Regeringen fick slutrapport om hur Sveriges produktivitet kan öka

Företagen utför drygt 74 procent av all forskning och utveckling i Sverige. Mätt i andel av BNP är svenskt näringsliv det mest FoU-intensiva i både Norden och EU. Och ett fåtal branscher – däribland läkemedelsindustrin – står för över hälften av investeringarna.

Slutbetänkandet tar upp att den medicinska och medicintekniska utvecklingen på flera sätt har främjat produktiviteten och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. I flera fall är läkemedel som behandlingsmetod ett mycket effektivt alternativ i jämförelse med andra behandlingsmetoder, både utifrån ett patientperspektiv och utifrån ett kostnadseffektivitetsperspektiv.

Innovationstunga branscher som läkemedelsindustrin är viktiga för ökad tillväxt

Lifs vd Sofia Wallström är en av ledamöterna i Produktivitetskommissionen och har varit med i arbetet med slutbetänkandet. 

– Det finns en stark samsyn i kommissionen om att Sverige har goda förutsättningar att öka sin produktivitet och tillväxt och att innovationstunga branscher, som bland annat läkemedelsindustrin, är avgörande för den utvecklingen. Mycket finns redan på plats. Men i ett läge med växande global konkurrens krävs ytterligare åtgärder. Ur den forskande läkemedelsbranschens perspektiv är det extra angeläget att skyndsamt ta nästa steg om investeringarna i forskning och utveckling ska göras här och inte någon annanstans, säger hon.

Betänkandet slår fast att Sverige har en relativt stor läkemedelssektor i jämförelse med andra länder. Under perioden 2009–2022 bidrog de svenska life science-företagen med mellan 7,1 och 10,6 procent av Sveriges totala varuexport i kronor. Kommissionen varnar för ett scenario där svensk vård inte använder nya läkemedelsbehandlingar, eftersom det riskerar att leda till att Sveriges attraktivitet för företagsinvesteringar i branschen påverkas negativt. Och vidare – om vården i Sverige inte använder det som är standardbehandling internationellt försvåras nya kliniska prövningar, eftersom forskning om nya läkemedelsbehandlingar behöver utvärderas i förhållande till det som är internationell standardbehandling.

Behov av rätt kompetens och arbetskraft

Produktivitetskommissionen fastslår att tillgången till kvalificerad arbetskraft behöver förbättras för att fler företag ska lägga sin verksamhet inom forskning och utveckling här. Man föreslår därför att Fou-avdraget ska förenklas och att definitionen av forskning och utveckling breddas eftersom det sänker trösklarna för företagsinvesteringar i FoU på svensk mark.

För att ytterligare säkra kompetensförsörjningen är rekommendationen att underlätta för utländska forskare och doktorander att stanna i Sverige efter avslutad utbildning. Det finns färdiga förslag kring uppehållstillstånd som bör realiseras. Dessutom föreslår man att expertskatten förändras, bland annat med en höjning av avdraget, för att underlätta rekryteringar till forskningsintensiva verksamheter. Frida Lundmark, expert på life science på Lif, säger att det är bra förslag.

– Vi vet att kompetensförsörjningen är en svag punkt. Rätt kompetens är avgörande men den globala konkurrensen är stenhård. Sverige måste kunna attrahera de främsta talangerna och få dem att vilja stanna här för att säkra den världsledande forskning, excellens och innovation som krävs för läkemedelsbranschens tillväxt.

Satsningarna på samverkan mellan företag och näringsliv måste också öka om Sverige ska kunna attrahera fler FoU-satsningar och dessutom snabbare omsätta forskningsframstegen till medicinsk innovation som patienter och samhälle drar nytta av.

Mer användning av hälsodata

Tillgången till hälsodata är en unik svensk resurs som skulle kunna användas bättre och väsentligt sporra företagssatsningar i Sverige. Kommissionen föreslår att data ska kunna nyttjas mer än idag, både i vården och för vidareanvändning inom exempelvis företagens kliniska forskning (sekundäranvändning).

För det behöver dessutom en nationell digital infrastruktur för hela vårdkedjan komma på plats.

Förslag om finansieringen av läkemedel

Kommissionen bedömer att det särskilda statsbidraget för läkemedelsförmåner ska vara kvar och inte bakas in i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Medicinsk utveckling och nya läkemedel har varit en stor drivkraft bakom kvalitetshöjningen och effektiviteten i sjukvården. För att säkerställa att det även blir så i fortsättningen är det nödvändigt med en stabil, förutsägbar finansiering av läkemedel.

Satsningar på prevention och egenvård

Mycket av den ohälsa i befolkningen som idag belastar sjukvården skulle kunna undvikas genom rätt förebyggande insatser eller mer egenvård. Kommissionen föreslår därför en satsning på prevention, och att ansvaret för de förebyggande åtgärderna ska ligga på fler aktörer än vården för att få riktigt genomslag. Detta eftersom stora delar av kostnaderna för sjukdom och ohälsa uppstår utanför regionernas och kommunernas budget – till exempel för produktionsbortfall och sjukersättning.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen bör också ta fram ett nationellt reformprogram för stärkt egenvård. Det förbättrar folkhälsan samtidigt som hälso- och sjukvården avlastas.

Vikten av frihandel

Kommissionen betonar också vikten av att stå upp för frihandel i en tid av växande protektionism. För läkemedels- och life science-sektorn är öppna marknader och förutsägbara handelsvillkor en förutsättning för stabila leveranskedjor och stabil tillgång till läkemedel. Inte minst är det viktigt för svensk krisberedskap.