Antibiotikaresistens

Antimikrobiell resistens, eller i dagligt tal antibiotikaresistens, handlar om att bakterier eller andra mikrober blir motståndskraftiga, resistenta, mot antibiotika vilket leder till att infektioner blir svåra att behandla. Förekomsten av antibiotikaresistens ökar ständigt och utgör redan i dag ett betydande hälsohot mot såväl människor som djur.

AMR ökar inte endast risken för allvarlig sjukdom och död i bakteriella infektioner. Fungerande och effektiva antibiotika är en förutsättning för all modern hälso- och sjukvård. I samband med i princip alla operationer på sjukhus ges patienten antibiotika för att minska risken för infektion. Sjukvården är också beroende av antibiotika för att kunna använda medicinska behandlingar som ger nedsatt immunförsvar hos patienter, exempelvis inom cancervården.

AMR utgör ett mycket påtagligt hälsohot – och är en ödesfråga för hela den fortsatta medicinska utvecklingen. Därför är AMR också en av de viktigaste frågorna för läkemedelsbranschen, såväl globalt som nationellt. Lif och medlemsföretagen måste fortsätta att här i Sverige tydliggöra hotet från antibiotikaresistens, samverka med alla övriga samhällsaktörer, och bidra till konkreta åtgärder när detta är möjligt.

På global nivå står vi inför betydande utmaningar och det behövs mycket kraftfulla åtgärder för att dels bryta den negativa trenden med ökande resistens, dels säkra hälso- och sjukvårdens framtida tillgång till effektiva antibiotika.

Lifs handlingsplan mot antibiotikaresistens

Lif har tagit fram en handlingsplan mot antibiotikaresistens. Den beskriver resistensläget i Sverige, vad som görs av läkemedelsbranschen och andra aktörer för att motverka problemet och pekar ut vad som behöver göras för att bromsa utvecklingen.

För att få utvecklingen av antibiotikaresistens under kontroll krävs en bredd av insatser

Produktion av befintliga antibiotika måste ske med lägre påverkan på omgivande miljö, och användningen behöver bli mer ansvarsfull. Samtidigt utgör bristande tillgång till antibiotika ett stort problem i låginkomstländer, medan antibiotikaanvändningen i höginkomstländer ofta är alltför hög.

För att säkra en ansvarsfull användning krävs preventiva åtgärder som minskar infektionstrycket och smittspridningen. Viktiga insatser kan göras genom förbättrad hygien och sanitet samt genom robusta vaccinationsprogram. Det behövs också ökat tillgänglighet till bra diagnostik så att patienten behandlas med rätt antibiotikum – om möjligt helst ett så kallat smalsprektra-antibiotikum.

Även om allt detta görs kommer det alltid att behövas nya antibiotika eftersom resistensutveckling inte kan stoppas helt, det är en naturlig process.

(Klicka för större bild)

Utmaningen med att få fram nya antibiotika – det behövs nya betalningsmodeller

Inom medicinsk forskning finns betydande vetenskapliga utmaningar i att få fram helt nya antibiotika. Dessutom ska nya antibiotika användas sparsamt för att inte bakterier ska bli resistenta mot dessa behandlingar. Det innebär att betalningen till läkemedelsföretagen inte kan baseras på antalet sålda förpackningar. Än så länge finns dock ingen internationell betalningsmodell på plats som ger företagen ekonomiska incitament för de mycket stora investeringar som krävs för att utveckla ett nytt antibiotiskt läkemedel.

På sikt behövs en så kallad pull-mekanism som kan ersätta dagens marknadsmodell som inte fungerar för antibiotikaprodukter. Den går ut på att läkemedelsföretagen, genom att de är garanterade ersättning även om försäljningen blir minimal, får incitament att utveckla nya antibiotika trots att de måste användas restriktivt för att behålla sin effekt. Det påverkar i hög grad den svenska marknaden eftersom den är liten i internationell jämförelse. Utmaningen att säkerställa god tillgång till antibiotika gäller också äldre, befintliga läkemedel som bland annat på grund av låga priser riskerar att plockas bort från marknaden.

(Klicka för större bild)

Lif-modell där Sverige visar vägen

Lif har under många år varit pådrivande för att Sverige ska visa vägen internationellt när det gäller att uppnå en ansvarsfull och korrekt antibiotikaanvändning, samtidigt som företagen har incitament att lansera och tillhandahålla effektiva antibiotika. Ett första förslag till en ersättningsmodell presenterades av Lif 2016. De idéer som lades fram har lett fram till en ersättningsmodell som nu prövas av Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen. Ersättningsmodellen ska undersöka om man kan säkra tillgängligheten till vissa medicinskt viktiga spetsantibiotika och därigenom öka behandlingsmöjligheterna vid svårbehandlade infektioner.

