Byggandet av långsiktigt hållbar hälsa förutsätter en fungerande demokrati

De senaste veckorna har mycket av den inrikespolitiska debatten handlat om regeringsbildandet. Trots mängden upprörda, ibland direkt hätska, kommentarer i det offentliga samtalet måste man tillstå att den demokratiska processen har rullat på. Den avgående regeringen lämnade fridfullt och kontrollerat över makten till den tillträdande. I relation till vad vi sett i många andra länder under de senaste åren kan vi konstatera att den svenska demokratin är relativt välfungerande.

Korruption och mutor omöjliggör hållbar utveckling

Och det finns många skäl att vara glad över det. Ett av de skälen är att en fungerande demokrati är förutsättningen för arbetet med hållbar utveckling och Agenda 2030. Som säkert har framgått tidigare i mina krönikor om de globala hållbarhetsmålen är samverkan och partnerskap en central premiss, och det möjliggörs av demokratiska välfungerande institutioner. Jag berörde detta efter Rysslands invasion av Ukraina i mars, då med vinkeln att det inte går att bedriva en fungerande hälso- och sjukvård i krigets skugga.

Jag vill nu ta ett bredare grepp och påpeka att byggandet av långsiktig hållbar hälsa faktiskt kräver fungerande demokratiska samhällen. Och en viktig ingrediens i säkerställandet av en fungerande demokrati är att bekämpa korruption och mutor – det är så avgörande att det ingår i mål 16 om fungerande institutioner samt fredliga, inkluderande samhällen.

Målet innehåller bland annat skrivningar om att ”inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld” och att ”inga varaktiga framsteg kan nås i en kontext präglad av konflikt och våld. Våld innebär inte bara mänskligt lidande, det raserar också grunden för samhällets ekonomiska, miljömässiga och sociala utveckling.” Om samhällets institutioner är dysfunktionella och inte kan ge medborgarna den service de har i uppdrag att leverera och tilliten till det offentliga är låg, finns det inte utrymme för byggandet av en hållbar utveckling där människor kan åtnjuta en god hälsa.

Läkemedelsbranschens etikarbete

I Lifs hållbarhetsstrategi för läkemedelsbranschen, inkluderande ett hållbarhetsmanifest är etik och transparens ett av fokusområdena. Vi verkar för så stor samverkan, transparens och öppenhet som möjligt genom läkemedlens hela värdekedja. Om medlemsföretagen ökar sin samverkan med leverantörer och kunder får kedjans alla aktörer möjlighet att i sitt eget hållbarhetsarbete bidra till att realisera manifestets åtaganden. I en svensk kontext är detta absolut görbart. Men i länder med stor korruptionsproblematik och ickefungerande rättsväsende skulle det inte gå.

Och alla aktörer har ett stort ansvar för att säkerställa att vi även fortsättningsvis håller den etiska fanan högt. Läkemedelsföretagen kan göra det genom att agera ”förtroendeskapande och med respekt i all samverkan, och förvalta samt vidareutveckla ett etiskt förhållningssätt i läkemedelsbranschen”, som vi uttrycker det i vårt hållbarhetsmanifest. I mötet med andra samhällsaktörer, kommunikation och marknadsföring ska vi ha hög integritet och transparens. Patientens bästa ska vara i fokus och allt ska vila på en solid vetenskaplig grund. Interaktionerna ska genomsyras av högt förtroende och respekt för samverkanspartnerns oberoende.

Detta betyder inte bara att läkemedelsbranschens etiska förhållningssätt – som bland annat kommer till uttryck i Läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER)  – ska förvaltas. Det ska också vidareutvecklas. Vår ambition är att vara en förebild för andra branscher i Sverige och den internationella läkemedelsbranschen både nu och framöver.

Gängkriminaliteten är också ett hot mot hållbar utveckling

Men det är naturligtvis inte bara hätska politiska uttalanden vid val och regeringsskiften eller korruption mellan offentliga företrädare och privata näringsidkare som undergräver demokratiska, fredliga och inkluderande samhällen. Den otrygghet som organiserad brottslighet och gängkriminalitet skapar – ett allt större problem även i Sverige – är också ett direkt hot mot byggandet av långsiktigt hållbar hälsa. Även det belyser mål 16 med formuleringen ”bekämpa organiserad brottslighet och olagliga finans- och vapenflöden”. Om inte situationen förbättras kan inte arbetet med hållbar utveckling föras framåt, och hållbar hälsa kanske till och med blir omöjligt att nå här i Sverige.

Hållbarhetsmål i krönikan

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Mer om läkemedelsbranschen och hållbarhet

Lifs hållbarhetsarbete 

Goda exempel: Läs om hur läkemedelsföretagen bidrar till de globala målen