Lif kommenterar: Så kan beredskapslager för läkemedel utformas

Företagen kan hantera läkemedelsförsörjning under kris och krig

Lif har tidigare lämnat synpunkter på utredningens delbetänkande från april 2020 och stöttat uppfattningen att hälso- och sjukvårdens framtida beredskap främst ska bygga på ansvarsprincipen och att läkemedelsföretagen – som har ansvar för läkemedelsförsörjningen i fredstid – därför även ska ha huvudansvaret i kris och krig. Att Sverige har en robust och säker läkemedelsdistribution visade sig inte minst under den första akuta coronapandemitoppen våren 2020 där försörjningen säkrades genom läkemedelsindustrins befintliga produktions- och distributionskedjor.

Idag står läkemedelsföretagen för den största lagerhållningen av läkemedel och vacciner. De nuvarande lagernivåerna på i genomsnitt tre–fyra månader i företagens egna lager eller hos distributörerna och på cirka en månad hos apoteken torde räcka för att upprätthålla stora delar av försörjningen under kris och krig.

Lösningar för ökad lagerhållning av läkemedel

Om leverantörerna i framtiden ska ansvara för en utökad säkerhetslagring av läkemedel är det viktigt att den ökade lagerhållningen byggs upp inom det vanliga distributionsflödet så att lagren är omsättningsbara, och det är rimligt att företagen kompenseras för sina utökade lager. I de olika marknadssegmenten kan det behövas olika lösningar för hur dylika beredskapslager skapas.

Läkemedelsmarknadens olika segment utgörs av

• originalläkemedel utan konkurrens
• originalläkemedel med konkurrens från parallellimport
• originalläkemedel med konkurrens från generika inom eller utanför periodens vara-systemet.

När det gäller produkter inom periodens vara-systemet finns ett förslag på lösning för ökade säkerhetslager, ”periodens lager”, framtagen av Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer (FGL). 

Vad original med eller utan parallellhandel eller i konkurrens med generika beträffar bör lagringsskyldigheten fördelas efter marknadsandelar, så att lagerhållningen av ett läkemedel motsvaras av företagets faktiska försäljning av produkten. Det är exempelvis inte rimligt att ett företag som står för 20 procent av försäljningen ska tillhandahålla 100 procent av kapaciteten för säkerhetslagringen.

”Dagens modell möjliggör pålitlig läkemedelsförsörjning”

Lifs expert på läkemedelsförsörjningsfrågor, Bengt Mattson, följer och samverkar med utredningen.

– Lif har löpande lämnat in remissvar och inspel för att lösningen på denna viktiga fråga ska bli så smidig och säker som möjligt. Vårt medskick till utredningen inför den sista delen av deras arbete handlar om att om regering och riksdag anser att en ökad lagerhållning i Sverige behövs, så är det viktigt att den säkerhetslagringen sker utan att marknadsdynamiken störs. Vi har visat att dagens modell fungerar väl och möjliggör en robust, pålitlig läkemedelsförsörjning.

– Under början av 2021 slutför utredningen arbetet och den 1 april presenterar de en delrapport med ett antal förslag som ska beredas i laga ordning. Där kommer Lif vara en aktör som tillsammans med de olika intressenterna knådar förslagen vidare.