Sveriges beredskap prövas i ett säkerhetspolitiskt läge som skiljer sig tydligt från tidigare decennier. Krig i Europa, ökade geopolitiska spänningar och nya hybridhot ställer högre krav på samhällets förmåga att fungera i fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.
För totalförsvaret är hälso- och sjukvården en av de mest samhällskritiska funktionerna. Beredskap i vården handlar om att både civil och militär sjukvård ska kunna fungera även under mycket svåra förhållanden, med tillgång till personal, utrustning och läkemedel när systemen sätts under press.
Förmågan att hantera kris och krig avgörs till stor del av vilka investeringar som görs i fredstid.
Folkhälsan är en del av Sveriges motståndskraft. En befolkning med tillgång till behandling och läkemedel står starkare i kris och kan bidra till totalförsvaret, samtidigt som det gör att belastningen på sjukvården minskar.
Även läkemedelsbranschens konkurrenskraft är en beredskapsfråga. Ett land med en närvarande och stark läkemedelsindustri har bättre förutsättningar att hantera allvarliga påfrestningar.
En fungerande sjukvårdsberedskap förutsätter att läkemedelsförsörjningen fungerar. Vid kris och krig ökar belastningen på sjukvården samtidigt som tillgången till insatsvaror, transporter och internationell handel kan begränsas. Brister i läkemedelstillgången riskerar därför att snabbt få konsekvenser för både civil och militär sjukvård.
Sjukhusens robusthet, vårdens behov av prioriteringar i kristid och tillgången till läkemedel är tätt sammanlänkade och kräver långsiktig planering och samordning med alla aktörer, inte minst läkemedelsbranschen. Det är företagen som producerar, distribuerar och lagerhåller stora delar av de produkter som samhället behöver för att fungera. De är avgörande för att beredskapen ska fungera i praktiken.
Läkemedelsförsörjningen är en del av ett större system med globala värdekedjor och beroenden av transporter, energi och digital infrastruktur. Det skapar både styrkor och sårbarheter.
Därför räcker det inte att fokusera på lagerhållning. Sveriges beredskap behöver bygga på ett tydligt systemperspektiv där ansvar, samverkan och gemensam lägesbild fungerar i både normalläge och kris. Utan tydliga spelregler i vardagen blir det svårare att hantera snabba omställningar i ett beredskapsläge.
Företag som har stabila och förutsägbara villkor i fredstid har också bättre möjlighet att bidra när samhället går in i höjd beredskap. Om marknadens funktionssätt försvagas minskar också förmågan att upprätthålla försörjningen.
Rapporten beskriver läkemedelsföretagens behov och förutsättningar för att bidra till en fungerande läkemedelsförsörjning i kris och krig. Den lyfter centrala systembrister och pekar på åtgärder för att stärka Sveriges beredskap, konkurrenskraft och motståndskraft.
Produktionsår: 2026