Nyheter
Forskningen på vacciner mot covid-19 fortsätter att öka i omfattning. Nu finns 236 vaccinkandidater under utveckling globalt, varav 63 har börjat testas på människor i kliniska prövningar. – Det är viktigt med omfattande forskning på vacciner mot covid-19 eftersom de kommer att bli en avgörande insats mot pandemin. Och det kommer att krävas ett antal vacciner för att möta det stora globala behovet av vaccination, säger Jonas Vikman, Lifs samhällspolitiske chef och vaccinexpert.
Tillgång på läkemedel och en fungerande hälso- och sjukvård är centralt för samhället i både krig och fred. Den 11–12 januari håller Folk och försvar sin rikskonferens om Sveriges förmåga att möta hot och kriser. Lifs Bengt Mattsonlyfter tre faktorer som krävs för trygg läkemedelsförsörjning.
Årets första Vårdens Viktiga Vägval – Lifs dialogseminarium om framtiden hälso- och sjukvård – handlar i januari om prevention. Kan vi genom mer prevention förbättra folkhälsan och samtidigt hushålla med hälso- och sjukvårdens resurser? Hur står det till med preventiva insatser inom vården idag och hur kan vi öka dem? Kommer utvecklingen av den nära vården stärka preventionen – kan vi lära något av covid-19?
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till företaget Modernas vaccin mot covid-19. Därmed är nu två vacciner godkända för användning inom EU.
InnovationsmyndighetenVinnovaska på regeringens uppdrag kartlägga och analysera hur den svenska kapaciteten inom produktion avvaccin och biologiska läkemedel står sig jämfört med andra länder.
Nu finns produktinformationen på svenska för det första godkända vaccinet på Fass. För att underlätta tillverkning och distribution av covid-19-vacciner inom EU har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA gjort undantag för ordinarie språkkrav på bipacksedel och märkning av förpackning. Syftet är att underlätta delande av tillgängliga vacciner mellan EUs olika länder.
Lif välkomnar den satsning på cancer, precisionsmedicin och hälsodata som socialdepartementet presenterade idag. – Satsningen visar att regeringen menar allvar med Life Science-strategins målsättning om att Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården. Detta är viktiga steg för att lägga grunden till en långsiktigt effektiv och hållbar infrastruktur för precisionsmedicin i hälso- och sjukvården, säger Frida Lundmark som samordnar Lifs arbete med genomförandet av strategin.
Under coronapandemins första fas i mars–maj 2020 ökade efterfrågan kraftigt på läkemedel världen över. Även Sverige såg en ökning, främst orsakad av hamstring av läkemedel på apoteken och en stor ökad användning på sjukhusen där det skedde en kraftig utbyggnad av IVA-vården för att kunna ta emot covid-19-patienter. Hamstringen avtog ganska snabbt eftersom regelverken ändrades medan försörjningen till slutenvården kunde säkras genom ökade leveranser och regionernas uppbyggnad av ett gemensamt prioriteringsforum, det så kallade ”kontrolltornet”.
EU:s läkemedelsmyndighet EMA rekommenderade den 21 december att Pfizer/BioNTechs vaccin mot covid-19 får ett villkorat marknadsgodkännande. EU-kommissionen fattade redan samma dag beslut om ett formellt godkännande och medlemsländerna kan därmed inleda vaccinationerna av sina medborgare.
Kanske gillar ni inte att få den skräddarsydda reklamen för slalomskidor när ni loggar in på Facebook, men tänk att kunna kombinera data från olika sökbeteenden i vardagen för att hitta sjukdom i tid och få en bättre prognos. Visst finns det baksidor, men det är i det närmaste oetiskt att inte försöka använda data hos de som vill. Det skriver Lifs digitaliseringsexpert Magnus Lejelöv i en krönika.
Nya läkemedel står för endast en begränsad del av försäljningsökningen under de första åren de finns på marknaden. Det skriver Karolina Antonov i en analys av utvecklingen på den svenska läkemedelsmarknaden under den senaste tolvmånadersperioden. Faktumet att mängden använda läkemedel har större påverkan på de svenska läkemedelskostnaderna än priserna för nya behandlingar väcker ett antal frågor.
