Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
Trots det stora samhällsvärdet genomförs alltför få kliniska läkemedelsprövningar i svensk hälso- och sjukvård. Det gör att patienter inte får möjlighet att prova nya effektiva behandlingar och Sverige hamnar på efterkälken inom Life Science. Vad beror det på och hur kan vi öka antalet prövningar?
När man frågar sektorns aktörer är bilden samstämmig. Lif har samlat berättelser om Sveriges utmaningar och möjligheter inom kliniska läkemedelsprövningar från forskare, patienter, vårdgivare och företag.
"För krångligt att göra klinisk forskning i dag"
Stefan James är vetenskaplig ledare för Uppsala Clinical Research Center, en del av Uppsala Universitet och Region Uppsala. Han säger att det på vissa sätt blivit enklare att göra kliniska studier, men fortfarande finns det en hel del som är administrativt krångligt och dyrt. Det krävs arbete på alla nivåer, från hur lagarna är skrivna till hur prövningarna genomförs.
"Patienterna ska helst vara med redan när man designar studien"
Karin Liljelund är Lungcancerföreningens vice ordförande. Hon berättar att forskning visar hur studierna blir betydligt bättre om patienten inkluderas redan från början. Men idag är det inte självklart att ens delta i en klinisk läkemedelsprövning. För att fler patienter ska välja att vara med behövs det bland annat bättre information och det måste bli lättare att hitta prövningar.
"Vi måste bli bättre på rekryteringen till våra kliniska läkemedelsprövningar"
Tobias Bäckström, medicinsk chef på Novartis, anser att det är av yttersta vikt att Sverige fortsätter vara ett land där man förlägger kliniska läkemedelsprövningar. Det gör att patienterna möter en sjukvård med rätt kompetensförsörjning och tidig erfarenhet av nya innovativa behandlingar.
"Vi behöver samarbetet"
Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning på Vetenskapsrådet, tror att antalet kliniska prövningar påverkar den kompetens som finns i Sverige. Samarbetet mellan näringslivet, akademin och sjukvården behövs för utvecklingen av nya läkemedel från grundforskning och framåt. Om vi tappar företagsinitierade kliniska prövningar till andra länder blir det i värsta fall svårt att hålla kvar Life Science-branschen i Sverige.
Kliniska läkemedelsprövningar: för sjukvården, välfärden och konkurrenskraften
Sverige har goda förutsättningar att vara förstahandsvalet när läkemedelsföretagen väljer i vilket land de ska genomföra sina kliniska prövningar av nya mediciner. Den internationella konkurrensen är hård eftersom det finns så mycket att vinna på att vara ett attraktivt prövningsland: Läkemedelsprövningar ger patienter möjlighet att testa nya, kanske livräddande, behandlingar. Hälso- och sjukvården får kunskap om de läkemedel som snart kommer att börja användas brett inom vården. Genomförandet av kliniska prövningar är också en hörnsten inom Life Science och företagens verksamhet i Sverige bidrar till en starkare välfärd och vår position som innovationsland.
Åtgärder för att öka antalet kliniska prövningar i Sverige
Sverige pekar ut kliniska prövningar som centrala i strategin för att nå en ledande position på den globala Life Science-scenen. För att det ska bli verklighet krävs följande:
Det nationella partnerskapet Swetrial måste ha fokus på företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar och alla involverade aktörer måste arbeta tillsammans med bättre genomförandekapacitet som mål – hälso- och sjukvården, patienter, myndigheter och läkemedelsbranschen.
Gör det enklare att genomföra kliniska prövningar i hälso- och sjukvården så att kliniska prövningar kan bli en helt integrerad del av den.
Förenkla procedurerna kring att få en klinisk prövning förlagd till och godkänd i Sverige.
De medicinska innovationer som tas fram måste användas i vården.
