EU trappar upp beredskapen med strategier för läkemedelsförsörjning och hälsohot

Europeiska kommissionen presenterade 9 juli en strategi för beredskapslagring  som en del i det stora pågående arbetet med att stärka EU:s krisberedskap (“EU stockpiling strategy”). Den ska hjälpa till att säkra tillgången till livsnödvändiga varor vid allvarliga samhällsstörningar som pandemier, naturkatastrofer eller krig. Läkemedel är en central del. 

–  Strategin täcker varje steg i lagerhållningscykeln, från att förutse riskerna och identifiera var hålen finns för att sedan samordna resurserna så att vi inte duplicerar våra insatser, sade den ansvariga EU-kommissionären Hadja Lahbib på en presskonferens. 

Bärande delar är utökade gemensamma lager, bättre informationsdelning samt mer civilt-militärt och offentligt-privat samarbete. Ett EU-nätverk för lagerhållning ska inrättas där medlemsländerna kan koordinera sitt arbete så att man inte lagrar samma produkter och undviker överlappningar mellan nationella och gemensamma insatser.

Gemensam lagerhållning ingen universallösning för EU:s läkemedelsförsörjning

I en tid av ökande säkerhetshot, geopolitiska spänningar och en oförutsägbar världsmarknad ställs frågan om läkemedelsförsörjning på sin spets. Lif ser positivt på att EU tar fram ett gemensamt ramverk för lagerhållning. Det minskar sårbarheten och kan komplettera andra åtgärder mot läkemedelsbrist. Samtidigt får det inte betraktas som en universallösning på bekostnad av andra insatser. 

Säkerhetslager bör endast byggas när det är välmotiverat – till exempel för läkemedel som är av kritisk vikt, inte går att ersätta med andra preparat eller produceras i låga volymer, påpekar Lifs beredskapsexpert Bengt Mattson. Och det måste göras på ett sätt som inte sätter marknadsbalansen ur spel eller äventyrar patienters tillgång till läkemedel genom att stora kvantiteter sugs upp för lagerhållning i olika länder så att det uppstår brister här och nu. 

– För att strategin framgångsrikt ska bidra till långsiktig resiliens behövs tydliga principer för vad som ska lagras, när och av vem.  Samordning mellan medlemsländerna är A och O. Viktigt är också att EU parallellt arbetar med de underliggande orsakerna till bristsituationer: god läkemedelsförsörjning skapas genom robusta och diversifierade leveranskedjor, stärkt europeisk produktionskapacitet och ett regelverk som är flexibelt så att det går att omdistribuera mediciner mellan olika europeiska marknader och göra dem tillgängliga för konsumenterna utan tunga administrativa processer.  

Upphandling som premierar läkemedelsföretagens leveransförmåga 

Strategin förespråkar också mer gemensam upphandling, något som rätt använt kan fungera som ett incitament för att öka företagens leveransförmåga. 

– Både nationellt och inom EU vill vi att man ska använda sig av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling, och bland annat premiera de bolag som historiskt haft pålitliga leveranser. Man ska eftersträva ”bästa pris” och inte ”lägsta pris”, säger Bengt Mattson.  

Strategi för medicinska motåtgärder 

EU-kommissionen lanserade samtidigt en strategi som ska stärka kapaciteten att hantera stora hälsohot (EU medical countermeasures strategy). Den omfattar hela kedjan från innovation till produktion av både läkemedel, vacciner, diagnostik och skyddsutrustning på europeisk mark. Strategin tar även sikte på att förbättra tillgången till kritiska produkter och en samordnad respons i krissituationer. Målet är att öka beredskapen kring pandemier, antibiotikaresistens och hot av kemiskt, biologiskt, radiologiskt eller nukleärt slag.  

Lif uppskattar särskilt att kommissionen vill stärka hela kedjan. Det kan täppa till EU:s problematiska finansieringsgap i den senare utvecklingsfasen av innovativa läkemedel. Välkommet är även fokuset på internationell frihandel. 

– Att EU värnar globalt samarbete är nödvändigt, säger Beng Mattson. Resiliens uppnås inte genom protektionism. Istället krävs internationellt samarbete kring handel, harmoniserade regelverk och en diversifiering av leveranskedjorna. Det är genom en mångfald av handelspartners och en öppen global marknad som EU bygger trygg läkemedelsförsörjning. 

Svenska satsningar på totalförsvar och läkemedelsförsörjning 

Utvecklingen i Sverige och EU rör sig mot ett mer systematiskt och gemensamt arbete med beredskap.  

–  Det skapar nya möjligheter att bygga en tryggare och mer uthållig läkemedelsförsörjning. Lif kommer att engagera sig i frågorna både internationellt och nationellt för att säkerställa goda förutsättningar för läkemedelsföretagen att bidra och för att se till att de insatser som görs verkligen leder till önskat resultat, säger Bengt Mattson.  

I Sverige pågår ett intensivt arbete med att rusta upp det eftersatta svenska totalförsvaret. Man utreder bland annat hur läkemedelsförsörjningen kan tryggas i kris och krig. 

Bengt Mattson säger att branschen och de andra aktörerna i försörjningskedjan i dagsläget har ett välfungerande system som visat sig hålla för exempelvis pandemier där sjukvården sätts under press. 

–  Läkemedelsföretagen anpassar löpande sina lager och leveransplaner för att möta prognosticerad efterfrågan och aktörerna inom försörjningskedjan, från myndigheter till regioner och företag, har ett effektivt samarbete. Omsättningslager som hanteras av de som i fredstid är ansvariga för läkemedelsförsörjningen, det vill säga branschens aktörer, är rätt väg att gå för att stärka tillgången även i kris och krig. Men lagerhållning är som sagt bara en del av helheten. 

Samverkan med näringslivet för stärkt beredskap 

Läkemedelsbranschens expertis och verksamhet är avgörande för att bygga upp den motståndskraft som samhället behöver och regeringen vill ha en utökad samverkan med näringslivet.  

Lif ser positivt på att man växlar upp samarbetet med företagen. För att bidra i det arbetet sjösätter Lif till hösten beredskapsinitiativ för att identifiera åtgärder som kan stärka läkemedelsberedskapen i samverkan mellan offentlig och privat sektor. Ambitionen är att ta fram konkreta förslag till gemensamma åtgärder som stärker totalförsvaret och säkrar tillgången till läkemedel.  

Långsiktig beredskap förutsätter att hela ekosystemet för försörjning är robust och anpassningsbart med kapacitet att förutse både tillgång och efterfrågan. Det vill Lif se såväl i Sverige som på EU-nivå.