Sverige står inför en relativt svag tillväxtperiod. Produktiviteten har mattats av under en längre tid och det hotar svensk välfärd. Tillväxttakten behöver öka och läkemedelsbranschen är central för att det ska bli verklighet.
Läkemedelsbranschen är en av Sveriges mest kunskapsintensiva och värdeskapande näringar. Den bidrar i hela kedjan, från forskning och kliniska prövningar till produktion, export och införande av nya behandlingar i hälso- och sjukvården. Det gör branschen viktig för både tillväxt och svensk konkurrenskraft.
I dag står läkemedelsindustrin för 3,5 procent av Sveriges BNP, vilket motsvarar 191 miljarder kronor, och branschen bidrar med över 85 000 årsarbetskrafter direkt och indirekt. Därtill kommer mer än 40 miljarder kronor i skatteintäkter varje år. Det handlar alltså om en sektor som har tydlig betydelse för svensk ekonomi, långt utanför de enskilda läkemedelsföretagen.
Läkemedelsbranschens betydelse för svensk tillväxt syns inte bara i BNP, jobb och export. Den syns också i de investeringar som byggts upp över tid och gjort Sverige till en kunskapsnation. Satsningarna får effekt på många håll i ekosystemet för life science. När forskande läkemedelsföretag förlägger sin forskning och utveckling, FoU, till Sverige stärks universitet, sjukhus, mindre företag och regionala innovationsmiljöer.
Branschen investerar nära 14 miljarder kronor årligen i forskning och utveckling i Sverige. De satsningarna bidrar till ny kunskap, teknikutveckling och klinisk kompetens. De stärker också hälso- och sjukvårdens möjligheter att göra kliniska studier och ger patienter tidig tillgång till nya behandlingar.
Det är i det samspelet som en stor del av branschens samhällsekonomiska värde uppstår. Värdet ligger inte bara i enskilda produkter eller fabriker, utan i att hela innovationskedjan hålls stark. Det stärker Sveriges konkurrenskraft.
Läkemedel är inte minst en tung exportnäring. 98 procent av företagens produktion går på export, med ett exportvärde på 152 miljarder kronor.
Det placerar läkemedel bland Sveriges största exportkategorier. För ett land som är beroende av handel, investeringar och högproduktiva jobb är detta både en strategisk och ekonomisk tillgång.
Samtidigt hårdnar konkurrensen. Den globala läkemedelsmarknaden förändras snabbt, och andra länder gör stora industripolitiska satsningar för att attrahera forskning, produktion och investeringar. Sverige går in i den konkurrensen med en låg nationell investeringsgrad i medicinska innovationer och en prissättningsmodell som inte fullt ut fångar värdet av medicinska framsteg eller de samhällsekonomiska vinster som bättre behandlingar kan ge.
Det innebär en stor risk. Sverige kan förlora mark inom forskning, kliniska prövningar och produktion. På sikt påverkar det inte bara kvaliteten på sjukvården och patienters tillgång till nya läkemedel utan också tillväxt, jobb och export.
Läkemedelsbranschen är redan i dag en tung motor i svensk ekonomi. Med rätt förutsättningar kan den spela en ännu större roll för tillväxt, välfärd och konkurrenskraft under lång tid framåt. Men då behöver villkoren för läkemedelsbranschen förbättras.
Hur tidigt ett nytt läkemedel blir tillgängligt i ett land spelar stor roll för hur villiga globala företag är att satsa där. När lanseringen av nya läkemedel tar för lång tid eller betalningsviljan är för låg påverkar det hela systemet.
Sveriges attraktionskraft minskar när prissättningen inte följer den internationella utvecklingen, offentliga investeringar i läkemedel ligger stilla och på låga nivåer i jämförelse med andra länder och lanseringar av nya läkemedel sker i andra länder med högre betalningsvilja och snabbare processer.
Det kommer att leda till en nedåtgående spiral där Sverige först går miste om lansering av nya produkter, därefter tappar kliniska prövningar, sedan andra forskningsinvesteringar och slutligen produktion av läkemedel. Då försvagas en av landets viktigaste näringsgrenar och tillväxten står under ett ännu större hot än idag.