Sverige har några av världens mest sofistikerade forskningsinfrastrukturer. Men om vi ska ta positionen som globalt ledande life science-nation måste de användas strategiskt och kopplas till sjukvården för att bli en självklar del där prövningarna sker. Att kunna genomföra komplexa läkemedelsprövningar här är ett attraktivt erbjudande till den forskande läkemedelsbranschen, skriver Lifs expert Frida Lundmark i en krönika.
Regeringen satsar på life science. Sektorn skapar banbrytande medicinska framsteg och får svensk ekonomi att växa genom bidrag till BNP och kvalificerade arbetstillfällen. Och mycket av utvecklingen drivs av företagen – näringslivet står för drygt 74 procent av all FoU i Sverige. Ett litet antal branscher, däribland läkemedelsindustrin, ligger bakom hälften av de investeringarna. Om Sverige ska nå målet om att vara en globalt ledande life science-nation är det därför avgörande att attrahera fler investeringar från läkemedelsföretagen. Vägen dit går genom goda förutsättningar att verka här.
Kliniska läkemedelsprövningar är en central del av forskande läkemedelsföretags verksamhet. Konkurrensen om prövningarna hårdnar, inte minst från USA och Asien som till skillnad från EU snabbt och med precision levererar vad som efterfrågas och det med den förutsägbarhet som är så nödvändig. Bättre genomförandekapacitet och precision i patientrekrytering i kliniska prövningar är nyckelfaktorer för att positionera Sverige i topp i den internationella konkurrensen.
Men det är bara en del av lösningen. För att Sverige ska kunna behålla och dessutom öka sin attraktionskraft som prövningsland behövs ett erbjudande som täcker hela värdekedjan från preklinisk forskning till implementering och uppföljning.
Två viktiga byggstenar ingår i regeringens satsning på life science och läkemedel: investeringar i forskningsinfrastruktur och implementering av precisionsmedicin i sjukvården. När det konkretiseras och arbetet med att öka antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar (med Swetrial som kronexempel) verkligen får de resurser som krävs, kan Sverige på allvar konkurrera. Det är ett strategiskt vägval som inte har plats för någon tvekan: Företagens möjlighet att genomföra komplexa prövningar här måste stärkas och det kräver rätt förutsättningar. Så vad gör vi av de goda möjligheter vi de facto har?
Sverige har i dag några av världens mest sofistikerade forskningsinfrastrukturer. De utvecklar och tillgängliggör avancerad molekylär teknologi, precisionsdiagnostik och dataanalys – en nödvändighet när nya läkemedel ska utvecklas. SciLifeLab erbjuder teknologier och plattformar som gör det möjligt att genomföra komplexa kliniska prövningar, och Genomic Medicine Sweden arbetar med att föra in genomikanalys i svensk sjukvård. Men det räcker inte för att skapa konkurrensfördelar för Sverige som prövningsland. De behöver användas strategiskt och teknologierna måste göras tillgängliga där prövningarna sker: i sjukvården.
Infrastrukturerna bildar en brygga mellan forskning och implementering. Rätt använda kan de positionera Sverige som platsen för framtidens avancerade prövningar – ett nära samarbete mellan akademi, infrastrukturer, sjukvård och läkemedelsföretag skapar en unik spjutspets. Avgörande är dock att sjukvården är riggad och snabbt kan sjösätta företagens komplexa prövningar. Genom att bygga en precisionsmedicinsbaserad hälso- och sjukvård, där molekylär profilering är en självklar del i den ordinarie verksamheten, blir man redo.
I nästa steg måste sjukvården börja använda behandlingarna så snart de godkänns så att patienterna snabbt får tillgång. Om Sverige tidigt implementerar nya läkemedel och genererar evidens kring dem skapar det incitament för företagen att göra sina investeringar här genom hela värdekedjan, från forskning fram till utveckling och produktion.
För kliniska läkemedelsprövningar fungerar som en dörröppnare för andra forskningsinvesteringar. Om vi kan erbjuda optimala förutsättningar att genomföra prövningar signalerar det att Sverige är ett land att räkna med nu och i framtiden. Ligger vi i framkant i den medicinska och teknologiska utvecklingen, blir vi förstahandsvalet för de komplexa prövningar som efterfrågas allt mer. Det är därför brådskande att se till att Sverige går från ord till handling och möjliggör en sömlös nära samverkan kring läkemedelsutveckling, från den tidiga forskningen till faktisk användning.
Mycket hänger på att Swetrial lyckas samla dessa så viktiga spelare i ekosystemet kring kliniska prövningar för en gemensam kraftsamling. För att kunna skapa ett internationellt konkurrenskraftigt erbjudande som får företagen att välja Sverige som prövningsland måste läkemedelsbranschen och sjukvården sitta i förarsätet när det strategiska partnerskapet utformas.
Företagens beslut om var kliniska prövningar ska förläggas fattas i hård global konkurrens. Budskapet till de internationella huvudkontoren måste vara tydligt och konkret: Sverige har kapaciteten, viljan och modet.
Frida Lundmark, Lifs expert på life science
Sakkunnig policy