Bakgrund
AbbVie AB (AbbVie) marknadsför en injektionsbehandling som verkar förbyggande mot migrän. Då IGN uppmärksammat att AbbVie medverkat till en artikel riktad mot allmänheten där en sådan behandling beskrivs i positiva ordalag riktades en anmärkning mot företaget (se nedan).
Excerpt: Aktualiserade artiklar i ärendet: artikel 102 och 108 (kapitel 1, avdelning 2), Läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER).
Anmärkning
IGN har i tematidningen Mediaplanet som följde med SvD den 19 juni 2022 tagit del av en artikel, med rubriken ”Kronisk migrän- en dag i taget”, som tagits fram i samarbete med AbbVie (se bilaga 1).
I artikeln beskriver en namngiven migränpatient sina kontakter med vården som barn och som vuxen. Efter det att besvären förvärrats när han blev 23 år, utan att vården gav tillräcklig hjälp, fick patienten efter kontakt med Huvudvärksförbundet råd att byta vårdcentral.
Under rubriken ”Tillgång till rätt vård” sägs följande:
- Äntligen lyssnade vården och remitterade mig till en neurolog. Jag fick testa olika medicineringar och sedan 2014 har jag fått förebyggande injektionsbehandling. Det förändrade min förmåga att hantera anfallen och jag känner mig mindre begränsad av min migrän.
I artikel 108 LER (kapitel 1, avdelning 2) stadgas att intyg av enskilda patienter inte får åberopas som dokumentation. Då artikeln tagits fram i samarbete med AbbVie och då AbbVie tillhandahåller läkemedel mot migrän som likt den behandling som patienten lovordar ges som injektion finns en risk att läsaren kopplar artikelns budskap om det i artikeln beskrivna läkemedlets förtjänster till AbbVies läkemedel. Artikeln kan därför utgöra marknadsföring av receptbelagda läkemedel mot allmänheten och därmed strida mot artiklarna 102 och 108 LER (kapitel 1, avdelning 2).
Svaromål
I sitt svaromål skriver AbbVie följande:
IGN har i ett initiativärende anmärkt på en artikel ”Kronisk migrän - en dag i taget”, vilken tagits fram i samarbete med AbbVie, kring migrän och om hur det är att leva med migrän, i ett av Mediaplanets instick i SvD den 19 juni 2022. IGN anmärker på ett stycke under rubriken ”Tillgång till rätt vård” där en patient uttrycker:
”Äntligen lyssnade vården och remitterade mig till en neurolog. Jag fick testa olika medicineringar
och sedan 2014 har jag fått förebyggande injektionsbehandling. Det förändrade min förmåga att hantera anfallen och jag känner mig mindre begränsad av min migrän.”
IGN anser att detta citat är ett avsteg från LER (Art 102 & 108) då IGN anser att man som läsare kan koppla detta till AbbVie’s behandling mot migrän (Botox) och därmed skulle utgöra både ett patient-intygande och marknadsföring av receptbelagda läkemedel gentemot allmänheten.
AbbVie’s yttrande
Inledningsvis skall nämnas att AbbVie har som ansvarfull aktör på läkemedelsmarknaden i Sverige stort fokus på att följa regelverket och intentionen med denna artikel var givetvis inte att marknadsföra eventuella AbbVie-produkter gentemot allmänheten, utan en upplysande artikel kring migrän och hur livet kan vara för någon som drabbats av migrän. AbbVie vill understryka att det finns ett flertal behandlingar mot migrän som ges i förebyggande syfte genom injektioner. Detta är inget som är unikt eller skulle särskilja de behandlingar mot migrän som AbbVie marknadsför. Det går således inte att identifiera vilken produkt det skulle handla om utifrån artikeln. Läsaren måste först göra en aktiv sökning med något lämpligt sökverktyg och det som då är lättillgänglig/högt listad information berör inte läkemedlet Botox. Se vidare nedan.
