Svensk läkemedelsförsörjning ska tryggas genom lager

Läkemedelsförsörjningen ska primärt tryggas genom en ökad lagerhållning på flera nivåer inom Sveriges gränser. Enligt förslaget ska lagren byggas upp inom det befintliga distributionsflödet. Det innebär att läkemedelsföretagen, som redan i dagsläget har en lagerhållning som täcker tre–fyra månaders förbrukning, nu blir skyldiga att lagerhålla produkter motsvarande minst ett halvårs normalförbrukning. Eftersom lagren ska ingå i det ordinarie systemet blir de omsättningsbara.

Även regionerna ska ha en skyldighet att lagra produkter som används i sjukvården i storleken en månads normalförbrukning, något som också ska bidra till en trygg läkemedelsförsörjning i vardagen. Utöver detta ska också lagerhållning och beredskap stärkas inom apoteksledet.

Utredningen föreslår att staten ska kompensera företagen för den ökade kostnad som de nationella lagren innebär.

Bengt Mattson, sakkunnig inom läkemedelsförsörjning på Lif, kommenterar:

– Lif anser att det i grunden inte är nödvändigt med utbyggda lager eftersom det nuvarande systemet fungerar väl, vilket visat sig under coronapandemin. Särskilt våren 2020, då läkemedelsförsörjningen var fortsatt robust trots en extrem efterfrågan, är ett kvitto på det. Men det är välkommet att utredningen – om nu utökad lagerhållning önskas – lägger lagringsskyldigheten på läkemedelsföretagen istället för att föreslå en parallell struktur med säkerhetslager i annan parts regi. Det blir en utökning av det ansvar som läkemedelsföretagen och distributörerna redan frivilligt åtagit sig vilket är en bra lösning. Att det är omsättningslager minskar dessutom risken för kassationen av läkemedel som passerat bäst före-datum. Det är också rimligt att företagen kompenseras av staten för sina utökade lager.

Beredskapsapotek och omfördelning av läkemedel

Utredningen föreslår även att beredskapsapotek, som ska vara skyldiga att hålla öppet under kris och krig, ska inrättas över hela landet – detta för att människor ska kunna fortsätta hämta ut läkemedel som vanligt så att de inte tvingas söka sjukvårdsbehandling och sätta ytterligare press på hälso- och sjukvården.

Andra förslag handlar bland annat om att skapa en bättre nationell lägesbild över tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter, tillverkningsberedskap för de läkemedel som är särskilt viktiga vid kris och krig och en statligt styrd prioritering och omfördelning av produkter mellan regionerna om så krävs för att upprätthålla vården. Dessutom ska staten teckna avtal med de största distributörerna av läkemedels- och andra sjukvårdsprodukter om medverkan i krisberedskapen och totalförstavaret så att distributionen och transporten av nödvändiga varor tryggas.

Kan säkra både kris- och normalläge

Bengt Mattson säger att utredningens förslag även kan stärka hanteringen av läkemedelsförsörjningen överlag.

– Det är omfattande förslag som, om de kan implementeras utan att störa välfungerande strukturer och marknadsmodeller, säkerligen kan bidra till att skapa den strukturerade framförhållning, heltäckande bild över tillgången till läkemedel och samverkan som behövs för att hantera restsituationer och säkra läkemedelsförsörjningen i normalläge. Lif kommer att gå igenom rapporten i detalj och återkommer med en djupare analys av utredningens slutsatser.

Läkemedelsbranschen ser fram emot att i samverkan med alla relevanta aktörer fortsätta arbetet med att säkra en trygg försörjning av läkemedel, och bidra till att de förslag i utredningen som stärker en långsiktig god försörjningsberedskap kan implementeras framgångsrikt. Allt till nytta för patienterna, hälso- och sjukvården och den för Sverige så viktiga Life Science-industrin.

Förslagen från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap lades fram i delbetänkandet "En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården". Slutbetänkandet kommer den 28 februari 2022.