Lif kommenterar. Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka hur man kan förbättra samordningen och informationsspridningen kring restsituationer för att förebygga och lindra konsekvenserna. I dagarna kom en delrapport om informationsgivning kring restsituationer och läkemedelsbrister där de beskriver vilka förbättringar de genomfört och föreslår hur informationsflödet i läkemedelsförsörjningskedjan kan vidareutvecklas.
Lif välkomnar regeringens satsningar på hälsodata och precisionsmedicin, nyckelområden för implementeringen av Life Science-strategin. Regeringens satsningar kring ökad samverkan är ytterligare ett välkommet initiativ utifrån ett industriperspektiv. Frida Lundmark kommenterar forskningspropositionens förslag inom Life Science-området.
Nyligen kom Internetstiftelsens årliga rapport om internet och svenskarna, som i år visar hur coronakrisen påverkat människors internetvanor och användande av nättjänster i början av och mitt under pandemin. Magnus Lejelöv, digitaliseringsexpert på Lif, har läst rapporten ur ett digitalt vårdperspektiv.
Forskande läkemedelsföretag har ett genuint intresse av en nära samverkan med akademi och hälso- och sjukvård för att genom utveckling och uppföljning av nya behandlingar bidra till bättre vårdkvalitet och ökad patientnytta. – En regional Life Science strategi är bra och ger ur ett företagsperspektiv också ökade förutsättningar att stimulera till samverkan också nationellt och internationellt, säger Frida Lundmark.
– Ett viktigt och mycket välkommet beslut, säger Frida Lundmark om den nationella överenskommelse kring handläggningstider som Biobank Sverige tagit fram. Effektiva och förutsägbara processer för biobanksansökningar och tillgängliggörande av prover är viktigt för att attrahera företag att förlägga kliniska läkemedelsprövningar i Sverige.
I EU pågår sedan flera år ett arbete med att reducera negativa effekter från utsläpp av läkemedel till miljön genom hela livscykeln – från produktion via användning till slutlig avfalls- och avloppshantering.
Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap, som ska slutrapportera februari 2022, kommer redan i april 2021 med sin avrapportering gällande hur försörjningen av läkemedel och sjukvårdsmaterial kan tryggas i kris- och krigstid. Inför den avslutande delen av utredningens arbete avseende läkemedelsförsörjningen efterlyste man inspel från leverantörerna på hur ett beredskapslager kan utformas om det är de som ska stå för utökad lagring.
Rubriken låter nog abstrakt och det är verkligen inte ansatsen, men AI är ett komplext område på så vis att det å ena sidan är det nya svarta och svaret på allt och å andra sidan kräver eftertanke kring regler och ramverk om det verkligen skall leda till ny medicinsk innovation och bättre vård för svenska patienter.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) väntas godkänna två vacciner mot covid-19 runt årsskiftet. Bakom detta ligger en enorm kraftsamling och ett intensivt utvecklingsarbete. Här listar Lif åtta viktiga faktorer som gjort detta möjligt.
Fight the Fakes Week arrangeras 2020 för tredje året i rad 7–13 december mitt under en pågående coronapandemi. Systemet med e-Verifikation är ett sätt att skydda svenska medborgare mot förfalskade läkemedel och vacciner.
Svenskt Vatten har nyligen publicerat en rapport där branschorganisationen bland annat driver långtgående krav på restriktioner gentemot vissa läkemedelssubstanser som kan vara skadliga för miljön när läkemedelsrester inte renas vid avloppsverken. Vi ställde några frågor om detta till Lifs miljöexpert Bengt Mattson.
”Jag vill bidra till utveckling och säkerställa att Sverige är en föregångare när det kommer till innovation, hantering av immateriella tillgångar och life science.” Karolina Rondahl, en av Lifs två nya traineer som startade under hösten 2020, svarar på frågor om varför hon sökte till traineeprogrammet och sina förväntningar.
Hållbarhetsfrågan blir allt viktigare och den dominerande färdplanen för arbetet är FN:s Agenda 2030 med sina globala mål för hållbar utveckling. För att öka engagemanget och visa upp det arbete som görs inom läkemedelssektorn anordnade Lif en heldagskonferens den 23 november som lyfte branschens arbete med realiserandet av Agenda 2030.
