X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Läkemedel

Tillgång till nya läkemedel

Svenska patienter behöver få snabbare och mer förutsägbar tillgång till nya läkemedel, med möjlighet till behandling utifrån sina behov. Men en behandling kan vara godkänd i Europa utan att nå svenska patienter. Tillgång till läkemedel i Sverige avgörs av mer än själva godkännandet.

Företagens lansering, det offentligas beslut om finansiering, vårdens införande och läkares kliniska beslut påverkar både väntetiden och vilka patienter som får behandlingen. Den som väntar på tillgång till ny behandling är därför beroende av att flera steg fungerar.

Från godkännande till patient – så går det till

Vägen för ett nytt läkemedel till patienten består i regel av fem steg:

  1. Godkännande. De flesta nya läkemedel godkänns gemensamt för hela EU av Europeiska kommissionen, efter en bedömning av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
  2. Lansering. Läkemedelsföretaget beslutar om och när läkemedlet ska lanseras i Sverige.
  3. Beslut om finansiering. TLV beslutar om subvention för läkemedel som hämtas ut på apotek. Läkemedel som ges till patienten i vården, bedöms inom regionernas samverkansmodell för ordnat införande, där NT-rådet ger rekommendationer.
  4. Införande av läkemedel i vården. Regionerna inför behandlingen i den kliniska verksamheten.
  5. Förskrivning. Läkaren beslutar om behandling för den enskilda patienten.

Lifs förslag för bättre tillgång till nya läkemedel

För att nya läkemedel ska nå svenska patienter och för en säkrare tillgång till behandlingar vill Lif se:

  • Ett Sverige som är mer attraktivt för introduktion av nya läkemedel, med förutsägbara villkor som gör att företag prioriterar den svenska marknaden.
  • Snabbare och mer förutsägbara beslut, genom effektiv handläggning vid bedömning, prissättning och finansiering.
  • Ökad betalningsvilja och tillräcklig offentlig finansiering, så att nya behandlingar kan komma patienterna till del.  
  • Ett fungerande införande i sjukvården, så att positiva beslut följs av faktisk användning.
  • Utrymme för individuell anpassning av ordination och förskrivning, med tydliga förutsättningar för läkare att utgå från patientens behov, och med uppföljning av användning och kostnader.

Målet är att nya läkemedel ska finnas och kunna användas i hela Sverige när patienter behöver dem.

Godkänt betyder inte att behandlingen når patienten

Ett marknadsföringsgodkännande innebär att företaget får sälja det nya läkemedlet i Sverige vilket är en förutsättning för att det ska kunna användas här. Men godkännandet betyder inte att behandlingen faktiskt blir tillgänglig för patienterna inom sjukvården och på apotek. Vägen dit kräver ytterligare beslut.

Företaget behöver vilja sälja läkemedlet i Sverige. Därefter krävs i de allra flesta fall nationella beslut om subvention eller rekommenderad användning för att läkemedlet ska kunna subventioneras, ”rabatteras”, eller användas i den offentligt finansierade vården. Behandlingen måste också införas och bli en del av den kliniska verksamheten.

Patientens läkemedelstillgång påverkas av flera faktorer:

  • Hur attraktivt det är för läkemedelsföretaget att introducera ett läkemedel i Sverige
  • Tiden fram till beslut
  • Om det blir ett positivt eller negativt beslut
  • Begränsningar i beslut eller riktlinjer som styr användningen

Sverige måste vara en attraktiv marknad för nya läkemedel

Företagens prioriteringar påverkar om och när ett nytt läkemedel kommer hit: är det attraktivt att lansera det på den svenska marknaden? Det avgör om en behandling kommer senare till Sverige än till andra länder eller inte alls. För läkemedelsföretagen är valet av länder mycket viktigt – de kanske inte ens introducerar en ny behandling per år så det är en stor satsning.

Besluten fattas i ett internationellt sammanhang. Sverige är ett litet land, så villkoren för prissättning, finansiering och användning här har särskild betydelse för att företagen ska prioritera den svenska marknaden i samma utsträckning som större länder. Ett exempel är hänsyn till internationell referensprissättning som nu även sträcker sig utanför Europa när den nya amerikanska prismodellen Most Favored Nation (MFN) kopplar läkemedelspriser till de lägsta priserna i jämförbara länder, däribland Sverige.

