sydamerikanska länderna med bäst vaccinationstäckning. Över 52 procent av befolkningen har fått minst en injektion. Med vaccin från kinesiska Sinovac hade man 61 procents skydd mot att bli infekterad, 95 procents skydd mot att behöva intesiv vård och 92 procent mot risken att dö i covid-19. När man istället följde upp de som fått Pfizer/BioNTechs vaccin och då inkluderade samtliga upp till 80 år noterade man 78 procents skydd mot att bli infekterad och 94 procents skydd mot att behöva intensivvård eller att dö. Ett mått på trovärdig effekt är att man får liknande resultat i olika länder och befolkningar, och det visar verkligen uppföljningen av dagens godkända vacciner.

Resultat från uppföljningstudier från Israel visar på andra positiva effekter. Ju fler man vaccinerar desto bättre blir det för de ovaccinerade. De kunde konstatera att för varje 20-procentig ökning av vaccinerade i åldern 16 till 50 år sjönk antalet som smittades i åldersgruppen under 16 år med 50 procent. En form av flockimmunitet i verkligheten.

Vaccinationer – genombrottssmitta?

Nu har 4 miljoner svenskar, mer än hälften av den vuxna befolkningen, fått minst en dos vaccin och vi börjar se rapporter som beskriver effekterna. Dryga 600 000 nya fall av infekterade har rapportets in sedan årsskiftet och fram till i slutet av maj. Det motsvarar 6 procent av befolkningen. Nästan 800 000 har fått två doser vaccin och av dem har nästan 2 800 ändå drabbats av covid-19, vilket motsvarar 0,4 procent av alla som insjuknade samma period. Av dessa drabbade har 130 dött men då ska man vara medveten om att det är de äldsta och mest sköra. Medianåldern i den gruppen var 88 och den äldsta var 105 år.

Forskning

Viremi

Forskare från Storbritannien har med upprepade blodprover följt upp patienter som vårdats på sjukhus på grund av covid-19. Man fann att de som tidigt hade hade mätbara mängder virus-RNA i blodet, sk viremi, hade sämre prognos och högre risk att dö. Hos de med fatal utgång förekom virus-RNA i blodet i 56 procent av fallen medan motsvarande siffra hos de som överlevde endast var 13 procent. I samma undersökning noterade man ökande mängder av proteinet LGAL3BP (galectin-3-binding protein) i lungvävnaden hos de som klarade sig bäst, vilket talar för en skyddande effekt. Nu tror man att den antivirala effekten av proteinet skulle kunna ligga till grund för utvecklingen av en ny behandling.

Anosmi

Förlust av lukt- och smaksinnet (anosmi) är ett tidigt och vanligt symtom vid covid-19. Forskare från USA har kunnat identifiera en genvariant (rs7868383) som ökar risken för denna utveckling baserat på uppföljning av över en miljoner deltagare i 23andMe´s Covid-19 Study. Genvarianten påverkar kromosom 4 och generna UGT2A1 och UGT2A2 med koppling till luktsinnet. Vad denna genvariant faktiskt gör är inte känt men det finns sannolikt en koppling till ett enzym (uridene diphosphate glycosyltransferases) som omsätter luktsubstanser. Av alla som hade ett positivt PCR-test hade 68 procent påverkan på lukt- och smaksinnet medan motsvarande siffra för de negativa endast var 17 procent. Hade man den specifika genavvikelsen gav det 11,5 procents risk att drabbas. Eftersom detta var en global studie kunde man även konstatera att risken för anosmi är störst för européer (37 procent) och lägst för befolkningen i Sydostasien (19 procent). Unga mellan 26 och 37 år hade oftare påverkan (73 procent) än de som var 85 år och äldre (43 procent), och kvinnor är lite mer utsatta (72 procent) än män (61 procent).

