Elva förslag som snabbar på införandet av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården

Förslagen visar på Lifs fokus inom precisionsmedicin och kommer att vara basen i det fortsatta arbetet med att stötta införandet av precisionsmedicin inom svensk hälso- och sjukvård. Lifs Life Science-expert Frida Lundmark har lett arbetet med att sammanställa förslagen inom Lif är men är också sammankallande i den arbetsgrupp som Samverkansgruppen Hälsa och Life Science har initierat för precisionsmedicin och avancerade terapier. Här kommenterar hon hur Lif fortsätter att arbeta för att fler patienter ska få tillgång till mer individuellt anpassad diagnostik och behandling.

Vad händer nu?

– Förslagen tydliggör vilka frågor och aktiviteter vi ser måste hanteras och genomföras för att vi ska nå visionen för precisionsmedicin. Nu tar arbetet vid med att tillsammans med övriga aktörer i Life Science-systemet driva på utvecklingen för att nå ambitionen i Life Science-strategin om att Sverige ska vara ett föregångsland i implementeringen av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården. Implementeringen är en fråga som är viktig inte bara för hälso- och sjukvården utan också för akademin och inte minst de forskande läkemedelsföretagen, här har alla anledning att gemensamt förflytta Sveriges positioner framåt.

Lif har tidigare tagit fram en rapport som visar på de utmaningar som finns kopplade till införandet av precisionsmedicin – hur hänger den ihop med de nya förslagen?

– Förslagen som Lif tagit fram återspeglar i stora drag slutsatserna i den rapport som Lif nyligen presenterade. Rapporten ger en lägesbild av var vi står i implementeringsarbetet och vilka konkreta utmaningar som finns på kort och lång sikt. När vi tagit fram våra förslag har rapporten, som bygger på intervjuer med profession och beslutsfattare, naturligtvis varit en viktig utgångspunkt för att säkerställa att våra förslag också har en förankring i det övriga Life Science-systemet.

Vilket är det konkreta bidraget från läkemedelsbranschen, vad kan företagen göra?

– Implementeringen av precisionsmedicin är i allra högsta grad något som engagerar de forskande läkemedelsföretagen. Vi i branschen har både en tydlig ambition och vilja att bidra till såväl utveckling som implementering, men vi har också ett ansvar. Ingen enskild part i Life Science-systemet kan på egen hand ro detta iland. Samverkan och ett strategiskt arbete för att få till stånd ett partnerskap mellan företag, hälso-och sjukvård, akademi och patienter är ett område där företagen har en viktig och konkret roll att spela.

Den svenska Life Science-strategin innehåller bland annat ett mål om att Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården – hur ligger vi till i en internationell jämförelse?

– Precisionsmedicin handlar inte bara om rätt läkemedel till rätt patient utan är snarare en systemfråga som i sig består av ett antal olika komponenter och perspektiv. Jag skulle säga att vi står oss väl i konkurrensen internationellt, inte minst utifrån den satsning som regeringen - via innovationsmyndigheten Vinnova och tillsammans med regionerna och de medicinska fakulteterna - nu gör via Genomic Medicine Sweden (GMS). GMS utgör en nationell infrastruktur för implementering av precisionsmedicin som i första skedet har ett tydligt fokus på genomik men som har stor potential att fungera som infrastruktur också ur ett bredare perspektiv. Det tydliga fokuset på hälso- och sjukvård snarare än forskning är en nyckelfaktor ur ett konkurrensperspektiv.

Av Lifs elva förslag – vilket ser du att det är mest bråttom med att genomföra?

Att säkerställa att GMS får en långsiktigt hållbar såväl organisationsform som finansiering. GMS utgör i nuläget mycket av ryggraden i arbetet med implementeringen av precisionsmedicin och behöver få förutsättningar att fortsätta arbetet och växla upp och utveckla det vidare. Vi har lagt en mycket god grund genom denna strategiska satsning, det behöver vi nu säkerställa att vi långsiktigt kan bygga vidare på.