Hjälp oss utveckla vår webbplats genom att besvara en kort enkät. Det tar bara några minuter.
Sveriges framgångar inom forskning och utveckling avgörs i allt högre grad av hur väl akademin, näringslivet och staten samverkar. Det framkom på ett seminarium om Vetenskapsrådets nya rapport om samverkan inom grundforskning och vad som krävs för att stärka Sveriges FoU-satsningar på lång sikt.
Seminariet "Tillsammans stärker vi Sverige som forsknings- och innovationsnation!" arrangerades av Vetenskapsrådet och Svenskt Näringsliv och samlade forskare, företag, lärosäten och forskningsfinansiärer. Syftet var att belysa hur samverkan mellan akademi och näringsliv kan bli mer långsiktigt hållbar och effektivt och med särskilt fokus på grundforskningens roll.
Med avstamp i insikterna från Vetenskapsrådets rapport "Forskning i samverkan" diskuterade man vägen framåt med sikte på att stärka svenskt tillväxt och välstånd genom mer konkurrenskraftig innovation.
Rapporten visar att samverkan inom grundforskning är avgörande för att hantera komplexa samhällsutmaningar och skapa förutsättningar för innovation. När akademi och näringsliv möts byggs forskningsmiljöer där olika kompetenser och perspektiv bidrar till nya genombrott.
För företagen innebär samverkan tillgång till den senaste forskningen på ett resurseffektivt sätt, vilket stärker både innovationsförmåga och konkurrenskraft. Samtidigt konstaterar rapporten att många företag inte kan prioritera investeringar i forskning utan tydlig tillämpning i den grad som krävs idag.
Därför spelar statliga forsknings- och innovationsfinansiärer en central roll för att möjliggöra samverkan.
Rapporten pekar också på flera hinder, bland annat de långa, komplexa avtalsprocesser och finansieringskrav som ibland försvårar snarare än underlättar samarbete och att rörligheten mellan akademi och näringsliv – avgörande för kunskapsöverföring och samverkansklimat – fortfarande är undervärderad i akademins meriteringssystem.
Från Lif deltog Frida Lundmark, forskningspolitisk chef. Hon instämmer i att läkemedelsutveckling i dag är beroende av ett nära, välfungerande samarbete med akademin.
– På 20 års sikt har företagens FoU-modell förändrats i grunden. I dag bedrivs läkemedelsforskning i samarbete med akademi samt små och medelstora företag. Det innebär att Sverige måste erbjuda mycket goda förutsättningar för samverkan för att kunna attrahera företagens FoU-investeringar, säger hon.
Hon pekar särskilt på statens roll som möjliggörare. Statliga prioriteringar och investeringar i forskning fungerar som en accelerator för näringslivets egna FoU-satsningar.
Att minska det praktiska krånglet kring samverkan är också angeläget. Långa avtalsprocesser och osäkerhet kring regelverk riskerar att leda till att forskningsinvesteringar hamnar utanför Sveriges gränser, påpekar Frida Lundmark. Och en mer enhetlig tolkning av lärarundantaget och statsstödsreglerna skulle skapa större förutsägbarhet.
– Lärarundantaget är i många avseenden en tillgång för Sverige, men det behövs en gemensam tolkning och tillämpning för att samverkan ska fungera smidigt.
En reflektion från samtalet är att vi också måste höja blicken och se helheten när vi talar om värdet av svensk forskning och utveckling – särskilt inom life science, säger Frida Lundmark. Sveriges position som forskningsnation och ökad samverkan mellan akademi och företag är inte en särfråga för enskilda branscher, utan en strategisk investering.
– Att stärka Sveriges position som forskningsnation är att investera i excellens, tillväxt och produktivitet.