X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Johan Brun

"Nya smittspridningsmönster och fler yngre drabbade"

Varje vecka skriver Johan Brun om coronaläget i Sverige och världen. Vad den svenska ökningen vi ser just nu beror på är inte helt säkert men ändrade beteenden i kombination med muterade virus är troliga förklaringar och flera utbrott kan kopplas till tidigare festande.

Det har under hela pandemin varit nästintill omöjligt att förstå smittspridningsmönster och hur de har varierat över tid. Många förklaringar har presenterats men utan att de har kunnat skapa förståelse för den stora variationen och de ständiga förändringar vi sett. Efter en lugnare period i Sverige, medan stora delar av Europa haft en fortsatt smittspridning, rapporteras det nu att Sverige har högst antal nya fall per capita i Västeuropa. Sverige ligger dock fortfarande under genomsnittet när det gäller dödsfall och inlagda på intensivvård med koppling till covid-19. För ett år sedan uppgavs Sverige ha det högsta dödstalet per capita i hela världen, men det är mycket tveksamt om det var statistik som byggde på jämförbara rapporteringar. Sannolikheten att vi skulle ligga högst i smittspridning nu men under medel i dödsfall är låg. Troligen är detta ytterligare ett exempel på jämförelser mellan ej jämförbara data. I dagarna erkände Mexikos regering att man underrapporterat antalet dödsfall i covid-19 med över 60 procent. Internationella jämförelser måste fortfarande göras med stor försiktighet. 

Unga drabbas hårdare

Den svenska utvecklingen visar på ökande antal smittade, inlagda på sjukhus och intensivvårdsavdelningar och det oavsett om vi tittar på storstadsregionerna eller glesbygd. Fortsatt är Gävleborg mest drabbat per capita och nyligen såg vi ett stort utbrott i Jokkmokk. Orsaken där, och på alldeles för många ställen, är festande ungdomar som inte följer de begränsningar som alla nu borde vara väl bekanta med. Utbrottet i Jokkmokk innebar att inom en vecka var 1,8 procent av befolkningen smittade. Ett liknande utbrott rapporteras från Vadstena som senaste veckan har haft en 700 procentig ökning av konstaterade fall. Samtliga med en koppling till ungdomar i högstadiet och deras föräldrar. Denna ”trötthet” på att vara följsam till de restriktioner som myndigheterna utfärdar är ett bekymmer hos oss men även i resten av västvärlden. Vi ser skrämmande bilder i media från Florida som i veckan invaderas av ungdomar som vill festa under ”spring break”. Det finns ännu ingen flockimmunitet som kan kompensera ett felaktigt beteende hos de som ännu inte är vaccinerade eller har haft covid-19. De är dessutom i majoritet i de flesta länderna.

Att det är ungdomar och medelålders individer som idag står i fokus när vi analyserar smittspridningen är utvecklingen i Uppsala och Västra Götaland exempel på. På Akademiska sjukhuset har man noterat att unga i allt större utsträckning blir svårt sjuka i covid-19 och att gymnasieungdomar och studenter ofta är källan till utbrott av smitta. Enligt ansvariga läkare kan det bero på att den brittiska mutationen, som idag dominerar i de flesta regionerna, inte bara är mer smittsam utan också riskerar att ge en svårare sjukdomsbild. Att det är så återstår att fastställa men kan inte uteslutas.

I ett försök att vända den negativa utvecklingen vädjar Folkhälsomyndigheten till oss alla att följa deras rekommendationer och myndigheten konstaterar att det inte är någon idé att föreslå ytterligare åtgärder om inte de tidigare efterföljs.

Brist på ingredienser oroar

Det är inte förvånande men tyvärr börjar det nu komma rapporter från läkemedelsföretag att prioriteringen att utveckla och tillverka covid-19-vacciner gör att viktiga ingredienser till andra behandlingar börjar sina. Beståndsdelar till exempelvis hormonbehandlingar, antibiotika och steroider blir allt svårare att få tillgång till. Brister som sannolikt kommer bli allt vanligare framöver.

