Producentansvaret i avloppsvattendirektivet kan öka trycket på det offentliga

Lif har tillsammans med IKEM och Föreningen för generiska läkemedel låtit göra en analys av det utökade producentansvar som ska införas i och med EU:s nya avloppsvattendirektiv. Direktivet innebär att läkemedels- och kosmetikaproducenter ska finansiera minst 80 procent av kostnaderna för så kallad kvartär rening – en avancerad teknik för att avlägsna mikroföroreningar i det kommunala avloppsvattnet. Detta trots att flera andra sektorer också bidrar till svårnedbrytbara mikroföroreningar.

Producentansvarsavgiften missar målet

Analysen visar att det nuvarande upplägget är illa anpassat för läkemedel och att det därför riskerar att motverka både tillgången till medicin och målet om renare vatten. Till skillnad från andra konsumtionsvaror är läkemedelspriserna hårt reglerade; de flesta receptbelagda produkter omfattas av statliga subventioner och högkostnadsskydd. Producentansvarsavgiften kommer därför med största sannolikhet ingå i den del läkemedelspriset som betalas av staten och alltså i praktiken subventioneras med offentliga medel.

Även för receptfria läkemedel kan producentansvarsavgiften slå snett. Om priserna höjs kraftigt innebär det att fler patienter kommer besöka en läkare för att få dem utskrivna på recept istället – vilket både för över kostnaden till det offentliga och ökar trycket på primärvården. 

Läkemedel kan plockas bort från den svenska marknaden

Det finns också en risk att läkemedel försvinner från Sverige, särskilt generika. Företagen kommer bli tvungna att höja priserna på sina produkter för att täcka avgiften men ingen vet hur stor kostnaden för avloppsreningen blir – det är extra problematiskt om en avgift debiteras retroaktivt utan att företagen i förväg vet vad den landar på. Läkemedelsföretagen och den ansvariga myndigheten TLV har då inget nytt pris att ta ställning till vilket försvårar ansökan och beslut om höjning. Det uppstår ett sådant utdraget limbo av osäkerhet att flera företag med små marginaler inte kommer våga ha kvar en del av sina produkter på den svenska marknaden.

Orealistiskt att hoppas på omgjorda läkemedel

Producentansvaret är tänkt att skapa ekonomiska incitament för mer miljövänlig produktutveckling. Men till skillnad från exempelvis elektronik eller livsmedel är det ett orimligt mål vad gäller läkemedel. En ändring av den aktiva substansen kan göra att effekten försvinner eller att nya biverkningar uppstår. Därför kräver varje förändring nya kliniska prövningar och regulatoriska godkännanden – en process som kan ta många år och kosta miljardbelopp. Det ”omdesignade” läkemedlet blir också ofta dyrare än originalet.

Ekonomiskt ansvariga för avloppsrening utan kontroll över kostnaden

Producentansvaret innebär att producenterna ska täcka minst 80 procent av de totala kostnaderna för kvartär rening. Samtidigt har läkemedelsföretagen inget inflytande över hur det går till. De ska stå för kostnaden och administrera insamlingen av avgifterna medan de kommunala reningsverken styr över teknikval, upphandling och drift.

Sverige bör använda sig av ett administrativt enkelt system för genomförandet. För att skydda producenterna mot okontrollerbar överdebitering måste kostnaden vara fastställd i förväg och inte tas på löpande nota.

Läkemedelsverket och TLV borde samarbeta mer med Naturvårdsverket

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att analysera avloppsvattendirektivet och lämna förslag på ny lagstiftning. Myndigheten ska också göra en konsekvensanalys. Där måste utmaningarna med producentansvaret uppmärksammas, särskilt i konsekvensbeskrivningen, säger Lifs hållbarhetschef Bengt Mattson.

– Det behövs en analys av hur det påverkar läkemedelskostnader, tillgången till läkemedel och patienters möjligheter till effektiv vård och behandling. Vi föreslår att Naturvårdsverkets uppdrag kompletteras med uppdrag till TLV och Läkemedelsverket eller att Naturvårdsverkets uppdrag förtydligas så att samverkan med de myndigheterna tydligt ingår.

– Det är nödvändigt för att direktivet ska kunna implementeras på bästa sätt i Sverige. Annars leder det till ökade vårdkostnader och sämre tillgång till läkemedel.

EU måste se över avloppvattendirektivet

På EU-nivå efterlyser Lif en totalöversyn av direktivet. I dag omfattas bara läkemedels- och kosmetikabranscherna av det trots att flera andra sektorer också bidrar till mikroföroreningar i avloppsvatten. Det är varken rättvist eller effektivt, fastslår Bengt Mattson

– EU-kommissionens bedömning ger svaga bevis för att läkemedel står för de största bidragen till mikroföroreningar i miljön. Det är bekymmersamt att de ändå går vidare med direktivet i dess aktuella utformning. Att endast läkemedels- och kosmetikabranscherna inkluderas i betalningsansvaret bryter mot principen om att förorenaren betalar. I och med att bara två branscher inkluderas skapar EU inte incitament att minska utsläppen från de andra sektorerna.