Vid en sökning på Google (Bilaga 2) på ”AbbVie Migrän Injektionsbehandling” hamnar eventuella länkar till någon sida där läsaren kan ta del av information kring Botox längre ned i listan och är inte de som listas som mest relevanta eller som läsarna enligt statistik klickar sig in på. Samma sökning på ”AbbVie Migrän Behandling” ger liknande resultat. Skillnaden i sökningarna är möjligen att om läsaren söker via sin mobil (vilket man får anta är det vanligaste sättet i dessa dagar) kommer resultatet snarare visa länkar till receptfria behandlingar.
Det är således ingen skillnad på om man kopplar detta till en injektionsbehandling eller generell behandling mot migrän. Om IGN skulle fälla denna artikel med logiken att det är ett patientintygande och att läsaren skulle kunna koppla detta med företagets produkt, trots att det inte går att direkt identifiera produkter utan kräver en avancerad sökning och flera steg för att komma i kontakt med dylik information, skulle det i praktiken innebära att AbbVie, och läkemedelsindustrin i allmänhet, inte skulle kunna sprida information om de terapiområden de är verksamma inom till allmänheten. Då ett företag samarbetar kring ett terapiområde kommer det i så fall alltid att i flera steg gå att koppla till företagets produkter.
Sammanfattningsvis anser AbbVie att den av IGN påtalade artikeln i SvD den 19 juni 2022 inte är att anse som ett patientintygande eller ett avsteg från LER art 108 då det inte går att direkt identifiera någon specifik produkt. Det är således inte heller någon direkt marknadsföring av receptbelagt läkemedel gentemot allmänheten och inget avsteg från LER art 102.
IGNs bedömning och beslut
AbbVie bestrider i sitt svaromål anmärkningen och anger att det finns ett flertal behandlingar mot migrän som ges i förebyggande syfte genom injektioner. IGN håller med om att det idag förutom AbbVies Botox finns flera injektionsbehandlingar på marknaden som förebyggande behandling mot migrän. Dock var läget annorlunda år 2014 då patienten enligt artikeln inledde sin behandling och då CGRP-antagonister ännu inte lanserats.
De sökningar på Google som AbbVie hänvisar till (Bilaga 2) har enligt IGN begränsad relevans. En patient som önskar pröva samma läkemedel som patienten i artikeln använder behöver få det på recept och frågar då rimligen sin läkare vad det kan vara som patienten i artikeln fått. Med ledning av årtalet 2014 och företaget bakom annonsen torde det ligga nära till hands för en läkare som är van vid migränbehandling att gissa på Botox.
NBL har nyligen avgjort två fall som företer uppenbara likheter med detta fall, NBL 1099/22 och NBL 1100/22. I bägge dessa fall uttalar NBL att patienternas uttalanden i Mediaplanetartiklar som tagits fram i samarbete med företag innebär ett intygande från en enskild patient och att den som läser artiklarna får intrycket att det finns en koppling till företagens läkemedel, oavsett vilket läkemedel patienten faktiskt behandlats med. Enligt NBL stred artiklarna mot artikel 102 och 108.
IGN bedömer således, med hänvisning till ovan sagda, att artikeln strider mot artikel 102 och artikel 108 LER (kapitel 1, avdelning 2).
Avsteget bedöms vara en överträdelse av normalgraden och avgiften bestäms till 110 000 kr. Fakturering sker från LIF Service AB.
AbbVie uppmanas att framdeles beakta vad IGN här har anfört.
Detta yttrande har avgivits av ordförande Anders Öhlén och ledamöterna Björn Isaksson och Margareta Olsson Birgersson. I ärendets beredning har också medverkat suppleanten Annika Ohlsson.
På informationsgranskningsnämndens vägnar
Anders Öhlen
Björn Isaksson
Bilagor:
Bilaga 1 Tematidning Mediaplanet
Bilaga 2 AbbVies svaromål med Googlesökningar