Sverige behöver växla upp om investeringarna i forskning och utveckling ska öka

Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har presenterat 2025 års FoU-barometer, där chefer för forskning och utveckling inom näringslivet bedömer förutsättningarna i Sverige. Bilden som tecknas är försiktigt positiv: andelen som anser att FoU-klimatet är mycket bra ökar med fem procentenheter jämfört med 2024 (till 16 procent). Totalt anser åtta av tio att det är bra eller mycket bra.  

Samtidigt efterlyser FoU-cheferna bland annat en kraftfullare forsknings- och innovationspolitik och en nationell teknikstrategi. Det behövs även mer forskning i samverkan mellan akademi och näringsliv.  

Faktorer som påverkar läkemedelsbranschens satsningar 

I undersökningen har deltagarna rankat hur avgörande olika faktorer är för valet av var företagen förlägger sin FoU-verksamhet. 

– Ur läkemedelsbranschens perspektiv konstaterar jag att många faktorer lyfts av våra medlemmar när de beskriver hinder och möjligheter för att öka sina FoU-satsningar i Sverige, säger Lifs life science-expert Frida Lundmark. De åtgärder som föreslagits i FoU-propositionen och statsbudgeten för 2026 för att förbättra de områdena måste genomföras skyndsamt men också intensifieras. Sverige behöver som påpekas i rapporten en mer offensiv och långsiktig forskningspolitik. 

Investera i strategiska teknologier  

Ett av önskemålen är en tydlig nationell strategi med långsiktiga satsningar på nyckelområden som AI, robotik och läkemedel – inklusive beräkningsinfrastruktur, testbäddar och ökade satsningar på mer forskning i samverkan mellan industri och akademi. 

– Detta är centralt för att accelerera  utvecklingen inom precisionsmedicin, avancerade terapier och datadriven läkemedelsutveckling, konstaterar Frida Lundmark. Det är svenska styrkor som måste vässas ännu mer för att öka  attraktionskraften för investeringar inom forskning och utveckling, och för att translationen från grundforskning till klinisk nytta ska öka. Vi behöver både forska och implementera innovationerna för att nå hela vägen. 

Underlätta innovation tillsammans med vården 

En tydlig flaskhals är hälso- och sjukvårdens begränsade kapacitet och förmåga att samverka kring utveckling och implementering av medicinsk innovation. Bättre tillgång till hälsodata, tydligare uppdrag till universitetssjukhusen att samverka med industrin samt praktiska förutsättningar att driva innovationsprojekt i vårdmiljö är något deltagarna i rapporten efterfrågar.  

– För att Sverige ska kunna växla upp som prövningsland krävs forskningsinfrastrukturer som är integrerade i vården och tillgängliga för företagen. En lika viktig nyckel är snabbare vägar för nya läkemedelsbehandlingar att komma ut i faktisk användning, säger Frida Lundmark. Annars kommer företagen inte ha något annat val än att genomföra sina prövningar någon annanstans än i Sverige. 

Kompetensbrist ett hinder för läkemedelsutveckling i Sverige 

Tillgången till kompetens är fortsatt den enskilt viktigaste faktorn för var företag placerar sin FoU. Rapporten efterlyser mer konkurrenskraftiga villkor för att attrahera och behålla internationell spetskompetens. 

– Den bilden bekräftas av våra medlemsföretag, berättar Frida Lundmark. För läkemedelsföretag är möjligheten att snabbt rekrytera spetskompetens avgörande för att skala upp forskning och klinisk utveckling i Sverige. Det innebär bland annat att vi måste kunna attrahera utländsk arbetskraft. Här är expertskatten en viktig pusselbit, liksom skattelättnader i form av ett utökat FoU-avdrag men också effektiva processer för internationell kompetens som vill etablera sig i Sverige. 

Vetenskapsrådets rapport bekräftar bilden 

Nyligen kom också Vetenskapsrådets rapport ”Forskningsbarometern 2025” om svensk forskning i internationell jämförelse. Den bekräftar bilden.  

När det gäller FoU-investeringar är Sverige är en av ledarna inom OECD, både totalt sett samt inom näringslivet respektive högskolesektorn.    

–  Rapporten konstaterar att en stark företagssektor är det som driver tillväxten av FoU-investeringar, säger Frida Lundmark. Mellan 2021 och 2023 ökade satsningarna på forskning och utveckling med 14 miljarder och den främsta anledningen är att näringslivet stärkt sina satsningar. Företagen utför 74 procent av all FoU och ett litet antal branscher – däribland läkemedelsindustrin – står för över hälften av investeringarna. De säger också att forskning och utveckling är grundläggande faktorer för Sveriges framgång och konkurrenskraft. 

–  Det är tydligt att den forskande läkemedelsbranschen är en viktig basnäring som bidrar till välstånd och Sveriges ställning som life science-nation. Om regeringen tar fasta på det som framkommer i rapporten från IVA och växlar upp sina planerade satsningar nästa budgetår kan vi komma ännu längre.