Regeringen satsar på excellenskluster – Lif betonar behovet av satsningar på medicinsk bioteknik
Regeringen har gett Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att finansiera excellenskluster inom banbrytande teknikområden av strategisk vikt. Att utveckla internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljöer kommer stärka Sverige som kunskaps- och tekniknation och lyfta svensk konkurrenskraft.
Bioteknik är ett av sex utpekade områden.
– Att bioteknik är ett av de strategiska teknikområdena är positivt. Medicinsk bioteknik utgör grunden för utvecklingen av innovativa behandlingar, säger Frida Lundmark sakkunnig inom forskning och utveckling på Lif. Det är nödvändigt med särskilda satsningar för att möta branschens behov och säkerställa att Sveriges fulla potential på området kan realiseras.
Regeringens uppdrag bygger på en tvådelad struktur, där Vetenskapsrådet fördelar forskningsmedel i en bottom-up-process som söks i öppen konkurrens, medan Vinnova ansvarar för att utveckla samverkansbaserad forskning och innovation inom strategiskt viktiga teknikområden. Uppdragen ska samordnas genom ett gemensamt programkontor.
Lif vill bidra till färdplanerna för strategiskt viktiga teknikområden
Att uppdragen fördelas mellan två Vinnova och Vetenskapsrådet kan vara en styrka men ställer också höga krav för att bli långsiktigt framgångsrikt. Att möjliggöra de synergier som finns mellan uppdragen kräver ett nära, välkoordinerat samarbete.
Vinnova har fått i uppdrag att ta fram färdplaner för utpekade teknikområden. Lif ser det som angeläget att involvera näringslivet aktivt i det arbetet, säger Frida Lundmark.
– I myndighetens fortsatta arbete med strategiskt viktiga tekniker måste man också satsa på att skapa tydliga mekanismer för hur forskning och innovation överförs till faktisk läkemedelsutveckling och implementering för att möjliggöra nytta för patienter i Sverige.
Strukturer för translationell forskning avgörande för svenska framgångar
Det krävs riktade insatser för att Sverige ska kunna ta en spetsposition. Här spelar translationella infrastrukturer, regulatoriska testmiljöer och förutsättningar för kliniska prövningar en avgörande roll, konstaterar Frida Lundmark.
– Man behöver också adressera behovet av att inkludera translationella infrastrukturer och regulatoriska sandlådor. Genom infrastrukturer för bioteknik och preklinisk forskning, kliniska prövningar och utveckling av biomarkörer får Sverige förutsättningar att ta en spjutspetsposition inom bioteknik och etablera sig som en toppnation i utvecklingen av precisionsmedicin.