Bättre information ska underlätta vid läkemedelsbrist

Bland annat har Läkemedelsverket utvecklat sin lista över restanmälda läkemedel (tidigare benämnd restnoteringslistan) så att den visar aktuell information om exempelvis andra behandlingsalternativ, och från och med december ska dessutom bara produkter som är tillgängliga på marknaden visas. Listan kommer även att erbjuda information ned på förpackningsnivå med alternativa behandlingsrekommendationer. Fass läkemedelsportal kommer att ta vara på dessa förbättringar och från och med februari 2021 blir det ännu enklare för allmänhet, förskrivare och apotekspersonal att hitta information om restanmälda läkemedel på Fass, samt vilka alternativa preparat som i så fall står till buds.

Läkemedelsverkets lista över restanmälda läkemedel är ett viktigt verktyg för att kunna vidareförmedla information om restsituationer till andra system via olika aktörer och Lif är positiva till de genomförda och planerade förbättringarna. Bengt Mattson, Lifs expert på läkemedelsförsörjning som gått igenom rapporten, säger att han välkomnar de många förbättringarna kring redovisning av restanmälningar, restsituationer och läkemedelsbrister samt de allmänna förtydligandena vad gäller definitioner av termer.

Enklare för företagen att ge information

E-tjänsten där företagen anmäler restsituationer har också utvecklats så att de kan rapportera in information som ger en mer heltäckande lägesbild; nu går det att fylla i beräknade start- och slutdatum för restsituationen på förpackningsnivå och det finns fler alternativ för att ange huvudorsaken till situationen. Bengt Mattson tycker att det är utmärkt att säkerheten i systemet har förstärkts.

– Nu krävs inloggning med e-legitimation. Tidigare kunde i princip vem som helst gå in och anmäla vilka restsituationer och brister som helst. Förbättringen gällande e-tjänsten ska förhoppningsvis inte bara leda till att det blir mindre resurskrävande för företagen att restanmäla, utan också att den information som ges är mer relevant.

Vill offentliggöra orsaken till restanmälan

Läkemedelsverket föreslår att de offentligt ska kunna publicera orsaken till att ett läkemedel restanmälts, vilket i så fall kräver en lagändring. Om det sker måste man ha med i beräkningen att det kan påverka rapporteringen negativt.

– Det kan leda till att man underlåter att publicera ”sann grundorsak” då det kan vara känsligt, säger Bengt Mattson. Ett exempel är att konkurrenter genom att ta del av orsaken kan bedöma sannolikheten för om ett företag kommer ha möjlighet inkomma med anbud i ett senare skede eller inte. Det behövs en konsekvensanalys av förslaget. En idé kan vara att det fortfarande finns delar av informationen om orsaken som endast Läkemedelsverket får ta del av.

Sanktioner kan få motsatt effekt

Verket förslår också att de ska ha rätt att vidta sanktion mot företag som underlåter att anmäla kommande restsituationer och eventuella brister. Lif påtalar även här vikten av en fullständig konsekvensanalys; en hotande sanktionsavgift kan leda till att företagen överrapporterar för att inte riskera att ha missat att anmäla. I förlängningen kan det alltså försvåra för aktörerna att skaffa en god överblick över försörjningsläget.

Parallellhandlarnas ansvar

Bengt Mattson pekar även på problemet att parallellimportörer idag inte är skyldiga att anmäla restnoteringar:

– I många fall kan parallellhandlarna inneha en mycket stor del av marknaden. Detta behöver man fundera över hur man kan hantera framöver för att bättra kunna hantera uppkomna restsituationer.

Förslag för bättre hantering av restsituationer

Läkemedelsverket lämnar även förslag på hur informationsflödet kring restsituationer i läkemedelsförsörjningskedjan ytterligare kan förbättras. Bland annat föreslår man att anmälan om att en produkt börjar eller slutar tillhandahållas på den svenska marknaden ska gå via E-hälsomyndigheten, men publiceras av Läkemedelsverket för att undvika dubbelrapportering. Detta skulle kunna göras direkt i LiiV (E-hälsomyndighetens produktregister där leverantörerna lägger in information om sina läkemedel). Bengt Mattson välkomnar en ökad samordning mellan myndigheterna.

– En av de uppenbara förbättringsmöjligheter som Lif har påvisat genom sina kvartalsvisa analyser av listan över restanmälda läkemedel har varit att säkerställa att inte exempelvis läkemedel som inte marknadsförs, och därmed inte finns tillgängliga, dyker upp som rekommenderade alternativ till det restanmälda läkemedlet.

Myndigheten lyfter även integrering av information om restsituationer i förskrivarstöd och receptexpeditionssystem. Man vill utreda om det är möjligt med juridiska krav på att den som ordinerar ett läkemedel ska kunna få information om dess tillgänglighet direkt i förskrivarstödet, och föreslår diskussioner och samverkan kring vidareförmedling av restanmälningsinformation till systemen. Redan idag kan förskrivare och apotekspersonal nå information om restanmälda läkemedel i Fass, via sitt journalsystem alternativt receptexpeditionssystem, genom att använda direktlänkar till Fass.

Nödvändigt med fortsatt samverkan mot läkemedelsbrist

På det stora hela ser Lif positivt på Läkemedelsverkets arbete kring läkemedelstillgänglighet. Deras ökade resurser och kompetens inom området samt den beredvillighet att samverka som blev tydlig under coronapandemins första våg är centralt även i fortsättningen.

– Och den samverkan som har etablerats mellan Läkemedelsverket och andra myndigheter samt med de olika aktörerna längs med hela leveranskedjan är en förutsättning för att utmaningarna med restanmälda läkemedel och bristsituationer ska kunna hanteras, säger Bengt Mattson.

Tillgång till läkemedel under coronapandemin

Regeringen har också gett Läkemedelsverket i uppdrag att öka samordningen kring tillgång till läkemedel av central betydelse under pandemin och den 15 december lämnade de sina förslag.

Utöver genomförda åtgärder för att säkerställa tillgången till läkemedel och minska påverkan av restsituationer, bland annat förbättrad information och kommunikation om kritiska bristsituationer och dialog och samverkan med aktörer inom läkemedelsförsörjningen, föreslår Läkemedelsverket ett informationssystem som visar den nationella lägesbilden gällande tillgång och efterfrågan på läkemedel. Här ska man kunna överblicka förskrivning och försäljning av läkemedel samt lagerstatus.

Lif håller med om att en bättre koordinering är önskvärt och skulle gärna se att Läkemedelsverket får ett regeringsuppdrag när det gäller att ta fram en nationell lägesbild avseende lagernivåer och behov. Bengt Mattson understryker att det är nödvändigt med information om efterfrågesidans läkemedelskonsumtion: ”Hälso- och sjukvårdens behov och förmåga att prognosticera är viktig för att företagen ska kunna planera och säkerställa att varor kommer till Sverige.”

Delrapport 2 – Vidareutveckling av Läkemedelsverkets informationsgivning (pdf)

Läkemedelsverkets rapport Ökad samordning rörande tillgång till läkemedel av central betydelse under coronapandemin (pdf)