Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
Antibiotikaresistens är ett allvarligt hälsohot som äventyrar möjligheten att bedriva modern sjukvård. För att vi ska kunna fortsätta behandla infektioner måste dagens antibiotika användas ansvarsfullt, samtidigt som nya utvecklas.
Vad är antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika som tidigare fungerat mot dem. Bakterier som har blivit motståndskraftiga kallas resistenta bakterier. Exempel på resistenta bakterier är MRSA, VRE och ESBL-producerande bakterier. En bakterie som är resistent mot flera olika typer av antibiotika kallas multiresistent.
Hur uppstår antibiotikaresistens? Resistensutveckling är en naturlig process, men användningen av antibiotika driver på utvecklingen eftersom känsliga bakterier slås ut medan resistenta bakterier överlever och kan spridas vidare. De viktigaste orsakerna till antibiotikaresistens är överanvändning och felaktig användning av antibiotika hos både människor och djur, samt spridning av resistenta bakterier mellan människor, via livsmedel och i miljön.
Antibiotikaresistens är en del av det bredare begreppet antimikrobiell resistens, AMR.
Antibiotikaresistens får stora konsekvenser för modern sjukvård
Effektiva antibiotika är en förutsättning för stora delar av den moderna hälso- och sjukvården. När de förlorar sin effekt blir därför inte bara vissa infektioner svårare att behandla. Möjligheten att genomföra kirurgi och avancerade behandlingar på ett säkert sätt hotas när bakterier blir resistenta.
Antibiotika används bland annat för att förebygga och behandla infektioner i samband med kirurgiska ingrepp. Patienter som genomgår cancerbehandling eller en organtransplantation kan få ett nedsatt immunförsvar och bli särskilt känsliga för infektioner. Fungerande antibiotika är också viktiga inom exempelvis vården av för tidigt födda och nyfödda barn.
Nya antibiotika måste utvecklas men användas restriktivt
För att vi ska kunna fortsätta behandla bakterieinfektioner måste nya antibiotika utvecklas för att ersätta de gamla som successivt tappar sin effekt. Det är nödvändigt, oavsett hur restriktivt vi använder de som finns i dag. Bakterier förändras och med tiden blir de resistenta.
Varför utvecklas då så få nya antibiotika trots att behovet är så stort? Ett nytt antibiotikum ska helst användas så lite som möjligt för att bromsa ned resistensutvecklingen. Det är medicinskt klokt men skapar samtidigt en ekonomisk utmaning.
Med den traditionella modellen beror företagets intäkter främst på hur mycket läkemedlet säljs. Det ger svaga ekonomiska förutsättningar för att utveckla nya antibiotika. Företag kan investera stora belopp i forskning, kliniska prövningar och utveckling fram till ett godkänt läkemedel. Men möjligheten att få tillbaka satsningen genom försäljning är liten, eftersom läkemedlet ska användas restriktivt.
Utmaningen gäller också äldre antibiotika. Om priser och försäljningsvolymer är låga kan det bli svårt att fortsätta tillhandahålla viktiga produkter, trots att sjukvården behöver ha tillgång till flera behandlingsalternativ.
Varför är det så viktigt med nya betalningsmodeller för antibiotika?
Åtgärder mot antibiotikaresistens – flera lösningar krävs
Det finns ingen enskild åtgärd som kan lösa problemet med antibiotikaresistens. För att förhindra att resistensen sprids och bromsa utvecklingen krävs flera insatser.
Antibiotika behöver användas ansvarsfullt och bara när de gör nytta.
Infektioner behöver förebyggas genom bland annat god hygien, smittförebyggande arbete och vaccination.
Diagnostik behöver användas så att vården kan välja rätt behandling.
Resistensutvecklingen och antibiotikaanvändningen måste följas över tid.
Samhället måste säkra tillgången till de antibiotika som redan finns och skapa förutsättningar för att utveckla nya.
Utsläpp av antibiotika från tillverkning bör begränsas eftersom det kan bidra till resistensutveckling.
Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens för 2026–2035 anger inriktningen för arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige och bygger på ett sådant brett synsätt. Den omfattar bland annat förebyggande arbete, ansvarsfull antibiotikaanvändning, tillgång till läkemedel och diagnostik.
Arbetet kräver insatser från hälso- och sjukvården, myndigheter, akademi, företag och andra samhällsaktörer. Läkemedelsföretagen har en särskild roll genom forskning och utveckling samt genom att tillverka och tillhandahålla antibiotika och vacciner.
