Most Favored Nation
Most Favored Nation, MFN, global referensprissättning, är en del av USA:s nya läkemedelspolitik och kan få konsekvenser för Sverige och Europa. När amerikanska läkemedelspriser ska sättas utifrån de lägsta nivåerna i jämförbara länder påverkar det var läkemedelsföretag väljer att lansera nya behandlingar.
Svenska patienter riskerar att få sämre tillgång till läkemedel. Samtidigt slår det mot företagens vilja att investera och verka i Sverige.
Vad innebär Most Favored Nation?
USA:s nya prispolitik Most Favored Nation, MFN, innebär att amerikanska läkemedelspriser genom global referensprissättning utgår från de lägsta priserna i jämförbara länder, däribland Sverige. Det kan påverka företagens beslut om var nya läkemedel lanseras, var forskning placeras och var investeringar görs.
Modellen kan få stora konsekvenser för Sverige och Europa.
Sverige har låga läkemedelspriser. De ligger under snittet i Europa, samtidigt som Sverige lägger en låg andel av BNP på nya läkemedel jämfört med många andra europeiska länder. Det kan göra Sverige mindre attraktivt för globala läkemedelsföretag.
Det blir mindre intressant att lansera ett läkemedel här om det svenska priset riskerar att påverka villkoren på större marknader. Följden kan bli att svenska patienter får vänta längre på nya behandlingar, eller att vissa läkemedel inte introduceras i Sverige alls.
MFN kan påverka forskning och investeringar i Sverige
MFN påverkar också var företagen väljer att lägga forskning, kliniska prövningar och läkemedelsproduktion. Genom MFN-avtal har ett flertal stora läkemedelsföretag åtagit sig att investera 450 miljarder dollar i USA – pengar som annars kunde ha investerats i Europa.
Det förstärker en utveckling som redan pågår. För tio år sedan låg EU och USA jämsides i forskningsinvesteringar på läkemedelsområdet. I dag investerar USA årligen minst 25 miljarder euro mer. På 1990-talet hade hälften av alla nya läkemedel sitt ursprung i Europa. I dag är det ett av fem.
Samma utveckling syns i kliniska prövningar. Europas globala andel av prövningar av nya läkemedel har minskat kraftigt under det senaste decenniet, och trenden i Sverige är inget undantag.
Sveriges position som life science-nation kräver satsningar
Läkemedelsindustrin bidrar med 190 miljarder kronor till Sveriges BNP. Företagens satsningar på forskning och utveckling är en viktig del av Sveriges position som life science-nation. Men den positionen beror på konkreta beslut: hur snabbt nya läkemedel kan introduceras, hur de finansieras och om de faktiskt används i vården.
När USA använder handelspolitik och global referensprissättning behöver Europa stärka sina egna förutsättningar för läkemedelsutveckling och produktion. Annars riskerar investeringar, kliniska prövningar och lanseringar att styras bort från Europa.
Sverige måste satsa mer på nya läkemedel
Från Sverige krävs ett tydligt budgetåtagande för innovation och nya läkemedel:
- Betalningsviljan för läkemedel behöver räknas upp
- Staten behöver ta ett tydligare kostnadsansvar, särskilt för nya läkemedel.
Vi måste visa att vi som land är beredda att både finansiera och använda de behandlingar som läkemedelsföretagens forskning och utveckling leder till.