Vad vill Sverige?
Fördelarna med en konkurrenskraftig läkemedelsbransch i Sverige
En mer konkurrenskraftig läkemedelsbransch ger Sverige och svenskarna stora fördelar:
Patienterna får snabbare tillgång till läkemedel
Friskare patienter och befolkning
Mindre tryck på sjukvården och vårdpersonal
Mer banbrytande forskning och utveckling sker i Sverige
Större produktionskapacitet
Ekonomisk tillväxt i en strategisk nyckelsektor
Högkvalificerade jobbtillfällen
En mer motståndskraftig läkemedelsförsörjning vid globala störningar
Siffrorna talar för sig själva
* För källor, se längst ned på sidan
Forskning måste resultera i utveckling av nya läkemedel
Sverige, liksom resten av EU, presterar fortfarande bra när det gäller vetenskapliga publikationer. Men USA lockar till sig mer än dubbelt så mycket investeringar i forskning och utveckling, samtidigt som Kina storsatsar och har snart gått om USA.
Sveriges utmaning är att omvandla akademisk excellens till produkter och tjänster som kan skapa bättre hälsa och ekonomisk tillväxt.
En ny verklighet kräver ett nytt sätt att tänka
Hälso- och sjukvårdssystemet pressas av en åldrande befolkning och faktumet att en allt större del av befolkningen lider av kroniska sjukdomar. Samtidigt sätter behovet av att rusta upp Sveriges försvar och säkerhet ytterligare tryck på statsfinanserna.
Men i en tid av geopolitisk osäkerhet och förändrade marknader är det tydligare än någonsin att Sverige behöver en stark innovativ läkemedelsindustri. Företagen är helt centrala för att samhället ska fungera, även vid kris och krig. Att stärka svensk konkurrenskraft resulterar också i ett Sverige med bättre folkhälsa, ökad produktivitet och tillväxt, vilket leder till ökad motståndskraft.
För att hantera påfrestningarna i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fokuserar ofta beslutsfattare på kostnadskontroll här och nu i stället för att höja blicken och investera i innovation som dramatiskt kan förbättra sjukvårdens hållbarhet på sikt.
I dag satsar Sverige minst på innovativa läkemedel av nästan alla jämförbara länder. Som andel av BNP ligger vi på plats 17 av 22 europeiska länder. Det märks i långa väntetider på nya behandlingar, vilket internationella WAIT-analyser tydligt visar. Det duger inte.
Det är dags att omvärdera vår syn på nya innovativa läkemedel – det är inte en kostnad för systemet utan en investering i en friskare framtid för Sverige och bra för svensk tillväxt och motståndskraft.
Sveriges beslutsfattare står inför ett val: att fortsätta som nu och ge vård och omsorg till allt fler på en stagnerad eller i värsta fall krympande budget, eller tänka nytt kring hur sjukvården ska organiseras och finansieras. Det innebär en mer strategisk blick på investeringar i läkemedel som ger bättre hälsa, stärker sjukvårdens hållbarhet och skapar långsiktig ekonomisk tillväxt och säkerhet.
Framtiden avgörs nu – och insatserna är högre än någonsin
Att investera i läkemedlens verkliga värde kräver ett reformerat läkemedelssystem: Staten behöver ta ett större ansvar och öka den offentliga finansieringen av innovativa läkemedel. Ändra TLV:s uppdrag – att främja innovation måste vara prioriterat. Stärk förutsättningarna för både lansering av nya läkemedel och kliniska prövningar i Sverige genom att börja använda behandlingar i sjukvården så fort som möjligt efter godkännandet.
Läkemedelsindustrin är en värdeskapare.
- De totala investeringarna i forskning och utveckling i Sverige uppgick till 223 miljarder kronor 2023. Näringslivet utför 74 procent av all FoU och ett litet antal branscher – däribland läkemedelsindustrin – står för över hälften av investeringarna.
- Läkemedelsindustrin skapar över 70 000 jobb i Sverige – högkvalificerade arbeten med mycket högt förädlingsvärde.
Vad vill Sverige?
Vad vill Sverige – satsa på nya innovativa läkemedel eller titta på när andra länder skördar frukterna av sina investeringar?
Sverige kan antingen investera innovation och skapa en blomstrande miljö för utveckling och produktion av läkemedel eller bli omsprungna av USA, Kina och andra länder som nu väljer att satsa och genomför nödvändiga reformer för att öka tillgången till nya behandlingar och attrahera investeringar inom life science.
Vi har en stark grund att bygga Sveriges framtid på. Här finns universitet i världsklass och forskningsinstitutioner som driver vetenskapliga framsteg, och här finns en hög ambition för vår allmänna hälso- och sjukvård som garanterar medborgarna tillgång till vård och behandling.
Dessa tillgångar ger Sverige möjlighet att bygga upp en globalt konkurrenskraftig läkemedelsindustri, men bara om vi fattar rätt beslut här och nu.
* I en studie av 15 OECD-länder (varav Sverige är ett) finner man att om inga läkemedel hade introducerats mellan 1981 och 2015 hade antalet sjukhusinläggningar varit 93 procent högre och antalet sjukhusdyn 163 procent högre. Studien visar att varje krona som satsas ger över fem kronor tillbaka. Källa: Lichtenberg, F.R. (2019). The Impact of New Drug Launches on Hospitalisation in 2015 for 67 Medical Conditions in 15 OECD Countries: A Two-Way Fixed-Effects Analysis. Forum for Health Economics & Policy.
* Idag överlever 9 av 10 kvinnor sin bröstcancer. För 40 år sedan överlevde inte ens 6 av 10. Källa: Statistik bröstcancer – dödlighet & överlevnad | Cancerfonden
* Under 2024 exporterade Sverige läkemedel för 151 miljarder kronor, vilket motsvarar 7,3 procent av Sveriges samtliga varuexport. Samtidigt som import av samma varugrupp stod för knappt 80 miljarder kronor vilket innebär att handelsnettot, alltså skillnaden mellan exportintäkterna och importintäkterna var 70 miljarder kronor. Läkemedel är en av Sveriges största varuexportgrupper och efter papper och motorfordon var det varugruppen som mest positivt bidrog till Sveriges handelsnetto under 2024. Källa: Läkemedelsbranschen – en svensk basnäring (SCB, Eurostat, Socialstyrelsen).