Förslag för att bekämpa antibiotikaresistens
Skapa ekonomiska incitament som gör det möjligt för företag att investera i utvecklingen av nya antibiotika.
EU måste främja antibiotikautveckling, bland annat genom en TEV (Transferable Exclusivity Voucher).
Säkra tillgången till äldre antibiotika. Det måste vara ekonomiskt hållbart att tillhandahålla en produkt i Sverige. Annars finns en risk att viktiga behandlingsalternativ försvinner.
Gör Sverige till en internationell testmarknad för nya lösningar mot antibiotikaresistens.
Använd vacciner för att förebygga infektioner, bland annat genom ett nationellt vaccinationsprogram för vuxna.
Utsläpp av antibiotika från läkemedelstillverkning kan bidra till utveckling och spridning av antibiotikaresistens. Det behövs krav och incitament som främjar ansvarsfull tillverkning.
Förbättra uppföljningen av hur antibiotika används. Det gör det möjligt att följa förändringar och rikta insatser för en mer ansvarsfull användning.
Lifs förslag för att motverka antibiotikaresistens
Lif ser flera områden där förutsättningarna behöver förbättras för att läkemedelsbranschen ska kunna bidra mer till arbetet mot antibiotikaresistens.
Skapa ekonomiska förutsättningar för nya antibiotika
Det behövs långsiktiga ekonomiska incitament som gör det möjligt för företag att investera i utvecklingen av nya antibiotika, eftersom den vanliga modellen inte fungerar här.
Offentlig och privat forskningsfinansiering kan stödja den tidiga forskningen. Men för att den ska leda till nya behandlingsalternativ behövs också finansiering för den kostsamma prekliniska och kliniska utvecklingen fram till ett godkänt läkemedel.
Lif anser att ersättningen för nya antibiotika behöver frikopplas från försäljningsvolymen. Företag ska kunna få rimliga intäkter, samtidigt som vården använder det restriktivt. Att ett viktigt antibiotikum finns tillgängligt är det som ska styra ersättningsnivån.
Sverige har infört en modell där företag kan få garanterad ersättning för att hålla antibiotika av särskilt medicinskt värde tillgängliga. Regeringen har 2026 gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att bygga vidare på modellen för både nya och äldre antibiotika.
Lif vill att Sverige fortsätter att utveckla sådana modeller och samtidigt bidrar till långsiktiga incitament som gör det möjligt att investera i helt nya antibiotika.
EU behöver skapa starka incitament för antibiotikautveckling
Antibiotikaresistens är ett gränsöverskridande problem i hela världen. Ekonomiska incitament för nya antibiotika behöver därför också utvecklas på europeisk nivå.
Inom arbetet med EU:s läkemedelslagstiftning har en så kallad TEV, Transferable Exclusivity Voucher, föreslagits. Modellen innebär att den som utvecklar ett prioriterat antibiotikum kan få ett års förlängt dataskydd som kan användas för ett annat läkemedel eller överlåtas.
Lif bedömer att TEV kan skapa starkare incitament för utveckling av antibiotika. Men för att modellen ska fungera behöver den vara tillräckligt förutsägbar och attraktiv.
TEV (Transferable Exclusivity Voucher)
TEV (Transferable Exclusivity Voucher) är ett ekonomiskt incitament som finns med i EU:s nya läkemedelslag för att stimulera läkemedelsföretag att utveckla nya, effektiva antibiotika. Ett företag som lyckas ta fram ett helt nytt, prioriterat antibiotikum belönas med en voucher. Denna voucher ger ett års extra marknadsskydd.
Hur fungerar det i praktiken?
Eftersom nya antibiotika ska användas så lite som möjligt för att förhindra resistens, säljer de i väldigt små volymer. Det gör det olönsamt för läkemedelsbolag att investera miljarder i forskningen. TEV-systemet löser detta genom sin överförbarhet:
Förlänga skyddet för egna storsäljare: Företaget kan använda vouchern till att förlänga marknadsskyddet med 12 månader på ett helt annat, mer lönsamt läkemedel i sin egen portfölj.
Sälja vouchern vidare: Företaget kan också välja att sälja vouchern vidare till ett annat företag. Köparen betalar då en engångssumma för att få förlänga marknadsskyddet på en egen produkt innan dess patentet går ut.
För- och nackdelar med TEV
Fördelar: Det kräver inga direkta, skattefinansierade pengar i förskott från regeringar, och det skapar ett starkt ekonomiskt incitament att finansiera antibiotikaforskning.
