Nyheter
Varje år kartlägger Lif läkemedelsföretagens arbete med digitalisering i ett e-hälsoindex. Resultaten för 2021 pekar på en stark tilltro till e-hälsans möjligheter men visar också att coronapandemin påverkat branschens inställning.
Antalet vaccinkandidater som testas på människor fortsätter att öka, nu är 84 vacciner i klinisk fas. Det visar statistik från WHO som Lif sammanställt. – Det är positivt att forskare och företag fortsätter att arbeta för att få fram fler godkända vacciner mot covid-19. Pandemin är tyvärr uppenbarligen långt ifrån över säger Lifs samhällspolitiske chef Jonas Vikman.
Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap lämnade den 31 mars en rad förslag på hur Sverige kan trygga försörjningen av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter i kris- och krigstid, men även i vardagen. Åtgärderna bygger på att Sverige ökar den totala volymen av sjukvårdsprodukter i landet, ser till att dessa utnyttjas effektivt och säkerställer att de kan distribueras på ett välfungerande sätt.
Fass lanserar idag en ny app med läkemedelsinformation för allmänheten.– I den här mobilappen har vi samlat den viktigaste informationen och presenterar den på ett lättillgängligt sätt, säger Anna Wessling, chef för Fass. Sedan tidigare finns en app för hälso- och sjukvårdspersonal samt en för veterinärer.
Det behövs en tydligare politisk styrning inom läkemedelsområdet, om hur patienter ska ges möjlighet till behandling med nya godkända läkemedel, och om vilket land Sverige ska vara. Det är huvudbudskapet i en principiellt viktig ledare i Life-time från Anders Blanck, vd Lif.
Kopplingen mellan antibiotikaresistens och FN:s globala hållbarhetsmål om god hälsa och välbefinnande är tydlig. Men flera av de andra målen är också beroende av att vi pressar tillbaka resistensen, skriver Lifs hållbarhetsexpert Bengt Mattson.
Rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt. Så brukar precisionsmedicin ibland sammanfattas. Vad innebär det att genom nya diagnostiska metoder kunna skräddarsy behandling av sjukdom på individnivå eller på delar av befolkningen?
Snart kommer det digitala stödet till ett läkemedel inte längre att vara något fristående utan en integrerad del av behandlingen – är systemet och den svenska vården redo för det? Magnus Lejelöv skriver om utvecklingen där tekniken kan täcka in helheten och både säkerställa användande och effekt samt öka förståelsen kring sjukdomen.
Den 24 mars tar Vårdens Viktiga Vägval sig an ämnet fortbildning. I panelen som diskuterar deltar Marina Tuutma, andre vice ordförande Sveriges Läkarförbund, Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet, Kristina Nilsson, vice ordförande i socialutskottet och Per Karlsson, förste chefläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Och ämnet är högaktuellt. I läkarförbundets årliga enkät om fortbildning svarar 80 procent av specialistläkarna att möjligheterna till fortbildning minskat drastiskt under pandemin.
I veckan presenterade Danmark ett initiativ som ska öka tillgängligheten till hälsodata för forskning, utveckling och innovation och i Finland har Findata sedan tidigare startat arbetet med att öka möjligheterna till att använda hälsodata för forskning och innovation. Flera av komponenterna i det danska initiativet ingår också i de synpunkter som Lif skickat till Vetenskapsrådet med anledning av uppdraget i forsknings- och innovationspropositionen om att inrätta en rådgivande funktion för hälsodata
I slutet av mars avslutar Lifs två första traineedeltagare, Sofia-Maria Annell och Caroline Nabavieh, sin tid på som traineer. Så här sammanfattar Caroline sina upplevelser under programmet.
I slutet av mars avslutar Lifs två första traineedeltagare, Sofia-Maria Annell och Caroline Nabavieh, sin tid som traineer. Så här sammanfattar Sofia-Maria sina upplevelser under programmet.
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till Janssen-Cilags vaccin mot covid-19. Därmed är nu fyra vacciner godkända för användning inom EU.
Den 18 mars arrangerar de nordiska branschföreningarna för de forskande läkemedelsföretagen ett seminarium om hur de olika nordiska strategierna för Life Science ser ut och om och hur Norden skulle kunna stärka sin konkurrenskraft genom strategisk samverkan.