Kost

Vegetarisk kost verkar kunna minska risken att bli smittad med SARS-CoV-2 enligt en enkätstudie publicerad i den medicinska tidskriften Brittish Medical Journal. De tillfrågade var 3 000 läkare och sjuksköterskor som arbetat nära covid-19-patienter och som var verksamma i Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien. Enligt rapporten hade hälso- och sjukvårdspersonal som stod på vegetabilisk kost 73 procent lägre risk att bli allvarligt sjuka och man tror att den kosten innehåller viktiga beståndsdelar som stärker immunförsvaret. De som uppgav att de höll sig till en vegetabilisk kost men även åt fisk och skaldjur (pescetarianer) hade något lägre skydd (59 procent) medan en LCHF-diet inte kunde tillskrivas någon skyddande effekt. Nu ska man alltid var försiktig med konklusioner från den här typen av undersökningar. Dessutom kan man fundera över vad som gör att tillägget av fisk och skaldjur försämrar skyddet med 14 procent. Är det kanske snarare olika personlighetstyper som förklarar skillnaderna?

Återanvändning

Under hela pandemim har det pågått ett stort antal studier där man testat befintliga och godkända läkemedel som möjliga behandlingar vid covid-19. Olika förslag har dykt upp men endast ett fåtal har blivit fullt ut rekommenderade.

Nu har ett samarbete mellan välrenomerade forskargrupper i Japan, USA och Storbritannien screenat ett stort antal läkemedel genom att infektera specifika cellkulturer (VeroE6/TMPRSS2) med SARS-CoV-2. I deras arbete framstod en kombination av cepharanthine (ett antiinflammatoriskt cancerläkemedel) och nelfinavir (HIV-läkemedel) som mest intressant. Cepharantin verkar genom att hindra virus från att fästa på Spike-proteinet medan nelfinavir blockerar ett av de protein som virus behöver för att kunna starta replikeringen. För tidigt att säga om detta ska bli en rekommenderad behandling men resultaten motiverar till att starta kliniska studier.

Metformin

Har tidigare skrivit om att de två första väldokumenterade och godkända behandlingarna av covid-19, heparin och dexametason, båda hade funnits i många decennier. Nu kommer spännande resultat från användandet av metformin, ett läkemedel som första gången beskrevs 1922, och som under 1940 testades mot influensa, men som därefter och fram tills idag har varit ett basläkemedel vid sockersjuka. Nu har forskarna, på samma sätt som den franske läkare Jean Sterne som under 1940 talet testade metformin vid virusinfektioner, kommit på att läkemedlet har en intressant antiinflammatorisk effekt. Under pandemin har man noterat att diabetespatienter med covid-19 och och som stod på metformin klarade sig bättre än förväntat. Forskare från University of California kunde se i djurmodeller att infekterad lungvävnad med SARS-CoV-2 skyddades av metformin. Hur detta läkemedel, vars huvuduppgift är att normalisera sockernivåer i blodet, åstadkommer detta har nu kunnat fastställas. Genom att hämma produktionen av ATP (adenosintrifosfat), ett ämne som cellernas mitikondrier använder för att lagra energi, får man en generellt minskad aktivitet. När makrofagerna förlorar ATP blir bildning av DNA i mitokondrierna hämmad och hela inflammationskaskaden går ner. Metformin minskar även bildandet av inflammasoner, ämnen som är förstadier till IL-1, en viktig beståndsdel i cytokinstormen, som i sin tur driver lungskador vid svåra fall av covid-19. Spännande med dessa gamla trotjänare som kallas in till ny tjänstgöring.

Viss försiktighet anbefalles

Vi längtar nu alla till en sommar som ska var så normal som det bara är möjligt. Framför allt för alla som snart fått sina två sprutor, oavsett med vilket vaccin. Men en viss försiktighet bör vi ändå uppehålla. SARS-CoV-2 fortsätter att kämpa för sin existens och arbetet med att säkra flera nya generationer. Virus möjlighet till att mutera verkar vara obegränsad.

Trots att Storbritannien vaccinerat drygt 60 procent av sin befolkning och över 40 procent med en andra dos, samt har en befolkning med stor andel antikroppar efter genomgången infektion, ser man idag en ökad smittspridning. Något som man skyller Delta-varianten för. En liknande bild ser vi i Chile där 75 procent av befolkningen fått en första dos och över 60 som är fullvaccinerade. I veckan har Kina rapporterat om nya utbrott och även där uppger man Delta-mutationen som orsak.

Det är inte över än och vi måste fortsätta vara försiktiga så att den positiva utvecklingen i Sverige inte bryts. Pandemin kommer att gå över, allt kommer att återgå till det ”normala”, och vi kan genom vårt beteende påverka när det sker.


Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19

Uppdaterad: 16 juni