Nackdelar: Kostnaden flyttas till sjukvårdsbudgeten. När en storsäljande medicin får sitt marknadsskydd förlängt med ett år fördröjs introduktionen av billigare generiska kopior.
För att minska risken för stora ekonomiska konsekvenser för sjukvårdsbudgeten finns strikta begränsningar, bland annat att en voucher inte får användas på läkemedel som säljer för mer än vissa maxbelopp. Detta leder dock till att TEV-incitamentet försvagas.
Säkra tillgången till äldre och nya antibiotika
Arbetet mot antibiotikaresistens handlar inte bara om framtida behandlingar. De antibiotika som redan används behöver också finnas tillgängliga när patienter behöver dem, vilket kräver en stabil läkemedelsförsörjning.
Många äldre antibiotika har låga priser och används i relativt små volymer. Samtidigt behöver vården ett tillräckligt brett sortiment av substanser, styrkor och beredningsformer för olika patienter och infektioner.
Om det inte är ekonomiskt hållbart att tillhandahålla en produkt finns en risk att viktiga behandlingsalternativ försvinner från marknaden.
Lif vill se ersättningsmodeller där prissättning och ersättning tar hänsyn till antibiotikans medicinska värde, leveranssäkerheten och värdet i att vården har flera behandlingsalternativ. Den svenska modellen med garanterad ersättning är ett viktigt steg även ur detta perspektiv.
Gör Sverige till en internationell testmarknad
Sverige har ett jämförelsevis gynnsamt resistensläge och lång erfarenhet av ansvarsfull antibiotikaanvändning. Det ger oss förutsättningar att bli en internationell testmarknad för nya lösningar mot antibiotikaresistens. Bland annat kan det handla om att utveckla och utvärdera de ersättningsmodeller som belönar tillgången till viktiga antibiotika istället för hög försäljningsvolym.
Sverige har också forskningsmiljöer och samverkansplattformar där akademi, hälso- och sjukvård, myndigheter och företag kan bidra till forskningen om antibiotikaresistens. Erfarenheter därifrån kan användas i arbetet inom EU och internationellt.
Använd vacciner mer i arbetet mot antibiotikaresistens
Att förebygga infektioner är en viktig del av arbetet mot antibiotikaresistens. Vaccination kan minska behovet av antibiotikabehandling, både genom att förebygga bakterieinfektioner och genom att minska risken för bakteriella följdinfektioner efter vissa virusinfektioner.
Lif vill därför att vaccination får en större plats i det förebyggande arbetet och förespråkar ett nationellt vaccinationsprogram för vuxna.
Premiera ansvarsfull tillverkning av antibiotika
Utsläpp av antibiotika från läkemedelstillverkning kan bidra till utveckling och spridning av antibiotikaresistens. Därför behövs krav och incitament som främjar ansvarsfull tillverkning.
Lif vill att offentlig upphandling och andra ersättningssystem i högre grad använder hållbarhetskriterier som premierar antibiotika som tillverkas ansvarsfullt och med minskad miljöpåverkan. Hållbarhetskrav behöver få faktisk betydelse för vilka produkter som köps in.
Bättre uppföljning av hur antibiotika används gör det möjligt att följa förändringar och rikta insatser för en mer ansvarsfull användning.
I dag finns detaljerad statistik över antibiotika som hämtas ut på recept. Men möjligheterna att sammanställa uppgifter om antibiotika som säljs på rekvisition till exempelvis sjukhus begränsas av sekretessbestämmelser.
Lif vill förbättra möjligheterna att följa antibiotikaanvändningen i sjukvården. Uppföljningen är särskilt viktig när nya antibiotika introduceras, och användningen behöver dels kunna följas för en ansvarsfull behandling, dels för att bevara läkemedlens effekt över tid.
Initiativ mot antibiotikaresistens från läkemedelsbranschen
AMR Industry Alliance
AMR Industry Alliance samlar drygt 100 företag och branschorganisationer inom bland annat läkemedel, diagnostik, bioteknik och generika. Arbetet omfattar ansvarsfull tillverkning, bättre och mer kontrollerad antibiotikaanvändning, ökad tillgänglighet och nya ersättningsmodeller som kan skapa bättre förutsättningar för utveckling av antibiotika.
The AMR Action Fund
The AMR Action Fund lanserades 2020 av ett tjugotal läkemedelsföretag och de forskande läkemedelsföretagens internationella branschorganisation IFPMA. Fonden ska bidra med finansiering till mindre bioteknikföretag som utvecklar nya antibiotika. Den ska samtidigt verka för att fler antibiotika fortsätter att utvecklas och för en fungerande marknad för antibiotikautveckling.
