88 procent av väljarna är beredda att anonymt dela hälsodata, till exempel från ett blodprov eller utfallet av en behandling, för att främja utvecklingen av vården. Hälsodata är en ovärderlig källa till kunskap som hjälper vårdgivarna och företag inom Life Science-sektorn att förebygga, upptäcka och behandla sjukdom. Vi måste tillvarata nyttan fullt ut.
Genom att förbättra användandet av hälsodata kan svensk hälso- och sjukvård utvecklas och dra nytta av en vård och diagnostik med högre precision. Med hjälp av individens egna hälsodata kan man ge rätt behandling till rätt person och bättre utvärdera effekten av en behandling. Dessutom ökar Life Science-företagens möjligheter att introducera och vidareutveckla sina innovationer i vården, till stort värde för patienterna som får tillgång till nya, effektiva läkemedel och andra behandlingar. Förutsättningarna att anonymt dela med sig av sina hälsodata finns redan: tack vare den tekniska utvecklingen har vården och forskningen idag möjlighet att ta del av hälsodata samtidigt som den personliga integriteten skyddas.
Hälsodata är hälsorelaterad information om individer som finns i vårddokumentation, kvalitetsregister, hälsodataregister, kliniska prövningskontroll, biobanker, forskningsdatabaser eller samlas in av individen själv i någon form.
Det finns redan en bred samsyn om vikten av att utnyttja den fulla potentialen i hälsodata av olika slag. Men för att tillvarata möjligheterna måste vårdgivare och forskare inom företag och akademi kunna få tillgång till hälsodata för behandling, innovation och forskning, och det på ett säkert och effektivt sätt. Inte minst om Sverige ska kunna realisera ambitionen i den nationella Life Science-strategin om att vi ska vara ledande i införandet av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården, så att patienter kan få skräddarsydd diagnostik och vård eller i bästa fall helt slippa ohälsa tack vare förebyggande insatser i tid.
En mängd viktiga initiativ pågår både i Sverige och inom EU. Men det saknas en tydlig beskrivning av hur insatserna hänger samman och vilken den långsiktiga inriktningen är. Den nationella datadelningsstrategin som regeringen presenterat är ett viktigt bidrag.
Genom att till strategin utarbeta en nationell handlingsplan specifikt för hälsodata med fokus på lagring, insamling, delning och användning av hälso-, vård- och forskningsdata skulle alla aktörer gemensamt bidra och ta ansvar i arbetet. Det finns flera fördelar: Sveriges register och hälsodata skulle därigenom också bli en stor konkurrensfördel för att attrahera internationella investeringar inom Life Science till Sverige. Fler kliniska läkemedelsprövningar skulle kunna förläggas här och introduktionen av nya läkemedel underlättas, till nytta för patienterna och utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård.
Källa: Novus. Läs mer om undersökningen här.
Sverige behöver bli bättre på att nyttja hälsodata för att utveckla både vård och omsorg. Var står vi och vilka steg behöver tas för att komma vidare? Se diskussionen med företrädare för politiken, vården och patienterna.
I handlingsplanen "Åtgärder för att förbättra tillgången till och användningen av hälsodata" har Lif sammanställt vilka insatser som krävs för att vi ska få en hälso- och sjukvård där kvalitetsuppföljning, verksamhetsutveckling och klinisk forskning blir en integrerad del av den dagliga verksamheten.
Produktionsår: 2019Anmäl dig till Lifs nyhetsbrev och få senaste nytt om läkemedelsbranschens alla verksamhetsområden, fördjupningar och eventinbjudningar.
Tf vd
Prissättning & subventionsfrågor
Tillgängliggörande av läkemedel i Sverige
Statistik & Hälsodata
Kontaktperson TLV och Regionernas samverkansmodell för läkemedel