Alla dagar borde vara immaterialrättsdagar

Immaterialrätten (IP) är grunden på vilken all innovation är bygd och är en förutsättning för att attrahera investeringar samt för att på ett fungerande och effektivt sätt underlätta samarbeten och partnerskap.

Under pandemin har bland annat patent ifrågasatts och det finns en allt större påtryckning kring att luckra upp det immaterialrättsliga systemet och skydden. Samtidigt blev det tydligt under pandemin att IP inte var en flaskhals utan i stället möjliggöraren för att, baserat på många års forskning, skyndsamt utveckla nya vaccin. En process som kan låta enkel men som var mycket komplex och där IP var grunden som förenklade och möjliggjorde samarbeten, investeringar och förutsägbarhet som sedan resulterade i ett vaccin. Forskning och framtagande av nya läkemedel är idag oftast mycket komplex. Därför är det viktigt att befintliga ramverk framtidssäkras men fortfarande värdesätter ett starkt immaterialrättsligt system. Under kommande år ligger flera lagförslag på bordet som EU-kommissionen förväntas presentera under april månad. Det gäller översynen av den generella läkemedelslagstiftningen och det så kallade patent package. Båda dessa lagstiftningsinitiativ innehåller delar som berör immaterialrätt och är viktiga för att vidmakthålla förståelsen för systemet och den ursprungliga tanken med det. Detta eftersom IP möjliggör utveckling och är en förutsättning för att attrahera investeringar som sedan kan resultera i nya behandlingar som förbättrar och underlättar människors liv, kanske ditt och mitt.

IP uppmärksammas varje år lite extra den 26 april, då World IP Day går av stapeln. Årets tema, kvinnor och IP syftar till att uppmärksamma kvinnlig innovationskraft. Dess fulla potential kommer inte alltid till uttryck i alla branscher och sektorer. Inom läkemedelsbranschen och specifikt i Sverige är däremot en majoritet av de interna forskarna på läkemedelsbolag kvinnor. Även när det gäller andel patentansökningar med åtminstone en kvinnlig innovatör så är läkemedelsbranschen i täten. På fler än 40 % av den totala mängden patentansökningar inom området finns minst en kvinnlig innovatör angiven i ansökan. Siffran är än bättre för svenska PCT-ansökningar. Detta är positivt och mycket glädjande. All kunskap och tillgång måste användas på bästa sätt för att säkerställa att nya läkemedel och behandlingar kan fortsätta utvecklas till patientens bästa.

Jag har pratat med två kvinnor som jobbar inom läkemedelsområdet om dels innovation, dels om IP.

Pernilla Sandwall jobbar på ett litet läkemedelsutvecklingsbolag och har gedigen erfarenhet av både stora och små läkemedelsbolag. Hon säger att patenten är viktiga för företagen för att få täckning för projekt som misslyckats på vägen till nya läkemedel.

– Vi tar ju inte fram nya läkemedel om det inte finns patienter som behöver det. Många substanser når aldrig marknaden och de som når fram måste bära kostnaden för alla misslyckanden – inte bara sin egen långa (och dyra) utveckling. Det måste därför gå att tjäna pengar på ett läkemedel och då är patenten oerhört viktiga. IP är en utmaning för små bolag där utvecklingstiderna är längre än för de stora bolagen som har hela maskineriet (inklusive finansiering) på plats.

Suzanne Westberg är en rutinerad patentkonsult specialiserad på läkemedelsbranschen och dess IP-frågor. Baserat på 17 års erfarenhet från de stora läkemedelsbolagens patentavdelningar är hon idag verksam som egen konsult i Basel, Schweiz – ett betydande innovationskluster inom Life Science, där hon gör IP due diligence för investerare och hjälper mindre företag att kostnadseffektivt bygga upp sina IP-portföljer som kan attrahera investerare och stora läkemedelsbolag. Hon ser ensamrätt i form av patent, regulatoriskt dataskydd, företagshemligheter och know-how som avgörande för att få ut nya läkemedel eller terapier på marknaden.

– Idag måste också en ny terapi vara än mer innovativ för att lyckas, det vill säga kliniskt överlägsen eller ge en fördel för patienten, som att de t.ex. bara behöver en tablett dagligen istället för två. Den som investerar i ett läkemedelsprojekt måste ha en rimlig chans att få tillbaka pengarna för att kunna göra nya investeringar samt också generera en vinst. Från mina otaliga IP due diligenser har man ibland fått konstatera att investeringen inte kommer att löna sig eftersom man inte får exklusivitet tillräckligt länge. Denna problematik ser man ofta för nya antibiotikaprojekt men även i de fall när man försöker ta en lite äldre substans med kortare eller inget patentskydd till marknad.

Jag kan bara instämma i det som Pernilla och Suzanne lyfter fram kring betydelsen av immaterialrätt och hur viktigt IP-systemet samt dess funktion är för att forska fram nya läkemedel som hjälper personer med sjukdomar att förhoppningsvis må bättre. Därför avslutar jag krönikan med att referera till sloganen från förra årets World IP Day – med tanke på betydelsen och vikten av IP så borde alla dagar vara IP-dagar!