Just nu diskuteras frågan om patentskyddet för covid-19-vacciner tillfälligt ska avskaffas. Orsaken är att distributionen av vacciner till låg- och medelinkomstländer ligger efter och det finns ett behov av en ökad och mer jämlik tillgång till vaccin i världens alla länder. Förslaget är uppe för diskussion inom världshandelsorganisationen WTO.
Läkemedelsverket föreslår regeringen att avgifterna för den statliga kontrollen av läkemedel ska höjas. Det gäller bland annat avgiften för ansökan om godkännande av humanläkemedel och avgiften för tillstånd att genomföra kliniska prövningar. Inte minst det senare förslaget oroar Lif. – Jag är genuint bekymrad för hur Sverige ska kunna attrahera kliniska prövningar framöver. Jag hoppas att Regeringen kan hitta en annan lösning för att kunna stå fast vid ambitionen i den egna Life Science-strategin – att Sverige ska vara ett attraktivt land att bedriva klinisk forskning och kliniska läkemedelsprövningar i, säger Lifs vd Anders Blanck.
På sällsynta dagen den 28 februari uppmärksammas alla de som lever med en sällsynt diagnos. För många tillstånd finns idag inga behandlingsalternativ. Men genteknik och förbättrade möjligheter till diagnos ökar förutsättningarna för både tidig upptäckt och behandlingsinsatser, berättar Dag Larsson, senior sakkunnig policy på Lif.
Samtidigt som Sveriges hela varuexport minskade med 6 procent under 2020 slår svensk export av läkemedel nytt rekord. Det betyder också att exporten av läkemedel nu gått om exporten av personbilar som backat under 2020.
En stabil läkemedelsförsörjning gör att hälso- och sjukvården kan planera långsiktigt hållbart och hantera sin verksamhet, och de produkter branschen levererar ska dessutom självklart vara framställda på ett ansvarsfullt sätt. Men det är inte hela lösningen. Läkemedlen måste också användas korrekt. Genom en stabil försörjning och hållbar användning av läkemedel i både sjukvården och hemmen kan vi bidra till att nå de globala hållbarhetsmålen.
I januari 2019 meddelade E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen att myndigheterna inte längre skulle tillhandahålla statistik där ett enskilt läkemedel kunde identifieras. Den uppkomna situationen medförde försämrad insyn i den offentliga finansieringen av läkemedel och att den angelägna utvecklingen inom hälsodataområdet tog ett steg tillbaka.
I en tid av ständigt dataskapande handlar en stor del av diskussionen om vem som ska dela vilken data med vem. Från läkemedelsbranschens perspektiv är detta inte bara en essentiell fråga utan också en fråga med många svar. Utan att tro att vi har det enda svaret tänkte jag i denna krönika lyfta en möjlig del av lösningen. Eller en möjlig start på diskussionen kring lösningen, lite beroende på hur man vrider på det.
Den 24 februari är det återigen dags för ett seminarium i serien Vårdens Viktiga Vägval och ämnet denna gång är klinisk forskning.
– Efter pandemin måste vi få i gång både den sjukvård och den forskning som fått vänta när vi fullt förståeligt prioriterat akut- och intensivvården. Det är en utmaning som samtidigt kan ge drivkrafter för att tänka nytt, menar Lifs vd Anders Blanck.
Björn Eriksson tar över som chef för Läkemedelsverket i mars. Närmast kommer han från posten som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.Han har även en bakgrund inom läkemedelsbranschen och är disputerad hjärtläkare. – Vi ser fram emot en god dialog och konstruktivt samarbete för att tillsammans utveckla Sverige till en ledande Life Science-nation, säger Lifs vd Anders Blanck.
Tillverkning av vacciner mot covid-19 utgör en enorm industriell utmaning. Aldrig tidigare har läkemedelsföretagen ställts inför uppgiften att på kort tid producera vacciner till stora delar av världens befolkning. Det skriver Anders Blanck och Jonas Vikman, vd respektive samhällspolitisk chef för Lif – de forskande läkemedelsföretagen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Under coronakrisen har fokus legat på kampen för att få fram ett covid-19-vaccin och värdet av vacciner har sällan varit så tydligt. Men i skuggan av pandemin har vaccinationer mot andra sjukdomar i en del länder satts på paus på grund av en hårt belastad sjukvård. Nu uppmärksammas problemet av läkemedelsföretagens internationella branschförening IFPMA och en rad andra organisationer.
