Så satsar nya Nationella läkemedelsstrategin

Samverkansplattformen Nationella läkemedelsstrategin (NLS) hanterar utmaningar på läkemedelsområdet som kräver en bred nationell samverkan. Det övergripande syftet är att främja rätt läkemedelsanvändning till nytta för patienten och samhället, och sedan tidigare arbetar man med tre breda, långsiktiga mål för att förverkliga visionen: patientsäkerhet, jämlik läkemedelsbehandling och hållbarhet.

För 2020–2022 har man också ringat in tre prioriterade fokusområden där utmaningarna är särskilt stora eller där gemensamma insatser är avgörande för att nå strategins mål: utmaningar med tillgång på och tillgängliggörande av läkemedel (inklusive bristsituationer), uppföljning av läkemedelsanvändning och värdering av kunskap och evidens.

Prioriterade områden kommer att ge resultat

Bengt Mattson representerar Lif i Nationella läkemedelsstrategins expertgrupp. Han välkomnar att man uttalat väljer att satsa på tre områden. Det borgar för att insatserna inom ramen för NLS arbete ska nå resultat.

– Det skapar en tydlighet och goda förutsättningar för aktörerna att leverera värde och nå framgång inom de områdena. Att kombinera den breda, långsiktiga visionen om god läkemedelsanvändning med ett fokus på konkreta utmaningar för att nå målet är en väl vald strategi. Och de områden man satsar på är dessutom rätt prioriteringar.

Samverkan på läkemedelsområdet är viktigare än någonsin

Samarbetet inom NLS har varit viktigt för att skapa en plattform där insatser för att förbättra läkemedelsanvändningen, öka patientsäkerheten och bygga en hållbar hälso- och sjukvård drivs i god samverkan mellan aktörerna, något som inte minst visat sig under coronapandemin där samarbetet varit centralt för att säkra läkemedelsförsörjningen.

– Läkemedelsområdet har utmaningar som kräver långsiktig samverkan mellan alla aktörer, säger Lifs vd Anders Blanck som sitter i NLS högnivågrupp. Det breda samarbetet inom ramen för en gemensam strategi har gett resultat och vi är glada att strategin och inriktningen för de kommande åren är på plats. Nu är det kanske viktigare än någonsin: vi står inför en tid med behov av reformer, med hälsoutmaningar i form av en åldrande befolkning och en hälso- och sjukvård som ska arbeta ikapp vårdskulden efter coronapandemin samtidigt som det ekonomiska läget är ansträngt.

Nationella läkemedelsstrategins tre prioriterade områden

1. Utmaningar med tillgång på och tillgängliggörande av läkemedel

När det gäller tillgång på och tillgängliggörande av läkemedel har NLS bland annat bidragit till bättre rutiner för inrapportering av restnoterade läkemedel till Läkemedelsverket. Man har även varit involverad i framtagandet av ett pågående regeringsuppdrag till myndigheten som går ut på att samla de viktigaste aktörerna inom läkemedelsförsörjningsområdet i syfte att ta fram en bättre samordning för hantering av kritiska bristsituationer. Det är även framöver ett viktigt arbete för NLS expertgrupp, som kommer att fortsätta ta fram förslag för att förbättra beredskapen kring hanteringen av frågor om restnoteringar.

En annan del av arbetet handlar om att på ett hållbart sätt göra nya avancerade terapier, ATMP, tillgängliga för svenska patienter. Behandlingarna – bland annat cell- och genterapier – är kostsamma men har potential att bota svåra sjukdomar hos patienter som tidigare saknat behandlingsmöjligheter.

2. Utmaningar med uppföljning av läkemedelsanvändning

När det gäller uppföljning av läkemedelsanvändning har arbetet med att förbättra förutsättningarna för dokumentation av läkemedelsordinationer i patientjournaler fortsatt hög prioritet, bland annat för att kartlägga nya läkemedelsbehandlingars effekt och eventuella biverkningar och säkerställa att användningen av äldre, redan etablerade behandlingar är jämlik och jämställd.

Arbetet inom strategin fokuserar även på hur man kan nyttja potentialen hos hälsodata fullt ut och därigenom bland annat främja kvalitetsutveckling i vården. Det handlar till exempel om att undanröja kompetens- och kapacitetsproblem hos aktörer som lämnar ut data och förbättra förutsättningarna för dataanalys.

3. Utmaningar med värdering av kunskap och evidens

I den nya strategin fastslår man att detta fokusområde är betydelsefullt för att främja en samhällsekonomiskt hållbar läkemedelsanvändning. Här ska arbetet bidra till att underlätta introduktionen av de nya läkemedel som visar en positiv nytta-/riskprofil och begränsa introduktionen av läkemedel som är kostnadsdrivande och inte resulterar i förbättrad behandling.