– Mer kunskap om egenvård kan skapa ett större engagemang i den egna hälsan och frigöra resurser inom sjukvården och på så sätt förbättra folkhälsan och spara på samhällets resurser, säger Jonas Vikman, samhällspolitiska chef och ansvarig för Lifs arbetet inom egenvårdsområdet
Lif är positiva till att Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att fördjupa säkerhetsuppföljningen av kommande vacciner mot covid-19. Myndigheten ska bland annat arbeta för att öka och förbättra inrapporteringen av misstänkta biverkningar och förbereda för registeranalyser och fördjupade studier.
Den 23 november arrangerar Lif "Läkemedelsbranschen och de globala hållbarhetsmålen – så bidrar vi till att realisera Agenda 2030", en digital konferens som blandar konkreta exempel på företagens hållbarhetsarbete med samtal om läkemedelsområdets betydelse för hållbar utveckling.
Äldre är en av riskgrupperna för att drabbas av svår covid-19-sjukdom. Därmed är det viktigt att de vacciner som utvecklas har god effekt på den gruppen. Det har funnits enstaka uppgifter om att äldre inte ingår i de kliniska vaccinprövningarna som pågår mot covid-19. Det stämmer inte. Statistik som Lif nu publicerar visar att samtliga sju vaccinkandidater i avtalsprocess med EU-kommission, och som därmed kan bli aktuella i Sverige, har äldre med i studierna.
De kliniska studier som nu pågår för covid-19-vacciner är bland de största som genomförts för att dokumentera nya vacciner. Detta framgår av ”Utveckling av vaccin mot covid-19 i siffor”, en ny forskningsöversikt som Lif publicerat.
Tydlig rollfördelning, öppna underliggande analyser av behov och öppna prioriteringsdiskussioner är några av de förslag som Lif lyfter fram i sitt remissvar på betänkandet ”Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård”. – Kunskapsstyrningen kan bli något mycket bra, men behöver utvecklas i sitt sammanhang som både innefattar de ramar som finns och den snabba extern kunskapsutveckling, säger Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif.
Varje månad bjuder Lif in till spännande samtal om hur ny kunskap, nya tekniker och nya sätt att organisera hälso- och sjukvården tar oss in i framtiden. Den 16 november är temat Kunskapsstyrning.
Vd:ar från nio globala läkemedelsföretag undertecknade den 8 september 2020 ett gemensamt löfte om att utveckling av vacciner mot covid-19 ska ske i enlighet med högt ställda etiska krav och goda vetenskapliga principer.
Hur kan vi minska miljöpåverkan från läkemedel ur ett livscykelperspektiv? I samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet har Lif under flera år arbetat med att ta fram en modell för miljöbedömning av läkemedel som man hoppas ska bli vägledande. En rapport som nu publiceras visar hur olika aktörer kan använda modellen för att driva på miljöförbättringar.
”Vi läkare inom läkemedelsindustrin ställer gärna upp och stöttar kollegor som vill nå en förbättrad kunskap om läkemedelsanvändning”, skriver de i Läkartidningen apropå en studie som visar att läkarstudenter inte känner sig trygga med sina kunskaper på området.
I ett blogginlägg på Läkemedelsvärlden den 2 november uppmärksammar chefredaktör Ingrid Helander, som även är kommunikationsansvarig vid Apotekarsocieteten, Lifs arbete med FN:s globala hållbarhetsmål. Ingrid Helander är starkt kritisk till en 45 sekunder lång grafisk film från Lif som sprids i sociala medier, och hon säger sig bli både frustrerad och provocerad av filmens enligt henne fluffiga hållbarhetsbudskap.
Vad har vi lärt oss under tio månader med coronapandemin, hur kommer den fortsatta smittspridningen att utvecklas, och vad händer när det väl finns godkända vacciner mot det nya coronaviruset? Dessa och många andra frågor diskuteras i ett spännande samtal på Lif med experterna Gustaf Christoffersson, immunolog och virusforskare vid Uppsala Universitet, och Johan Brun, senior medicinsk rådgivare på Lif, lett av Kent Björkqvist, Lif kommunikation.
Hållbarhetsarbetet inom läkemedelssektorn har under de senaste 25 åren gått från miljöfokus till att rymma allt fler aspekter. Idag är hållbar utveckling en nödvändig del av affärsstrategin – något som speglas i resten av samhället, inte minst genom FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030.
