X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Den nationella life science-konferensen lyfte sjukvård, innovation och konkurrenskraft

31 januari
Paneldeltagarna på konferensen

Den 30 januari hölls regeringens årliga life science-konferens. Den här gången var det Region Skåne som genomförde arrangemanget i samarbete med det nationella life science-kontoret. Aktörer från hälso- och sjukvård, akademi och industri diskuterade hur man ska gå vidare med det praktiska genomförandet av den uppdaterade life sience-strategin. 

Konferensen var digital och Lifs expert på life science Frida Lundmark modererade chatten tillsammans med life science-kontorets Anna Ax. Hon konstaterar att intresset var stort.

– Över 400 personer lyssnade och utifrån chatten kunde vi konstatera att det också var en bred representation av olika sektorer och aktörer.

–  De områden som genererade mest aktivitet var patientinvolvering och kliniska prövningar, två ämnen som också hänger nära samman. Det var också tydligt att det finns en otålighet – det är dags att omsätta strategin till handling.

Innovation i svensk hälso- och sjukvård

Bland paneldeltagarna fanns Lifs vd Sofia Wallström, som bland annat medverkade i ett samtal om hur innovation kan implementeras i svensk hälso- och sjukvård. Framsteg inom exempelvis precisionsmedicin öppnar för mer individanpassad vård. Nya teknologier och medicinska landvinningar möjliggör träffsäkrare diagnostik, behandling och uppföljning. Dessutom skapar precisionsmedicin bättre förutsättningar för individanpassad prevention. Möjligheterna är stora, men hur kan de komma till nytta i bred skala i sjukvården?

Sofia Wallström säger:

– Hälso- och sjukvårdens förmåga att driva innovation avgör hur väl vi kan implementera nya behandlingsmetoder som förbättrar patienternas tillgång till effektiva läkemedel, men också hur attraktivt Sverige är för forskningsinvesteringar från läkemedelsföretagen. Det kräver ett nära samarbete mellan industrin, hälso- och sjukvården och akademin. Detta behöver vara en prioriterad del av både vårdpolitiken och näringspolitiken.

EU:s arbete med life science

Jenni Nordborg, chef för internationella relationer på Lif, modererade en paneldiskussion på temat "EU:s nya mandatperiod och betydelsen för life science-sektorn”. Samtalet kretsade kring hur vi kan stärka vår röst i Europa. Life science-strategins ambition är att Sverige ska vara aktivt i EU-arbetet med att vässa den globala konkurrenskraften genom bättre villkor för forskning och utveckling samt goda möjligheter för växande företag. Sverige måste delta aktivt i unionens processer. Inte minst för att skapa nytta för den svenska life science-branschen.

– I februari väntas EU-kommissionen öppna upp för inspel till den nya europeiska life science-strategin, berättar Jenni Nordborg. Här är det viktigt att svenska aktörer tar chansen att lyfta vikten av samordning, bland annat genom ett life science-kontor inom kommissionen med Sveriges nationella kontor som förlaga.

Den nordiska läkemedelsbranschens förslag för europeisk konkurrenskraft

De nordiska branschorganisationerna tog hösten 2024 fram en gemensam rapport med förslag för att stärka EU:s innovationskraft. Där är ett av förslagen ett europeiskt life science-kontor som kan koordinera alla frågor och vara en plattform för samarbete mellan viktiga aktörer.

Det europeiska arbetet för att stärka life science-sektorn måste växlas upp, påpekar Jenni Nordborg.

– Sektorn är den största bidragsgivaren till EU:s handelsbalans med omvärlden och essentiell för arbetet med att lyfta unionens konkurrenskraft, som nu omsätts på allvar under ledning av den nya EU-kommissionen.