Global certifiering för ansvarsfull antibiotikatillverkning
British Standards Institution har tillsammans med AMR Industry Alliance utvecklat Antibiotic Manufacturing Standard. Standarden ligger till grund för en global tredjepartscertifiering som ska minska risken för utsläpp av antibiotikarester från tillverkningen och därmed motverka antibiotikaresistens.
Antibiotikaresistens i siffror – i världen och i Sverige
4,71 miljoner dödsfall i världen var 2021 förknippade med bakteriell antimikrobiell resistens. Av dessa beräknades 1,14 miljoner dödsfall direkt bero på resistenta bakterieinfektioner. (Världshälsoorganisationen)
Flera former av antibiotikaresistens ökade i Sverige under 2025. Folkhälsomyndigheten uppmärksammade särskilt ökningen av bakterier som producerar ESBL-CARBA, där behandlingsalternativen är få. (Folkhälsomyndigheten)
Kirurgi: antibiotikaprofylax uppges minska infektionsrisken från 20–30 procent till cirka 5 procent.
Svenska mål mot antibiotikaresistens
Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens 2026–2035 (Källa: Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens 2026–2035, Regeringskansliet) innehåller 17 kvantifierbara mål inom tio målområden. Några exempel:
Högst 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år: det är strategins mål för antibiotikaförskrivningen i öppenvården i samtliga regioner senast 2035.
Minst 95 procents vaccinationstäckning: täckningen i det nationella barnvaccinationsprogrammet ska fortsatt ligga på minst denna nivå.
En tredjedel färre vårdrelaterade infektioner: den genomsnittliga andelen vårdrelaterade infektioner ska minska med en tredjedel.
Vanliga frågor om antibiotikaresistens
Vad är antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens innebär att bakterier har utvecklat motståndskraft mot antibiotika som tidigare fungerat mot dem. Infektioner som orsakas av resistenta bakterier blir svårare, och ibland omöjliga, att behandla. Antibiotikaresistens är en del av det bredare begreppet antimikrobiell resistens, AMR.
Hur uppstår antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens uppstår när bakterier förändras genom mutationer eller tar upp resistensgener från andra bakterier. När antibiotika används slås känsliga bakterier ut, medan de resistenta överlever och kan föröka sig och spridas vidare.
Vilka är de vanligaste orsakerna till antibiotikaresistens?
De viktigaste orsakerna till antibiotikaresistens är överanvändning och felaktig användning av antibiotika hos både människor och djur. Resistenta bakterier sprids också mellan människor, inom vården, via livsmedel och i miljön, bland annat genom utsläpp från antibiotikatillverkning.
Vilka konsekvenser får antibiotikaresistens?
När antibiotika slutar fungera blir vanliga infektioner svårare att behandla. Det hotar också stora delar av den moderna sjukvården, till exempel kirurgi, cancerbehandling, organtransplantationer och vården av för tidigt födda barn. År 2021 var 4,71 miljoner dödsfall i världen förknippade med bakteriell antimikrobiell resistens.
Vilka är exempel på resistenta bakterier?
Exempel på resistenta bakterier är MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus), VRE (vankomycinresistenta enterokocker) och ESBL-producerande bakterier. Bakterier som producerar ESBL-CARBA är exempel på multiresistenta bakterier, där behandlingsalternativen är mycket få.
Hur kan man förhindra antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens går inte att stoppa helt, men utvecklingen kan bromsas. Viktiga åtgärder är att bara använda antibiotika när det gör nytta, att förebygga infektioner genom god hygien och vaccination, att använda diagnostik för rätt behandling och att begränsa utsläpp från tillverkningen. Samtidigt behöver nya antibiotika utvecklas. Läs mer om hur du kan bidra mot kampen mot antibiotikaresistens.
Hur ser antibiotikaresistensen ut i Sverige?
Sverige har ett jämförelsevis gynnsamt resistensläge och lång erfarenhet av ansvarsfull antibiotikaanvändning. Men flera former av antibiotikaresistens ökade i Sverige under 2025 enligt Folkhälsomyndigheten. Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens 2026–2035 anger inriktningen för det fortsatta arbetet.
Kan det finnas resistenta bakterier i kött och kyckling?
Ja, resistenta bakterier kan förekomma i livsmedel som kött och kyckling och spridas till människor. Användningen av antibiotika till djur i Sverige är låg jämfört med många andra länder i Europa. God kökshygien och att kyckling tillagas ordentligt minskar risken för smitta.
