Förtydligande av NBL om webbannonser

NBL tog ställning till ett ärende som gällde en bannerannons för ett migränläkemedel som publicerades på webbsidan Sjukhusläkaren. Informationsgranskningsnämnden, IGN, ansåg att den minimiinformation som ska finnas med i all reklam för läkemedel syntes under alltför kort tid i bannern och att annonsen därför kunde strida mot kravet på läsbarhet enligt reglerna i LER.

Företaget ansåg i ett yttrande till IGN att bannerannonsen uppfyllde regelverkets krav eftersom den måste ses i sin helhet tillsammans med den webbsida som annonsen länkade till. IGN ansåg att ärendet var svårbedömt och principiellt viktigt och beslutade därför att hänskjuta ärendet till NBL. Nämnden har valt att i stället för att avgöra det aktuella ärendet göra ett vägledande uttalande, som innebär ett förtydligande av nuvarande praxis.

Reklamenhet huvudfrågan

Huvudfrågan gäller om en bannerannons och den webbsida man klickar sig till ska ses som en gemensam reklamenhet, eller om bannerannonsen utgör en självständig reklamenhet. Regelverket LER anger att det är tillräckligt att minimiinformationen och övrig information finns på webbsidan, vilket också tidigare konstaterats i tidigare ärenden av NBL. Läkemedelsverket har dock i tidigare avgöranden haft uppfattningen att en bannerannons kan anses utgöra en självständig reklamenhet.

NBL konstaterar i sitt uttalande bland annat att användningen av banners har utvecklats på olika sätt under senare år, och att regelverket behöver förtydligas. Det finns enligt NBL anledning att överväga om det går att få till stånd en ordning som gör regeln tydligare och därmed tillämpningen mer enhetlig.

Tillämpning av LER preciseras

Nämnden menar att tillämpningen av LER bör preciseras så att en banner kan utgöra en reklamenhet tillsammans med en webbplats eller annan digital enhet, om bannern innehåller läkemedelsföretagets namn, till exempel i form av en företagslogotyp, och en tydlig uppmaning till användaren att klicka sig vidare till webbsidan för mer information om läkemedlet. Om det handlar om ett receptfritt läkemedel, ska det också finnas en tydlig uppgift om att det är fråga om ett läkemedel. Läkemedlets namn och/eller substansnamn får förekomma, men utöver det får inte någon information lämnas i bannern.

Mikaela Karlsson Larsen, Compliance Officer på Lif, ser mycket positivt på att NBL nu förtydligar hur regelverket ska tillämpas gällande bannerannonser:

– Vi på Lif får många frågor kring just banners och länkning till minimiinformationen. Jag hoppas att förtydligandet från NBLs vägledande uttalande kommer att underlätta framöver för våra medlemmar, säger Mikaela Karlsson Larsen.

Nämndens uttalande

NBL skriver i uttalandet att en banner kan utgöra en reklamenhet tillsammans med en webbsida eller en annan digital enhet:

• om det finns en tydlig uppmaning i bannern att klicka sig vidare till den digitala enheten för att få mer information om läkemedlet,
• om informationen på den digitala enheten utformas så att det är lätt för läsaren att hitta informationen och tillgodogöra sig den,
• samt om bannern innehåller tydliga uppgifter om läkemedelsföretagets namn, till exempel i form av en företagslogotyp, och, om det är ett receptfritt läkemedel, en tydlig uppgift om att det är fråga om ett läkemedel.

Därutöver får bannern innehålla uppgift om läkemedlets namn och/eller substansnamn samt en produktlogotyp, under förutsättning att logotypen är neutralt utformad, dvs. att den inte innehåller någon ytterligare information om läkemedlet. Någon annan information får inte lämnas i bannern.

En banner som inte uppfyller dessa krav är en reklamenhet för sig, som informationsreglerna i LER ska tillämpas på fullt ut.

Länk till beslut av NBL