Halvtid för lågmält ordförandeskap

Det är nu halvtid för Sveriges ordförandeskap i EU och påskhelgen var ett utmärkt tillfälle att fundera över hur vi hittills utnyttjat detta sällan förekommande tillfälle till svensk exponering, samt över vad vi kan åstadkomma i andra halvlek. Ordförandeskapet består förstås till stor del av att leda förhandlingar och att lotsa ärenden vidare i de olika processerna inom EU-maskineriet. Det senaste året har EUs agenda starkt påverkats av kriget i Ukraina och dess påverkan på i princip alla samhällssektorer, och därmed förstås även Sveriges prioriteringar. Samtidigt är ordförandeskapet ett tillfälle att under ett halvår påverka omvärldens bild av Sverige, passa på att marknadsföra våra styrkeområden när blickarna vänds hit. Även det omvända gäller, via ordförandeskapet kan fler svenska beslutsfattare på alla nivåer få djupare förståelse för att Sverige inte endast är ett medlemsland – EU är en del av Sverige. Har vi då hittills på ett övergripande plan utnyttjat tillfället? Det finns nog rätt många runt om i landet som inte reflekterar över att en svensk håller i ordförandeklubban vid möten på alla tänkbara nivåer i Sverige och framför allt i Bryssel. För om ett ord kan sammanfatta ordförandeskapet hittills så är det – lågmält.

Vi som jobbar inom life science ser förstås vår bransch som självklar att lyfta fram för Sverige. Sedan Storbritannien lämnat EU är vi trots vår relativa litenhet än tydligare en av unionens främsta life science-nationer. Läkemedel är en av våra viktigaste exportprodukter som via det höga förädlingsvärdet är starkt bidragande till vår utrikeshandel och Sveriges BNP. Life science-branschen är stark och växande och bidrar med stora investeringar i forskning och utveckling, och med avancerade arbetstillfällen. Life science är bra för Sverige, för hälso- och sjukvården och framför allt för patienterna.

Och även om ordförandeskapet hittills kanske varit en aning för lågmält för min smak har de större aktiviteter i Sverige som genomförts inom vårdområdet varit mycket bra. Expertkonferensen om EUs cancerplan, där vi inom läkemedelsbranschen genomförde ett parallellt seminarium, satte fokus på bättre tillgång till effektiv behandling för Europas patienter, på mer cancerforskning inom EU och på implementering av precisionsmedicin. Likaså var högnivåmötet om antibiotikaresistens ett väl tillvarataget tillfälle att samla de främsta experterna och beslutsfattarna kring hälso- och sjukvårdens ödesfråga. AMR orsakar redan i dag över 30 000 dödsfall varje år inom unionen, och om inte den tysta pandemin kan stoppas äventyras på längre sikt all vård och behandling. Även om den typen av möte inte resulterar i konkreta aktiviteter och handlingsplaner är det en bit på vägen vi måste gå.

Det tredje stora arrangemanget utgörs av life science-konferensen som genomförs i slutet av juni innan Sverige lämnar över stafettpinnen till Spanien. Jag delar nog mångas uppfattning att det är ett tillfälle som inte ska präglas av lågmäldhet, utan vara en grand finale av hela ordförandeskapet. Ett avslutande fyrverkeri som än tydligare kan sätta Sveriges life science-sektor på den globala kartan. Ett positivt och framtidsinriktat möte om hur viktig medicinsk forskning och utveckling är för att kunna få fram bättre behandlingar mot svåra sjukdomar, och likaså hur viktig life science-branschen är för Europas konkurrenskraft gentemot USA och Asien.           

Men frånsett Sveriges ordförandeskap kommer EU-kommissionen den 26 april att presentera sitt förslag till EUs framtida läkemedelslagstiftning. Samma dag presenteras ett omfattande lagförslag kring patentfrågor. Lagförslagen hamnar i Sveriges knä som ordförande, men i realiteten kommer den omfattande processen där varje medlemsland ska inta sina positioner inför förhandlingar mellan kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet knappt hinna påbörjas under ordförandeskapet. I Bryssel hörs nu tongångar om att läkemedelslagstiftningen inte kommer att kunna beslutas under den här mandatperioden som avslutas med valet till EU-parlamentet i juni nästa år.

Den preliminära version av EU-kommissionens förslag som tidigare läckt ut till medier om bland annat kortare dataskyddstider för läkemedel riskerar att få mycket skadliga effekter för läkemedelsbranschen i Europa, och därmed även för life science-branschen i Sverige. EU skulle tappa i global konkurrenskraft och i viktiga investeringar i medicinsk forskning och utveckling. Sverige har som en forskningstung och exportberoende nation alltid stått upp för patent och andra immateriella rättigheter. EUs framtida konkurrenskraft är också en av Sveriges centrala prioriteringar under ordförandeskapet.

Inför kommande förhandlingar om EUs läkemedelslagstiftning handlar det inte endast om att vi måste vidmakthålla vår positiva position till innovation, utan om att Sverige aktivt tillsammans med länder som exempelvis Danmark och Frankrike måste se till att förslaget landar i en lagstiftning som är den bästa möjliga för Europas patienter och för unionens konkurrenskraft inom life science. Detta ligger helt i linje med EUs stats- och regeringschefers överenskommelse i mars där Europeiska rådet lade fast att all ny lagsstiftning ska prövas utifrån ett konkurrenskraftsperspektiv.

Den kommande läkemedelslagstiftningen är långt ifrån den enda reglering på EU-nivå som påverkar förutsättningarna i Sverige inom läkemedelsområdet. Arbete pågår kring implementering av den gemensamma EU-hubben för hälsodata, EHDS, samtidigt som reformer på området utreds och diskuteras i Sverige. Ett EU-gemensamt system för hälsoekonomisk analys av nya läkemedel har länge varit på gång men här finns ännu ingen samsyn mellan länderna. EU-förordningen om en gemensam ansökan för kliniska prövningar i flera länder (CTR) trädde i kraft tidigare i år. Till detta kommer utmaningen att komma tillrätta med de läkemedelsbrister som blivit följden av störningar i globala försörjningskedjor efter pandemin och krigsutbrottet i Ukraina, samt en rad andra internationella frågor som kommer att växa framöver, som exempelvis användande av AI för läkemedelsutveckling.

Detta är något av bakgrunden till att Lif – de forskande läkemedelsföretagen nu växlar upp ambitionerna på den internationella arenan, och anledningen till att jag lämnat min tjänst som regeringens life science-samordnare för en ny roll som chef för internationella relationer på Lif. Vägledande för mig i detta är att arbeta för att Lif ska vara en aktiv samarbetspartner på den internationella arenan, vi ska synliggöra svensk life science internationellt, och likaså att tydliggöra EU-processer i Sverige och hur de påverkar vår bransch. Som tidigare konstaterats, Sverige är en del av EU – men EU är även en del av Sverige.

Texten publicerades först i Life-time den 12 april.