Folkhälsomyndigheten har ingått avtal med fem läkemedelsföretag, som förbinder sig att vid behov snabbt kunna leverera antibiotika som används för att behandla patienter i Sverige med svåra infektioner orsakade av multiresistenta bakterier. Företagen ska även ha en viss volym i lager öronmärkt för den svenska marknaden. För allt detta får de en fast årlig ersättning. Ersättningsmodellen som prövas i pilotprojektet utgör som Lif ser det ett första steg. Det är viktigt att man vidareutvecklar med en värderingsmodell. Det finns i dag ingen koppling mellan den garanterade ersättningen och det värde som antibiotikumet bidrar med.

Sverige är internationellt ledande i kampen mot AMR

Sverige har länge varit ett ledande land med åtgärder för att minska resistensutveckling. Redan i mitten av 1980-talet förbjöds användning av antibiotika inom djurskötsel i tillväxtfrämjande syfte. Sverige har också under lång tid varit ledande inom akademisk forskning kring antibiotika och effekterna på människor och miljö, med världsledande forskare som professor Otto Cars, bland annat grundare av det internationella forskarnätverket ReAct. Det nationella nätverket STRAMA har i över 25 år arbetat för en mer ansvarsfull användning av antibiotika. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige i dag en relativt låg förbrukning av antibiotika, samtidigt som resistensläget inte är lika allvarligt som i många andra länder.

Regeringar i Sverige har länge drivit på inom globala organ som FN och WHO för skarpare åtgärder mot AMR, och ett resultat av det är införandet av WHO:s globala övervakningssystem GLASS. Socialminister Lena Hallengren utsågs i november 2021 till vice ordförande för WHO-gruppen GLG, The Global leaders group on antimicrobial resistance.

I Sverige samverkar Lif och flera medlemsföretag med en rad andra aktörer kring Platinea, Plattform för innovation av existerande antibiotika. Inom Platinea samarbetar företagen, akademin och hälso- och sjukvården kring att optimera användningen och förbättra tillgängligheten till antibiotika. Projektet startades 2017 och hösten 2021 fick Platinea finansiering för ytterligare fem år via Vinnova.

Initiativ mot AMR från läkemedelsbranschen

Svensk industriallians mot AMR

En rad branschorganisationer inom life science har gått samman i Svensk industriallians mot AMR för att med förenade krafter bromsa den dramatiska ökningen av antibiotikaresistens.

Medlemmarna är FGL (Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer), Lif, SwedenBIO, Swedish Labtech och Swedish Medtech.

Genom branschspecifika och övergripande insatser som omfattar både prevention, diagnostik och behandlingar av infektioner ska koalitionen understödja arbetet för ett minskat infektionstryck inom vård och omsorg och i förlängningen till en bromsad antibiotikaresistensutveckling i samhället.

AMR Industry Alliance

Life science-branschen startade 2016 initiativet AMR Industry Alliance, som består av drygt 100 företag inom läkemedel, diagnostik, bioteknik, generika, samt branschorganisationer. Inom alliansen förbinder sig företagen att minska miljöbelastningen vid tillverkning av antibiotika, att tillsammans med andra aktörer arbeta för bättre och mer kontrollerad antibiotikaanvändning och bättre tillgänglighet i framför allt låginkomstländer, och att arbeta för att få fram nya ersättningsmodeller som frikopplar försäljning från ekonomisk ersättning till läkemedelsföretag.

Enligt den senaste rapporten från AMR Industry Alliance är forskningsinvesteringarna i nya antibiotika på en alltför låg nivå, framför allt de omfattande investeringar som krävs i sena forskningsfaser. Enligt alliansen måste det komma fram nya ersättningsmodeller i länderna som leder till att företag vågar fortsätta med stora forskningssatsningar.

The AMR Action Fund

För att hantera hotet från AMR och påskynda utvecklingen av nya antibiotika lanserade ett tjugotal läkemedelsföretag i juli 2020 The AMR Action Fund med målsättningen att ta fram två–fyra antibiotikabehandlingar till 2030. Bakom initiativet ligger de forskande läkemedelsföretagens internationella branschorganisation IFPMA. Totalt har företagen förbundit sig att investera nästan en miljard US-dollar, vilket gör fonden till den största joint venture-satsningen för att bekämpa antibiotikaresistens som någonsin gjorts.

Genom fonden kommer man att bidra med finansiella resurser till mindre bioteknikföretag som utvecklar nya antibiotika. Man ska också i partnerskap med aktörer både inom och utanför läkemedelsbranschen arbeta för att engagera politikens beslutsfattare världen över för att skapa en hållbar ”pipeline” av antibiotika och en fungerande marknad som möjliggör tillräckliga investeringar i antibiotikautveckling.

En tillverkningscertifiering för att minska spridningen av antibiotikaresistens

British standards institute har lanserat en global certifiering som ska bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Den främjar ansvarsfull tillverkning av antibiotika med minimerad risk för utsläpp av antibiotikarester i miljön och bygger på en standard, the Antibiotic Manufacturing Standard, som institutet tagit fram tillsammans med AMR Industry Alliance. Verifieringen utförs av en oberoende tredje part som först utvärderar att produktionen fyller standardens krav och sedan gör årliga uppföljningskontroller.