X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Cancerbehandlingar – då, nu och i framtiden

4 februari
Peter Hovstadius blir intervjuad i en studio

Cancer är en av Sveriges stora folksjukdomar och den näst vanligaste dödsorsaken. Samtidigt har framstegen på området varit omfattande under de senaste decennierna. På världscancerdagen 2026 berättar Lifs medicinska chef Peter Hovstadius om forskningsläget, utvecklingen inom vård och behandling av cancer i Sverige och en framtid där allt fler lever längre med sin sjukdom.

Cancer är inte en sjukdom utan flera

För att förstå både framstegen och variationerna mellan olika cancerdiagnoser är det viktigt att börja i själva sjukdomsbegreppet.

– Cancer är inte en sjukdom, utan ett samlingsnamn för många olika sjukdomar. I dag talar vi om runt 200 olika cancerformer, säger Peter Hovstadius medicinsk chef på Lif.

Det gemensamma är att kroppens egna celler tappar kontrollen över sin tillväxt. Celler som normalt ska sluta dela sig eller dö fortsätter i stället att växa, vilket kan leda till tumörer och ibland spridning till andra delar av kroppen. Eftersom olika celltyper påverkas på olika sätt varierar både sjukdomsförlopp och behandlingsmöjligheter kraftigt.

Hela intervjun där Lifs medicinska chef Peter Hovstadius berättar om cancer i Sverige och läget inom vård och behandling.

Från breda behandlingar till mer precisa metoder

Cancerbehandling har förändrats i grunden. För 20–30 år sedan dominerade kirurgi, strålning och klassisk cellgiftsbehandling. Dessa metoder är fortfarande centrala, men de är ofta relativt ospecifika och kan ge omfattande biverkningar.

– Den stora förändringen är att behandlingarna har blivit mer målinriktade och mer personligt anpassade, säger Peter Hovstadius.

Ökad kunskap om tumörers biologi har gjort det möjligt att utveckla läkemedel som siktar in sig på specifika mekanismer i cancercellerna. Immunterapier och andra riktade läkemedel används ofta i kombination med kirurgi och strålning, beroende på sjukdomens stadium och syfte med behandlingen.

Fler med cancer överlever längre – mycket tack vare läkemedel

Utvecklingen har lett till bättre behandlingsresultat, även om framgång kan mätas på olika sätt. Ett vanligt mått är relativ femårsöverlevnad.

– För 50 år sedan låg den runt 40 procent. I dag är den drygt 70 procent, vilket är en stor förbättring, säger Peter Hovstadius. Men det är viktigt att komma ihåg att det här är genomsnittssiffror. Vissa cancerformer är vi bättre på att behandla än andra.

Läkemedel står för en betydande del av den positiva utvecklingen. Samtidigt är skillnaderna mellan olika cancerformer stora. För vissa diagnoser har överlevnaden förbättrats dramatiskt, medan utvecklingen gått långsammare för andra.

De vanligaste cancerformerna i Sverige

De vanligaste cancerformerna i Sverige är prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor, följt av bland annat tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och malignt melanom. För flera av dessa diagnoser är femårsöverlevnaden i dag mycket hög.

– För bröstcancer, prostatacancer och melanom ligger femårsöverlevnaden runt 90 procent. För tjock- och ändtarmscancer närmar vi oss 70 procent, säger han.

Lungcancer är fortsatt svårare att behandla, även om riktade läkemedel och immunterapier har förbättrat prognosen. Andra diagnoser, som bukspottkörtelcancer och vissa hjärntumörer, är fortfarande mycket utmanande. Ofta eftersom de upptäcks sent och har en komplex biologi.

Cancer i framtiden

Prognoser visar att antalet cancerfall kommer att öka framöver. Det kan lätt tolkas som att cancer blir vanligare eller mer dödlig, men bilden är mer nyanserad.

– Den viktigaste förklaringen är att vi blir fler och lever längre. Ålder är den största riskfaktorn för cancer, säger Peter Hovstadius.

Samtidigt finns det goda skäl att tro att allt fler kommer att leva längre med sin sjukdom. Antalet långtidsöverlevare ökar, och cancer blir i många fall en kronisk sjukdom snarare än en akut dödlig diagnos.

– Det är här den försiktiga optimismen finns. Inte i mirakel, utan i stegvisa förbättringar, bättre behandlingar och mer kunskap, säger han.

Cancer är i dag det område där flest läkemedelsprojekt befinner sig i klinisk utveckling globalt. Över en tredjedel av alla projekt handlar om cancer, vilket speglar både sjukdomens omfattning och den snabba kunskapsutvecklingen.

Sverige i toppen när det gäller behandlingsresultat

Sverige står starkt inom cancerforskning och behandling, menar Peter Hovstadius. Landet har en högkvalitativ akademisk forskning, goda förutsättningar för kliniska prövningar och en lång tradition av samverkan mellan sjukvård, akademi och industri.

– Sammantaget ligger Sverige i den internationella toppen när det gäller behandlingsresultat. Vi har hög kompetens och engagerad vårdpersonal, säger han.

Geografiska skillnader inom cancervård

Samtidigt finns utmaningar. Det svenska systemet med regionala beslut om behandlingar har lett till skillnader i tillgång beroende på var i landet patienten bor. Dessutom har Sverige tappat mark när det gäller kliniska läkemedelsstudier, ett område där tempot nu behöver öka.

Foto på kontaktpersonen
Peter Hovstadius Medicinsk chef

Medicinsk chef