EU antar rekommendation för att bekämpa antibiotikaresistens

Att bakterier och andra mikroorganismer blir resistenta är ett allvarligt hot mot människors hälsa. EU:s ministerråd har nu tagit ett viktigt steg för att intensifiera unionens kamp mot antibiotikaresistens (även kallat AMR). Den 13 juni antogs en rekommendation som ger medlemsländerna konkret vägledning i hur användningen av antibiotika kan minska hos både människor och djur – en essentiell delåtgärd.

Antibiotikaresistens i fokus under det svenska EU-ordförandeskapet

Att trappa upp insatserna mot AMR har varit högprioriterat under Sveriges ordförandeskap i EU och rekommendationen är en milstolpe. Den anger en rad frivilliga åtgärder för en mer ansvarsfull antibiotikakonsumtion med målet att minska användningen med 20 procent hos människor till år 2030. Rekommendationen innefattar också bland annat stärkta nationella handlingsplaner mot AMR, bättre övervakning av antibiotikaanvändning och informationsinsatser mot vårdpersonal och allmänheten för att öka medvetenheten.

Vacciner är avgörande för att bekämpa AMR

Att Sverige och EU sätter antibiotikaresistens högt på agendan är betydelsefullt. Rekommendationen med sina konkreta mål för enskilda medlemsländer och unionen som helhet adresserar flera aspekter av problemet. Lif ser det som särskilt positivt att man uppmärksammar kopplingen mellan vaccination och minskad antibiotikaanvändning och ger stöd för nationella vaccinationsprogram. Vaccinering förebygger sjukdom och behovet av antibiotika, vilket i sin tur minskar risken för utveckling av resistens.

– För att nå målet om att minska befolkningens antibiotikakonsumtion med 20 procent krävs ett band av insatser på vaccinområdet, säger Lifs AMR-expert Bengt Mattson. Inte minst i Sverige. Ett vaccinationsprogram för vuxna och tydliga mål för vaccintäckningsgraden är två viktiga åtgärder.

Behov av starkare incitament för att utveckla nya antibiotika

Även om EU:s rekommendation är ett stort steg framåt önskar Lif att det funnits ett starkare fokus på incitament för att utveckla nya antibiotika.

– Som vi tidigare har påpekat är utveckling av nya antibiotika för att ersätta de gamla som successivt blir verkningslösa helt centralt, konstaterar Bengt Mattson. Vi hoppas på en konstruktiv och pragmatisk lösning så att vi kan få starka ekonomiska incitament för att stimulera antibiotikautveckling på plats.

Läkemedelsbranschen förespråkar ett överförbart exklusivitetsbevis, även kallat voucher, som ger ett företag rätt till ett års förlängd dataskyddstid när det tar fram ett nytt antibiotikum. Vouchern kan användas för valfritt läkemedel och även överlåtas till ett annat bolag.