EU:s lagstiftning hämmar läkemedelsbranschen
Vår bransch står mitt i stora geopolitiska utmaningar som skapar stora risker för läkemedelsföretagens möjligheter att agera på den inre marknaden och investera i forskning och utveckling av nya innovativa läkemedel. Det skriver Sofia Wallström, vd Lif, i en debattartikel i Altinget.
Europa har alla förutsättningar att vara världsledande inom forskning, innovation och avancerad tillverkning. Ändå tappar vi mark. När innovationstakten skruvas upp och USA och Kina investerar massivt i nya teknologier står EU och stampar. Mario Draghis konkurrenskraftsrapport har satt blixtljus på frågan och det finns en utbredd krismedvetenhet.
EU måste höja ambitionsnivån
När EU-kommissionen nyligen presenterade sin nya inre marknadsstrategi var därför ambitionen tydlig: fler hinder ska rivas, regler förenklas och små och medelstora företag få bättre möjligheter att växa. Det är viktiga steg. Men ska Europa förbli en ledande ekonomi krävs en långt högre ambitionsnivå.
Draghi lyfter fram life science som en nyckelsektor av stor strategisk betydelse. Sektorn är en motor för tillväxt, produktivitet och beredskap. Detta behöver synas i strategin.
Strategin i sin nuvarande form saknar en bredare koppling som inkluderar hur väl de företag som agerar på den inre marknaden kan verka och växa på den globala marknaden. Om lagstiftning och nya regelverk enbart granskas utifrån effekterna på den inre marknaden, utan att beakta konkurrenskraften gentemot USA, Kina och andra regioner, riskerar EU att halka efter.
Förenkla lagstiftningen
Den inre marknaden är central – men läkemedelsmarknadens värdekedjor är globala. Det, för läkemedelsbranschen så viktiga, globala konkurrenskraftsperspektivet behöver tydliggöras. EU behöver globala konkurrenskraftsanalyser, och inte bara kontrollstationer för konkurrenskraften på den inre marknaden.
Vår bransch står mitt i stora geopolitiska utmaningar som skapar stora risker för läkemedelsföretagens möjligheter att agera på den inre marknaden och investera i forskning och utveckling av nya innovativa läkemedel.
Det är därför av största vikt att EU harmoniserar den lagstiftning som i dag hämmar läkemedelsbranschen. Att förenkla och minska överlappande lagstiftning är en nödvändig åtgärd för att säkerställa att läkemedelsföretag har möjligheten att verka och öka sitt bidrag till tillväxt och produktivitet i samhällsekonomin.
Läkemedelssektorn har en strategisk betydelse
Lif ser tre områden där den inre marknadsstrategin behöver förtydligas:
- Tydliggör life science-sektorns strategiska betydelse. Covid-19 visade läkemedelssektorns geostrategiska betydelse. Tillgång till läkemedel och medicinsk innovation måste prioriteras i EU:s långsiktiga strategi, precis som energi och försvar.
- Inför en läkemedels-Omnibus. EU:s regelverk är i dag splittrat och överlappande. Ett samlat initiativ för att harmonisera, förenkla och undanröja dubblerande lagstiftning är avgörande för att företag ska kunna verka effektivt och fortsatt bidra till tillväxt och produktivitet.
- Koppla den inre marknaden till den globala. Varje nytt lagförslag bör testas mot hur det stärker – eller försvagar – EU:s internationella konkurrenskraft, inte bara påverkan inom unionen.
Sveriges regering har en central roll som företrädare för en stark life science-nation och både styrkan och ansvaret att driva frågan inom EU.
Om Europa ska fortsätta vara en världsledande forsknings- och industrination behöver ansvariga politiker agera nu. Låt den nya inre marknadsstrategin bli en del av en offensiv politik där läkemedel och life science ses som en strategisk tillgång – för ekonomin, för beredskapen och för folkhälsan.
Vd