Coronabebis hade antikroppar

En glad nyhet är att det första (kända) nyfödda barnet i USA som fötts med antikroppar mot SARS-CoV-2 efter att modern vaccinerats mår bra. Antikroppar återfanns i barnets navelsträngsblod och hos modern i placenta och bröstmjölk. Varken mor eller barn uppges ha några besvär och de behöver nog inte vara rädda för att bli smittade under närmaste tiden. Dessutom har studier på gravida och ammande mödrar genomförts i USA med mRNA-vacciner. Resultaten visar på hög säkerhet och god effekt vad gäller antikroppsbildning. Flera studier planeras med andra typer av vacciner.

Riskprofiler står fast

Världens största studie som bättre försöker förstå vilka som löper störst risk att bli svårt sjuka i covid-19 pågår i Umeå. Forskarna har följt 87 000 fall med konstaterad smitta och har en statistiskt jämförbar kontrollgrupp med 430 000 individer. Hög ålder kvarstår som den enskilt viktigaste riskfaktorn. Andra riskfaktorer som kommer högt upp är manligt kön, högt blodtryck, astma, diabetes och Downs syndrom. Inte förvånande är boende inom äldreomsorgen eller att ha hemtjänst en risk.

Tidigare har en stark koppling till utlandsfödda rapporterats och även i denna uppföljning såg man att de hade en större risk att diagnostiseras med covid-19. Hela 45 procent av alla som behövde intensivvård var födda utomlands. Högt blodtryck ökade risken för att behöva intensivvård med 40 procent medan diabetes och astma vardera gav en 50 procentigt ökad risk för utveckling av svår covid-19.

Andra redovisade studier har lyft skillnader i socioekonomi och risken för att drabbas av covid-19. Individer med låg inkomst har 4 gånger så hög risk att dö. Yrkesgrupper som varit mycket drabbade är lokalvårdare, pizzabagare, buss- och taxichaufförer samt restaurangbiträden. Arbetsuppgifter som inte kan genomföras hemifrån och som är svåra att genomföra med effektiva skydd. Skillnader i risken att dö när man jämför olika boenden och arbeten har också uppmärksammats i rapporter från USA och Tyskland och man ser ett liknande mönster i de flesta länder.

Acetylsalicylsyra i ny studie

Har i tidigare krönikor berättat om att acetylsalicylsyra testas som en möjlig behandling vid covid-19. Nu har ytterligare en studie publicerats i den medicinska tidskriften Anesthesia & Analgesia som visar att en lågdosbehandling med acetylsalicylsyra kan skydda lungorna och därmed minska på behovet av respiratorvård vid covid-19. I den rapporterade studien, där man jämförde mot patienter som inte fick behandling, hade de med lågdosbehandling 44 procents lägre behov av andningshjälp, 43 procents lägre behov av intensivvård och 47 procents lägre risk att dö på grund av corona-infektion. En svaghet är att det är en observationsstudie baserad på uppföljning av patienters medicinska journaler och inte en randomiserat blindad studie.

Att använda acetylsalicylsyra vid infektioner har en historisk bakgrund och det är ett läkemedel som användes flitigt under spanska sjukan när den grasserade 1918. Förutom sina välkända antiinflammatoriska egenskaper anses behandlingen kunna stimulera det medfödda immunförsvaret och därmed förbättra skyddet mot invaderande virus.

En observationsstudie från Israel, där man följde upp drygt 10 000 individer som testades för covid-19, har publicerats med ett liknande resultat. De som av någon anledning stod på lågdosbehandling med acetylsalicylsyra, ofta på grund av skydd för kärlsjukdom, hade en 29 procentigt lägre risk att smittas med SARS-CoV-2 och om de smittades blev de signifikant snabbare av med sina virus jämfört med icke behandlade personer. Hoppas att någon testar detta koncept i en kontrollerad studie så att vi får veta om det kan bli en rekommenderad behandling.