Nya initiativet Välvald ska guida konsumenterna av receptfria läkemedel till produkter från företag som fyller apotekens krav på transparens i hållbarhetsarbetet. Bengt Mattson, hållbarhetsexpert på Lif, menar att det är viktigt med branschinitiativ och hoppas att Välvaldkriterierna utvecklas på sikt.
Kommissionens uttalade mål är att stärka den europeiska läkemedelsindustrins innovations- och konkurrenskraft men inom ramen för strategin föreslår man samtidigt försvagade incitament och immateriella rättigheter för företagen. – Förslagen är oroande i ljuset av att en allt större andel av investeringarna inom forskning och utveckling av läkemedel redan nu sker utanför Europa. De problem som kommissionen vill lösa kan hanteras genom andra åtgärder, ofta på nationell nivå, menar Linda Melkersson, jurist på Lif som samordnat remissvaret.
Under 2020 har EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderat EU-kommissionen att godkänna 97 nya läkemedel varav 39 var läkemedel med helt nya aktiva substanser. Bland de godkända läkemedlen ingick det första covid19-vaccinet.
EU införde 2019 ett nytt regelverk för att skydda patienter från förfalskade läkemedel och under 2020 avslutades det stegvisa införandet av systemet i Sverige. Nu ska den svenska delen av systemet användas för att garantera äktheten hos de godkända covid-19-vaccinerna.
Behandlingen av cancer blir allt mer avancerad och träffsäker. På seminariet "På tröskeln till den nya cancervården" diskuterar en blandad expertpanel de nya läkemedel och kombinationsbehandlingar som transformerar cancervården här och nu.
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till AstraZenecas vaccin mot covid-19. Därmed är nu tre vacciner godkända för användning inom EU.
Istället för att lägga energi på att inrätta handelshinder måste EU sätta sig ner med vaccinföretagen för att i god anda konstruktivt lösa de gemensamma utmaningarna, skriver Anders Blanck, vd Lif, i en kommentar.
Det finns ofta en tendens att förenkla hållbarhetsfrågor och inte ta tag i de målkonflikter som faktiskt finns. Coronapandemin rymmer flera exempel på sådana konflikter. Bengt Mattson, hållbarhetsexpert på Lif, lyfter bland annat användningen av engångsmaterial och minskade koldioxidutsläpp under förra året. Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen är ett verktyg för att adressera frågorna ur fler perspektiv än ett.
Behandlingen av cancer blir allt mer avancerad och träffsäker. På internationella cancerdagen uppmärksammar Lif de nya läkemedel och kombinationsbehandlingar som transformerar cancervården här och nu. Precisionsmedicin, revolutionerande behandlingar och läkemedel som CAR-T och checkpoint-hämmare introduceras och kombinationsmedicin ger nya möjligheter.
En anledning till att avancerad artificiell intelligens är ett lysande komplement till den framtida vården är att ett system kan lära sig mer av att både använda den data som finns idag och den som kommer inom ett område – vi behöver lärande system i den kliniska vardagen. Hur ser möjligheterna ut? Magnus Lejelöv reflekterar med avstamp i E-hälsomyndighetens senaste fokusrapport.
Årets första Vårdens Viktiga Vägval – Lifs dialogseminarium om framtiden hälso- och sjukvård – handlar i januari om prevention. Kan vi genom mer prevention förbättra folkhälsan och samtidigt hushålla med hälso- och sjukvårdens resurser? Hur står det till med preventiva insatser inom vården idag och hur kan vi öka dem? Kommer utvecklingen av den nära vården stärka preventionen – kan vi lära något av covid-19?
Regeringskansliet bjöd tillsammans med stiftelsen STUNS den 18 januari in till en nationell konferens för att uppmärksamma att det är ungefär ett år sedan Sveriges nationella Life Science-strategi lanserades. På agendan stod bland annat arbetet med införande av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården.
Forskningen på vacciner mot covid-19 fortsätter att öka i omfattning. Nu finns 236 vaccinkandidater under utveckling globalt, varav 63 har börjat testas på människor i kliniska prövningar. – Det är viktigt med omfattande forskning på vacciner mot covid-19 eftersom de kommer att bli en avgörande insats mot pandemin. Och det kommer att krävas ett antal vacciner för att möta det stora globala behovet av vaccination, säger Jonas Vikman, Lifs samhällspolitiske chef och vaccinexpert.
