Långsiktighet och strategi för infrastrukturer önskvärt

Forskningsinfrastrukturer är en viktig grundpelare för forskning och innovation och en nyckelkomponent för att regeringens målsättningar i Life Science-strategin från 2019 ska kunna nås.

– Vi är helt eniga med utredningen om att vi behöver stärka förutsättningarna för forskningsinfrastrukturer i Sverige avseende organisation, styrning och finansiering för att skapa utrymme för långsiktigt hållbara strukturer och fortsatt utveckling. I det arbetet behöver alla aktörer i Life Science ekosystemet delta – akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård, säger Frida Lundmark, Lifs Life Science-expert som samordnat Lifs remissvar.

– Förutom att företagen behöver tillgång till forskningsinfrastruktur för forskning- och innovation så kan näringslivet också bidra till uppbyggnad och utveckling av forskningsinfrastrukturer.

Bra med breddat perspektiv

För forskande läkemedelsföretag är det oftast infrastrukturer som är kopplade till universiteten eller hälso- och sjukvården, till exempel BiobankSverige, Genomic Medicine Sweden och kvalitetsregistren, som är de mest angelägna att få tillgång till- och samverka med. I betänkandet lyfter utredaren fram behovet av en breddad definition av forskningsinfrastruktur till att också innefatta dessa strukturer.

– Vi välkomnar förslaget på en sådan breddning och anser att det är en brist att denna typ av regionaliserade och decentraliserade hälso- och sjukvårdsnära infrastrukturer inte inkluderats i utredningens direktiv. Dessa strukturer är för Life Science-systemet lika viktiga som de nu utredda nationella forskningsinfrastrukturerna, säger Frida Lundmark.

Samla hälsodata

Inom Life Science-området är tillgång till registerdata och andra typer av hälsodata avgörande för att möjliggöra utveckling och uppföljning av nya behandlingar men också för att attrahera investeringar inom forskning- och innovation till Sverige. Frida Lundmark konstaterar att systemet för hälsodata i nuläget är fragmentiserat och utspritt på flertalet huvudmän vilket bland annat leder till komplicerade och parallella administrativa processer för tillgängliggörande av data.

– Vi vill se en mer anpassad organisation för registeruppdraget som tillsammans med Vetenskapsrådets rådgivande funktion för hälsodata kan utvecklas till en nationell ingång liknade den som nu etableras i flera av våra grannländer, bland annat Danmark och Finland, en ”one-stop-shop” för hälsodata. Sverige kan inte ha högre administrativa trösklar då är vi inte med och konkurrerar om nya forskningssatsningar.

Bredare representation och ökad samverkan

Lif välkomnar också de förändringar som utredningen föreslår i instruktionerna till Vetenskapsrådet och Vinnova som syftar till att bredda och stärka arbetet med forskningsinfrastrukturer kopplat till både näringslivets och hälso- och sjukvårdens behov och möjligheter att bidra.

– Utredningen har identifierat viktiga behov och att förändringar krävs för att möta dessa. Vi tycker att berörda myndigheter, regioner och forskningsinfrastrukturer redan nu kan få i uppdrag att ta fram konkreta förslag på vad som krävs för att skapa mer ändamålsenliga organisations- och styrmodeller för forskningsinfrastrukturerna.

Utöver detta vill Lif se en nationell prioriteringsmodell för beslut om nya nationella forskningsinfrastrukturer och fortsatt förvaltning av redan befintliga.

– Vi har fantastiska infrastrukturer men vi måste se till att de kan användas mer optimalt, av hela det svenska Life Science-systemet men också för att locka hit investeringar och företag som ännu inte upptäckt Sveriges potential, avslutar Frida Lundmark.

Läs remissvaret