Proteashämmare testas

Den första orala proteashämmaren mot covid-19 ska nu testas i kliniska prövningar. Proteashämmare finns idag som godkända läkemedel och kan hämma speciella enzymer hos virus som de behöver för sin replikation. De ingår idag som standardbehandling för HIV och Hepatit C. Befintliga läkemedel har hög säkerhet och med liten risk för biverkningar. Viktigt är att behandlingen vid covid-19 initieras tidigt och helst vid första symtom. Substanser som nu testas har redan visat uttalad effekt i prekliniska laboratoriestudier. Parallellt pågår studier med samma substans i en injektionsform till svårt sjuka covid-19 patienter. Kan förhoppningsvis bli ett viktigt tillskott till verktygslådan.

Influensavaccin skulle kunna ge fördel

Mycket intressant data har presenterats från universitet i Michigan, USA, som visar att individer som tidigare fått vaccin mot säsongsinfluensan i mindre utsträckning blir smittade av SARS-CoV-2. Om de blev smittade hade de mindre besvär och utvecklade färre komplikationer än ovaccinerade. Resultaten baseras på en observationsstudie med 27 000 individer som testats för covid-19. Förutom att influensavaccination faktiskt har en skyddande effekt skulle resultaten kunna förklaras av att de som väljer att vaccinera sig skyddar sig rent allmänt bättre och följer mer noggrant myndigheters rekommendationer. Alltid samma problem med observationsstudier, de kan ha många olika förklaringar.

Cannabis mot cytokinstorm

Narkotiska preparat som missbrukas i samhället kan var oerhört viktiga medicinska produkter. Mest känt är väl morfin, som i många fall är en nödvändig behandling vid svår smärta, och ett annat är cannabis. Förutom sin smärtlindrande och ångestdämpande effekt har det visat sig att cannabis även kan ha en hämmande effekt på cytokinstormen som hotar vid svårare fall av covid-19. En studie som publicerades nyligen i den medicinska tidskriften Aging har pekat på vissa möjligheter. En specifik form av cannabis (C.Sativa) har visat sig extra effektiv att hämma cytokiner och därmed de hotande lungkomplikationerna. Cytokiner som hämmas är framför allt TNF-alfa och IL-6, ämnen som ofta nämns i dessa sammanhang.

Mikrobiom kan stärka immunsystemet

Mikrobiom är de svampar och mikrober (till exempel bakterier och virus) som finns i vår magtarmkanal och som är viktiga för matsmältningen men även för vårt välbefinnande. Det anses att det i varje människa finns fler mikrober än det totala antalet celler, så någon funktion måste de ha. Nu har ett USA-baserat forskningsbolag börjat testa en blandning av mikrobiomer på covid-19-patienter. I deras tidiga studier rapporterar de en halvering av sjukvårdsbehovet hos patienter med milda till måttliga besvär och en förkortad tid med symtom. 350 covid-19-patienter ingick i studien och hälften fick aktiv behandling. Effekten anses kunna ske genom bildning av polysackariden glycan, som bildas i kroppen av mikrober, och med en positiv inverkan på immunsystemet. Resultaten har varit så uppmuntrande att de nu planerar för en stort upplagd FAS III-studie.

Alla vacciner behövs

AstraZeneca har haft det turbulent senaste tiden och även om deras vaccin blir allt bättre dokumenterat och med ett bra resultat handlar medias rubriker oftast om tillkortakommanden. Men när vi nu har resultaten från deras senaste stora studie genomförd i USA ser vaccinet ut att kunna möta ett stort medicinskt behov. Med 85 procents skydd för individer över 65 år och med 100 procentigt skydd mot att bli svårt sjuk eller att dö på grund av covid-19 kan vi bara gratulera länder som har tillgång till vaccinet. Hoppas produktionsproblem och handelshinder inte försvårar fortsatt utrullning av Europas ambitiösa vaccinprogram. Vi behöver alla godkända vacciner vi kan få tillgång till.

Vi går nu in i påskveckan med förväntningar på helgsamvaro med familj och vänner. Tyvärr får den i år för oss ovaccinerade bli begränsad och helst ske i små grupper utomhus. Hoppas att vädret ger förutsättningar för det.


Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19

Uppdaterad: 22 april