Den årliga rapporten Svenskarna och internet visar att tröskeln för att använda digitala vårdtjänster minskar, men fler måste inkluderas. – Jag ser också tecken på att vi blir mer avancerade i vårt användande av e-hälsotjänster överlag. Det ska bli spännande att se var det hela tar vägen framöver, säger Lifs digitaliseringsexpert Magnus Lejelöv.
Den tjugosjätte oktober släppte Internetstiftelsen den årliga rapporten Svenskarna och internet. En rapport vi som tycker att ämnet är spännande glatt grottar ner oss i varje år eftersom den tar ett brett grepp om just hur befolkningen i Sverige använder internet.
När man genomför denna typ av återkommande undersökningar finns det hur många slutsatser som helst att dra, en del mer intressanta än andra. Men framförallt är det viktigt att titta på hur jämlikheten (och ojämlikheten) i vården påverkas. Att den digitala vården blir alltmer integrerad i den analoga tror jag ingen motsätter sig, men för att utvecklingen ska gagna alla krävs att den är någorlunda jämlik – alla måste inte förstå eller tycka om internet men tröskeln för att använda digitala tjänster vid behov måste vara låg. Intrycket från rapporten är att den tröskeln visserligen finns men att den minskar.
I övrigt tycks användandet av de mer avancerade digitala tjänsterna öka och nyttjandet av de mer basala stabiliseras vilket ju är ett tecken på digital mognad hos medborgarna och ett tecken på att vi blir mer avancerade i vårt användande av e-hälsotjänster överlag . Det ska bli spännande att se var det hela tar vägen framöver.
Jag har även plockat några guldkorn från rapporten – håll till godo!
Ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv finns det en del slutsatser att dra som är värda att fundera kring.
Källa: Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2021