Den svenska varuexporten minskade med 8 procent under årets åtta första månader – men läkemedelsexporten ökar samtidigt med 24 procent. Den utgör i dagsläget till knappt tio procent av den totala svenska varuexporten.
För första gången har ett nytt läkemedel tagits in i läkemedelsförmånen för behandling av patienter med en särskild genetisk förändring, istället för behandling av en viss cancersjukdom. Det är ett steg på vägen till precisionsmedicin.
Tillsammans med PRO, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna skriver Lif på DN Debatt om behovet av nationella vaccinationsprogram för äldre. "Experter och myndigheter har varit eniga om att vaccination mot influensa och mot pneumokocker bör ingå i ett nationellt vaccinationsprogram för äldre i flera år", säger Bengt Mattson ansvarig för vaccinfrågor på Lif. "Pandemin är ett skäl att införa det nu."
Lif välkomnar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses satsning inom Life Science-området och datadriven forskning.
– Särskilt positivt, förutom att den så tydligt kopplar ihop industri och akademi är också satsningens långsiktighet och att man ger förutsättningar för Sverige att vara en Life Science-nation i framkant, säger Frida Lundmark, sakkunnig Lif med ett särskilt ansvar för Life science-området.
En tydligare roll för innovationskontoren, en tydligare modell för innovationssamverkan mellan industri och akademi och ett nationellt innovationskontor för Life Science är tre förslag som skulle kunna stärka arbetet med att implementera den svenska Life Science-strategin.
Lif lämnade i dagarna in en skrivelse till Socialdepartementet med önskemål om en översyn av den s.k. parallellimportklausulen (PI-klausul) som idag ingår i trepartsöverläggningar och tecknande av sidoöverenskommelser mellan företag och regioner.
Regeringen har nu lämnat remiss på lagförslag rörande vaccinationsregister till Lagrådet. Lif var en av de organisationer som lämnade remissvar på skrivelserna.
Athenapriset, som är Sveriges största pris för framstående klinisk forskning, går i år till en grupp forskare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Karolinska institutet i Stockholm. De har utvecklat Asthmatuner, ett appbaserat system som underlättar astmapatienters självtester. Verktyget består av en spirometer som är inkopplad till en digital app i mobiltelefonen. Appen analyserar mätresultatet och ger patienten dagliga behandlingsrekommendationer. Verktyget används redan ute i vården och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att subventionera det för barn.
Genomic medicine Sweden, GMS, ordnade tillsammans med Nätverket mot cancer och Riksförbundet Sällsynta diagnoser den 9 oktober ett webbinarium kring precisionsmedicin och de förväntningar som finns både från patienter och från företrädare för hälso- och sjukvården. Vad precisionsmedicin kan ha för påverkan på patientens livskvalitet och hur det kopplar till hälsoekonomiska aspekter och bedömningar diskuterades också.
Om förslaget på att utvidga tidsgränsen för den skattelättnad som bland annat utländska experter och forskare kan få enligt de så kallade expertskattereglerna går igenom så innebär det att de svenska reglerna i större utsträckning motsvarar reglerna i andra länder i Europa, däribland Finland och Danmark. Förslaget välkomnas av Lif och medlemsföretagen.
Lifs traineeprogram är inne på sitt andra år och i september tog Lif emot två nya traineer. I 18 månader ska de djupdyka i läkemedelsbranschen och ta del av den spetskompetens och expertkunskap organisationen har att erbjuda. En månad in i programmet svarar en av traineerna, Marcus Unell, på fem frågor om hans erfarenheter så långt och varför han sökte tjänsten.
Årets Nobelpris i kemi går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för upptäckterna kring CRISPR/Cas9, den så kallade gensaxen. Det handlar om forskning som skapat möjligheter att på ett mycket enklare sätt förändra gener och därigenom både hjälpa oss att förstå olika biologiska mekanismer, inklusive sjukdomars orsaker och dessutom möjligheten att editera dessa gener. Lifs Dag Larsson kommenterar möjligheterna tekniken ger men också de etiska utmaningarna.
Det andra seminariet i Lifs nystartade mötesserie, Vårdens Viktiga Vägval, har digitalisering som tema. Den 14 oktober diskuterar en namnkunnig panel hur vägen till en digitaliserad hälso- och sjukvård ser ut. Vilka frågor måste lösas för att vi ska komma vidare?