Lärdomar om läkemedelsförsörjning från ett pandemiår

När den europeiska branschföreningen för de forskande läkemedelsföretagen EFPIA gör ett bokslut över hur EU klarade läkemedelsförsörjningen under den första pandemivågen står det klart att leveranskedjan var robust. Distributionen av läkemedel till Europas patienter upprätthölls utan allvarliga störningar, trots utmaningar i form av bland annat exportstopp och kraftigt ökade behov. Att branschen lyckades hantera utmaningen och ta sin del av ansvaret förklaras i huvudsak av:

• Den goda dialogen och samverkan mellan myndigheter och andra aktörer i försörjningskedjan på både nationell och europeisk nivå som underlättade export och ökad produktion samt en klok allokering av tillgängliga produkter
• Den proaktiva planering och framförhållning som är ett måste för att läkemedelsföretagen ska kunna hantera de komplexa försörjningskedjorna oavsett om det är pandemi eller normalläge.

Pandemin ger även viktiga lärdomar för att förbättra systemet för läkemedelsförsörjning och hantera restsituationer och läkemedelsbrister. EFPIA:s generaldirektör Nathalie Moll skrev nyligen en krönika om vad som krävs för att ytterligare vässa beredskapen och därigenom trygga sjukvården i krissituationer. I krönikan pekar hon på att det på Europanivå finns ett antal åtgärder som skulle förbättra situationen ytterligare: ett gemensamt ramverk för rapportering av restsituationer, bättre data för att lättare kunna förutse behoven och ett smidigt distributionssystem som gör det enklare att agera snabbt och ställa om. Dessa förslag från EFPIA är i linje med det arbete för bättre hantering av restsituationer som görs i Sverige och som beskrivs i en färsk rapport från Läkemedelsverket som nyligen har kommenterats av Lif.

EFPIA efterlyser bättre och mer detaljerad information kring den förväntade läkemedelsanvändningen- Det skulle göra det enklare att följa lagerhållningen och ge bättre förutsättningar att förebygga restsituationer. EFPIA lyfter det europeiska e-verifikationssystemet, där alla läkemedelsförpackningar som distribueras och säljs registreras, som en plattform för information om hur stora mängder av specifika läkemedel som används och var.

Även i detta fall finns tydliga paralleller till det arbete som görs i Sverige. Tillgång till detaljerade prognoser för läkemedelsanvändningen inom hälso- och sjukvården är viktigt för att företagen ska kunna planera och säkerställa att tillräckligt med läkemedel kommer till Sverige. Därför är Lif positiva till det förslag på informationssystem på nationell nivå som Läkemedelsverket lämnat till regeringen, där man på sikt ska kunna få en lägesbild av både tillgången och efterfrågan på läkemedel.

EFPIA påpekar också att det behövs en pan-europeisk beredskap för krissituationer, exempelvis pandemier, för att motverka effekterna av hamstring och plötslig, extrem efterfrågan på läkemedel. Här skulle ett reservlager av kritiska läkemedel på EU-nivå, till exempel i form av ”halvfärdiga” produkter som täcker behov inom hela EU, kunna vara en mer ändamålsenlig lösning än stora nationella säkerhetslager.

I Sverige pågår Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap under kris och krig. För att avgöra hur vi bäst bygger upp en inhemsk buffert i Sverige behövs mer kunskap och bättre underlag. Utredningen behöver lämna svar om vilka produkter som ska lagerhållas och av vilken eller vilka aktörer samt hur ökade svenska säkerhetslager förhåller sig till en eventuell ökad europeisk lagerhållning. Kraftig ökad lagerhållning riskerar i att ”binda upp” produkter och kan i sig skapa bristsituationer. Det är mycket viktigt att säkerhetslagringen sker utan att störa marknadsdynamiken, och Lif förespråkaratt en ökad lagerhållning byggs upp inom det vanliga distributionsflödet så att lagren är omsättningsbara.

Lif analyserar antalet restnoteringar under, innan och efter coronapandemins första våg och samverkar med Läkemedelsverket kring hur arbetet för att hantera restsituationer kan förbättras.