Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
Tillgången till viktiga antibiotika ökade med ny ersättningsmodell
Tillgången till viktiga antibiotika ökade med ny ersättningsmodell
13 januari 2023
Folkhälsomyndigheten har genomfört en pilotstudie där de undersökt om en ny ersättningsmodell kan garantera tillgången till medicinskt kritiska antibiotika i Sverige, något som säkrar möjligheten att behandla svåra infektioner och ger incitament för läkemedelsföretagen att tillhandahålla produkter. Resultatet var stabil och snabb tillgång till antibiotika i sjukvården.
Antibiotika måste användas så restriktivt som möjligt, annars spär det på antibiotikaresistensen och de blir gradvis verkningslösa. Därför fungerar inte marknadens vanliga spelregler för den typen av produkter: om målet är att förbrukningen ska hållas nere blir det en olönsam affär att behålla antibiotika på marknaden. För att hitta en väg framåt krävs andra ersättningsmodeller där priset inte sätts efter försäljningsintäkterna. Den modell pilotstudien testade bygger på idéer som Lif har utarbetat: läkemedelsföretagen får en garanterad ersättning i utbyte mot att de snabbt kan förse sjukhusen med antibiotika när behovet uppstår, istället för att få betalt för själva försäljningen. Då blir ersättningen så hög att företagen får incitament att tillhandahålla läkemedlen.
I en rapport beskriver Folkhälsomyndigheten resultatet som mycket framgångsrikt. ”Studien visar att ersättningsmodellen är ändamålsenlig för att säkerställa tillgängligheten till antibiotika. Genom den fick Sverige tillgång till flera nya läkemedel, och dessutom tidigare än andra jämförbara europeiska länder”, skriver de. Myndigheten vill få i uppdrag att fortsätta upphandla kritiska antibiotika medan regionerna betalar för sin faktiska läkemedelsanvändning enligt det testade upplägget.
Så gick piloten till
Folkhälsomyndigheten tecknade avtal med fyra läkemedelsföretag om att tillhandahålla fem olika sorters antibiotika.
En ersättning på minst 4 miljoner per produkt och år garanterades mot att företagen höll ett säkerhetslager i Sverige och kunde leverera till sjukhuset inom ett dygn från beställningen.
Ersättningen för läkemedlen var delvis frikopplad från försäljningsintäkten.
Regionerna betalade som vanligt för antibiotikan som användes i sjukhusvården.
Om intäkten från regionerna var lägre än de garanterade 4 miljonerna betalade staten mellanskillnaden. Om försäljningsintäkten däremot översteg garantibeloppet fick företagen 10 procent av det, dvs. 400 000 kronor för att fortsätta att hålla ett säkerhetslager under avtalsperioden.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Prissätt utifrån samhällsvinsten
Lifs expert på antibiotikaresistens, Bengt Mattson, säger att pilotstudiens resultat är glädjande och hoppas att den nya ersättningsmodellen kan börja användas.
– Det är en oerhört viktig pusselbit. I Lifs handlingsplan mot antibiotikaresistens lyfter vi pilotstudien. Egentligen skulle vi behöva gå ännu längre och frikoppla prissättningen helt från försäljningen så att det verkliga värdet styr: samhällsvinsten i att ha säker tillgång till nödvändiga antibiotika. För att bromsa antibiotikaresistensen är det en av de viktigaste åtgärderna. Vi hoppas att den ersättningsnivå Folkhälsomyndigheten slutligen rekommenderar återspeglar det ännu tydligare.
Viktigt med incitament för att utveckla nya antibiotika också
Eftersom dagens befintliga antibiotika gradvis tappar i effekt i takt med att resistensen ökar är det nödvändigt att få fram nya. Folkhälsomyndigheten säger att den nya ersättningsmodellen måste kombineras med insatser som främjar utvecklingen av nya antibiotika.
– Vi är glada att de framhåller det, säger Bengt Mattson. För att bekämpa antibiotikaresistensen måste vi jobba från två håll: incitament för att bevara gamla antibiotika i kombination med kraftfulla insatser för att sporra forskning och utveckling av nya produkter. Det är idag både svårt och riskfyllt att utveckla nya antibiotika; processen är komplicerad och när väl man får fram en produkt bär den sig inte ekonomiskt eftersom den ju helst inte ska användas.
Möjliga lösningar diskuteras i EU våren 2023 och Lif, liksom resten av branschen i Europa, ser fram emot resultatet av förhandlingarna.
– Problemet med antibiotikaresistens är omfattande och läget akut. Vi hoppas på rekommendationer om kraftfulla incitament för att utveckla nya antibiotika och att vi snabbt kan omsätta förslagen i praktiken, säger Bengt Mattson.
Nästa steg för ersättningsmodellen
Under våren 2023 utreder Folkhälsomyndigheten bland annat storleken på ersättningen till läkemedelsföretagen och modellens konsekvenser. Därefter kommer deras slutgiltiga rekommendation om utformningen.