Tillgång på läkemedel och en fungerande hälso- och sjukvård är centralt för samhället i både krig och fred. Den 11–12 januari håller Folk och försvar sin rikskonferens om Sveriges förmåga att möta hot och kriser. Lifs Bengt Mattsonlyfter tre faktorer som krävs för trygg läkemedelsförsörjning.
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till företaget Modernas vaccin mot covid-19. Därmed är nu två vacciner godkända för användning inom EU.
InnovationsmyndighetenVinnovaska på regeringens uppdrag kartlägga och analysera hur den svenska kapaciteten inom produktion avvaccin och biologiska läkemedel står sig jämfört med andra länder.
Nu finns produktinformationen på svenska för det första godkända vaccinet på Fass. För att underlätta tillverkning och distribution av covid-19-vacciner inom EU har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA gjort undantag för ordinarie språkkrav på bipacksedel och märkning av förpackning. Syftet är att underlätta delande av tillgängliga vacciner mellan EUs olika länder.
Lif välkomnar den satsning på cancer, precisionsmedicin och hälsodata som socialdepartementet presenterade idag. – Satsningen visar att regeringen menar allvar med Life Science-strategins målsättning om att Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården. Detta är viktiga steg för att lägga grunden till en långsiktigt effektiv och hållbar infrastruktur för precisionsmedicin i hälso- och sjukvården, säger Frida Lundmark som samordnar Lifs arbete med genomförandet av strategin.
Under coronapandemins första fas i mars–maj 2020 ökade efterfrågan kraftigt på läkemedel världen över. Även Sverige såg en ökning, främst orsakad av hamstring av läkemedel på apoteken och en stor ökad användning på sjukhusen där det skedde en kraftig utbyggnad av IVA-vården för att kunna ta emot covid-19-patienter. Hamstringen avtog ganska snabbt eftersom regelverken ändrades medan försörjningen till slutenvården kunde säkras genom ökade leveranser och regionernas uppbyggnad av ett gemensamt prioriteringsforum, det så kallade ”kontrolltornet”.
EU:s läkemedelsmyndighet EMA rekommenderade den 21 december att Pfizer/BioNTechs vaccin mot covid-19 får ett villkorat marknadsgodkännande. EU-kommissionen fattade redan samma dag beslut om ett formellt godkännande och medlemsländerna kan därmed inleda vaccinationerna av sina medborgare.
Kanske gillar ni inte att få den skräddarsydda reklamen för slalomskidor när ni loggar in på Facebook, men tänk att kunna kombinera data från olika sökbeteenden i vardagen för att hitta sjukdom i tid och få en bättre prognos. Visst finns det baksidor, men det är i det närmaste oetiskt att inte försöka använda data hos de som vill. Det skriver Lifs digitaliseringsexpert Magnus Lejelöv i en krönika.
Nya läkemedel står för endast en begränsad del av försäljningsökningen under de första åren de finns på marknaden. Det skriver Karolina Antonov i en analys av utvecklingen på den svenska läkemedelsmarknaden under den senaste tolvmånadersperioden. Faktumet att mängden använda läkemedel har större påverkan på de svenska läkemedelskostnaderna än priserna för nya behandlingar väcker ett antal frågor.
Lif kommenterar. Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka hur man kan förbättra samordningen och informationsspridningen kring restsituationer för att förebygga och lindra konsekvenserna. I dagarna kom en delrapport om informationsgivning kring restsituationer och läkemedelsbrister där de beskriver vilka förbättringar de genomfört och föreslår hur informationsflödet i läkemedelsförsörjningskedjan kan vidareutvecklas.
Lif välkomnar regeringens satsningar på hälsodata och precisionsmedicin, nyckelområden för implementeringen av Life Science-strategin. Regeringens satsningar kring ökad samverkan är ytterligare ett välkommet initiativ utifrån ett industriperspektiv. Frida Lundmark kommenterar forskningspropositionens förslag inom Life Science-området.
Nyligen kom Internetstiftelsens årliga rapport om internet och svenskarna, som i år visar hur coronakrisen påverkat människors internetvanor och användande av nättjänster i början av och mitt under pandemin. Magnus Lejelöv, digitaliseringsexpert på Lif, har läst rapporten ur ett digitalt vårdperspektiv.