Viktigt tillägg om hälsodata när införandet av precisionsmedicin analyseras
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har sedan tidigare ett regeringsuppdrag att analysera hur utvecklingen av precisionsmedicin påverkar hälso- och sjukvården. Nu har de fått ytterligare ett uppdrag som innebär att de ska kartlägga och beskriva hur ett urval av EU-länder samt Storbritannien arbetar med frågor rörande hälsodata och precisionsmedicin.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska också beskriva vilka statliga infrastrukturella investeringar som gjorts i länderna inom hälsodata och precisionsmedicin i syfte att bygga en nationell infrastruktur för området. I uppdraget ingår även att kortfattat beskriva eventuella gemensamma nämnare för de länder som bedöms ligga i framkant gällande implementering av precisionsmedicin och användning av hälsodata samt hur Sverige ligger till i förhållande till dem.
Lif expert inom Life Science, Frida Lundmark tycker att det är bra och viktiga tillägg som myndigheten fått.
– Att analysera hur andra länder med motsvarande ambitioner inom precisionsmedicin har positionerat sitt arbete kommer att vara ett viktigt underlag för det fortsatta implementeringsarbetet av precisionsmedicin i Sverige.
– Vi behöver också se och lära hur andra länder skapat förutsättningar att kunna nyttja exempelvis molntjänster för beräkningar och lagring, federerade analysplattformar och högpresterande datorsystem.
Myndigheten ska också se på sekundäranvändning av hälsodata och kartlägga vilka initiativ som andra EU-länder har tagit för att möjliggöra sekundäranvändning inte minst för forskning och innovation.
– Att kunna dela och tillgängliggöra hälsodata, både genetisk och medicinsk information, är en förutsättning för ett lyckat införande av precisionsmedicin. Vi måste se över de juridiska förutsättningarna för att dela data mellan regioner och i hälso- och sjukvården, men också för andra aktörer i Life Science-systemet, samtidigt som vi värnar patientens integritet om vi ska komma vidare.
Sakkunnig policy