Effektiv läkemedelsanvändning viktigt för att nå en god och nära vård

11 september

Betydelsen av en effektiv och säker läkemedelsanvändning borde framhävas i utredningen God och Nära vård menar Lif i ett nyligen inskickat remissvar. Viktigt är också att koppla arbetet med att utveckla primärvården till implementeringen av den högspecialiserade vårdens organisation, satsningarna på precisionsmedicin och genomförandet av Life Science-strategin.

Lif lyfter i sitt remissvar på God och Nära vård – för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) fram läkemedelsanvändningens roll när hälso- och sjukvården ska stöpas om.

– Vi vill komplettera utredningens analys med hur svensk läkemedelsanvändning kan utvecklas som stöd till införandet av nära vård, säger Maria Fagerquist, som samordnat Lifs remissvar.

Mer kunskap om läkemedel och egenvård

Egenvård, prevention och patientutbildningar är alla viktiga delar i arbetet med att öka personcentrering och patientdelaktighet där kunskap om den egna läkemedelsbehandlingen är en central del. Lif stödjer förslaget om patientkontrakt, men menar samtidigt att läkemedelsförskrivning/-användning behöver ingå som en del i kontraktet.

– Vi menar att för att visionen om en nära och personcentrerad vård ska kunna realiseras krävs nya satsningar på egenvård och prevention men också bättre utbildade patienter som kan bli mer delaktiga i beslut om den egna vården.

Också hälso- och sjukvårdspersonalens fortbildning inom läkemedelsområdet måste stärkas.

– Det handlar också om resurser då felaktig läkemedelsanvändning kan leda till onödiga sjukhusbesök. Vi och våra medlemsföretag har kunskap och erfarenhet kring läkemedelsanvändning och vi bidrar gärna till en kompletterande analys.

Samordning med andra reformer

Primärvårdsreformen ska genomföras samtidigt som den nya organisationen för högspecialiserad vård sjösätts, satsningen på precisionsmedicin fortskrider och förslagen i den nyligen beslutade Life science-strategin ska implementeras.

– I Life science-strategin framhålls till exempel att Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin, det betyder att vi måste ha en plan för hur vi ska få till en mer modern användning av hälsodata, något som också gynnar den nära vården.

– För att kunna genomföra dessa förändringar samtidigt så behöver många aktörer mobiliseras och samverka, menar Maria Fagerqvist.

Stimulera forskning och utbildning

Utbildningens och forskningens roll i omställningen till en god och nära vård kan inte betonas nog, menar Maria Fagerquist.

– Sverige har tappat position och initiativ inom läkemedelsforskningen under senare år och en anledning är minskad klinisk forskning i primärvården. Det innebär framförallt att svenska patienter inte kan ta del av den senaste läkemedelsforskningen men också missade tillfällen till kompetensutveckling för personalen. Den utvecklingen behöver vändas och vi har sedan tidigare tagit fram en handlingsplan för hur det kan göras som vi bifogar vårt remissvar.

Sammanfattning av förslagen från Lif:

  • Betydelsen av en effektiv och säker läkemedelsanvändning måste tydliggöras.
  • Patientkontrakt är ett bra förslag men det måste bli tydligare vem som ansvarar för patientkontraktets upprättande samt koordineringen av detsamma. Läkemedel är en central del av hälso- och sjukvårdsinsatserna och patientkontrakten bör därför även ses som ett stöd för en korrekt läkemedelsanvändning genom att det kopplas till den nationella läkemedelslistan.
  • Att de förslag som nu remitteras i möjligaste mån utformas så att de hålls samman med övriga pågående arbeten som översynen av högspecialiserad vård, och införandet av precisionsmedicin samt bidrar till att uppnå målsättningarna i Life Science-strategin: ett sammanhållet och starkt forsknings-, innovations- och hälso- och sjukvårdssystem.
  • En utredning av hur en tydlig och oberoende patientrepresentation ska kunna finansieras bör göras skyndsamt. Att vara medskapare till sin egen hälso- och sjukvård kräver kunskap av olika slag: om hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar, om den sjukdom man har och om befintlig/tillgänglig behandling. Erfarenheter från de utbildningar som Lif genom åren anordnat tillsammans med patientorganisationer har visat att behovet av utbildning och lättillgänglig information är stort. Den samverkan som Lif och medlemsföretag har med patientorganisationer är uppskattad och fyller en viktig funktion. Företagens finansiering av denna samverkan kritiseras dock och det vore givetvis önskvärt att patientorganisationer och patientföreträdare hade egen oberoende finansiering som är tillräcklig både för utbildning av patienter och för att patienter ska kunna vara representerade i alla sammanhang som denna utredning och andra initiativ föreslår.
  • Det måste göras en djupare analys av hur en förändrad definition av öppen och sluten vård påverkar läkemedelssystemet. Läkemedel som idag ordineras inom den öppna vården köps av patienten som har rätt till ett högkostnadsskydd utifrån läkemedelsförmånslagen. Läkemedel som ordineras inom den slutna vården köps in av hälso- och sjukvården och dessa inköp regleras av lagen om offentlig upphandling. Organisationen av öppen och sluten vård påverkar också hälso- och sjukvårdens möjlighet att lämna ut läkemedel till patienter vid vård i hemmet.
  • Sverige måste utveckla en fungerande infrastruktur för samarbete mellan vården och företagen och för spridning av nya forskningsrön inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens fortbildning inom läkemedelsområdet har minskat under de senare åren och det ökar riskerna för felbehandling och felordination. Utvecklingen är delvis ett resultat av att huvudmännen inte axlat ett tydligare ansvar för fortbildningen i takt med att samverkansreglerna mellan hälso- och sjukvården och Life Science-företag ändrats.
  • Läkemedlens roll för prevention och egenvård samt betydelsen av detta för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem förtydligas i utredningen. Egenvård med receptfria läkemedel motsvarar 40 procent av alla läkemedelsförpackningar som säljs i Sverige under ett år. Att läkemedel – som tidigare varit receptbelagda - kan hanteras utan recept ökar tillgängligheten och frigör resurser inom primärvården.

Läs hela remissvaret

 

Läs mer:

Handlingsplan för fler företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar

Åtgärder för att förbättra tillgången till och användningen av hälsodata

 

Foto på kontaktpersonen
Maria Fagerquist Sakkunnig Policy

Kliniska prövningar