USA:s och Israels krig med Iran väcker oro för den globala läkemedelsförsörjningen

Bengt Mattson, hållbarhetschef på Lif, svarar på tre frågor om situationen och vilka risker den geopolitiska utvecklingen skapar.

Hur påverkar det försämrade säkerhetsläget läkemedelsförsörjningen i Sverige just nu?

– Situationen i Mellanöstern har eskalerat under de senaste två veckorna. De väpnade konflikterna utvidgas och läget är i dag mer oroande än i början av mars. Trots det ser vi i nuläget inga direkta konsekvenser för läkemedelsförsörjningen i Sverige. Leveranser fungerar fortsatt som planerat och det finns i dagsläget inga tydliga tecken på bristsituationer kopplade till den aktuella konflikten.

Vilka risker finns om konflikten i Mellanöstern fortsätter att eskalera?

– De främsta riskerna är i dagsläget indirekta. De handlar bland annat om påverkan på bränsletillgång och ökade transportkostnader, vilket i sin tur kan påverka logistik och distribution globalt. Läkemedelsindustrin är starkt beroende av internationella leveranskedjor, och även mindre störningar kan få följdeffekter när det gäller tillgången på insatsvaror och komponenter som krävs i produktionen.

Vad skulle kunna leda till mer omfattande konsekvenser för läkemedelsförsörjningen?

– En ytterligare eskalering av konflikten som påverkar viktiga transportleder, såsom Suezkanalen, skulle kunna få större konsekvenser. Även om färdiga läkemedel i begränsad utsträckning transporteras den vägen, passerar stora volymer av råmaterial, insatsvaror och förpackningsmaterial genom de flödena. Störningar i dessa globala försörjningskedjor riskerar därför att påverka produktionen brett – inte bara inom läkemedelsindustrin utan även i andra sektorer.

Erfarenheter från tidigare globala störningar visar att tidig analys och samverkan mellan industri, myndigheter och vård är avgörande för att hantera potentiella risker i läkemedelsförsörjningen.