Anledningar till att läkemedelsföretag inte väljer Sverige

En försenad eller utebliven introduktion kan ha många orsaker, och de är sällan offentliga. Vissa skäl är naturliga, till exempel när det saknas patienter som behöver behandlingen. Andra hör ihop med företagets syn på Sverige eller tidigare erfarenheter av att introducera läkemedel här.

Lif vill att Sverige ska vara ett av de första länderna som företagen väljer att lansera nya läkemedel i. För att företag ska prioritera den svenska marknaden är det nödvändigt att Sverige har intresse av innovation och goda förutsättningar för att behandlingarna ska användas i vården. Förutsägbara villkor är också avgörande.

Långa beslutsprocesser fördröjer tillgången till läkemedel

Även när ett företag har valt att lansera ett läkemedel kan det ta lång tid innan patienterna får tillgång till det. Myndighetshandläggningen med bedömning, prissättning och finansiering påverkar hur lång väntan blir.

I Sverige beslutar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) om vilka läkemedel som ska omfattas av läkemedelsförmånen, som ger patienterna subvention av höga kostnader när de köper receptbelagda läkemedel på apotek. Läkemedel som används i vården hanteras gemensamt av regionerna via NT-rådet, som beslutar om rekommendationer om att använda ett läkemedel. Bedömningen av läkemedlets nytta, kostnader och villkor för användning påverkar om läkemedlet anses vara kostnadseffektivt. 

För individen innebär en utdragen process fortsatt väntan på en behandling som kan vara helt ny eller bättre än den som finns i dag. I vissa fall söker patienten andra vägar, till exempel genom att själv betala eller resa utomlands för att få tillgång till behandling. Möjligheterna varierar och kan innebära stora kostnader och praktiska hinder.

Lif vill se en snabbare och mer förutsägbar handläggning av nya läkemedel. Sverige måste utveckla sättet att värdera och finansiera behandlingar så att besluten inte försenas.

Beslutet påverkar möjligheterna till behandling

Beslut om subvention eller rekommendation av ett läkemedel får direkta konsekvenser för patienterna. Ett positivt respektive negativt besked leder till olika förutsättningar för patienten men potentiella efterföljande ekonomiska konsekvenser. Även efter det formella beslutet tillkommer ytterligare steg som påverkar tillgången.

Ett positivt beslut behöver följas av införande

Efter ett positivt beslut behöver behandlingen börja användas i vården, men när och hur läkemedlet verkligen införs i olika regioner påverkas av regional implementering, rekommendationer och klinisk praxis.

Ett positivt besked innebär därför inte automatiskt att alla patienter som omfattas av beslutet får det nya läkemedlet. För att det ska leda till faktisk användning krävs praktiska och ekonomiska förutsättningar i sjukvården.

Ett negativt beslut kan hindra patientens tillgång till läkemedel

Ett negativt subventionsbeslut eller en rekommendation att inte använda läkemedlet begränsar patientens tillgång till offentligt finansierad behandling.

I vissa situationer finns alternativa vägar: Vården kan göra särskilda bedömningar. En patient kan ibland betala ur egen ficka eller söka behandling utomlands. Sådana möjligheter är dock begränsade, och ger inte en förutsägbar och jämlik tillgång för patienter i hela landet. Att betala för kostsamma behandlingar själv är orealistiskt för många och i längden inte hållbart.

Läkemedelsföretaget kan också dra tillbaka sin ansökan om subvention och ansöka på nytt när det finns mer kunskap eller när företaget kan erbjuda ett nytt pris efter lansering på större marknader. Flera ansökningar kan krävas  innan TLV fattar ett positivt beslut. För patienten kan den sammanlagda väntan därför bli längre än den reglerade handläggningstiden för en enskild ansökan.

Lif vill att beslut och finansiering ska ge förutsättningar för behandling utifrån patienternas behov. Positiva beslut behöver följas av införande, och möjligheterna att hantera särskilda patientbehov ska vara tydliga.

Begränsningar i beslutet påverkar vem som får behandling

Ett positivt beslut betyder inte automatiskt att alla får tillgång till ett nytt läkemedel. Vilka patienter som omfattas av subventionen eller rekommendationen beror på vad företaget har ansökt om och vad TLV eller NT-rådet beslutar. Tillgången kan därför gälla en mindre patientgrupp än vad läkemedlets godkända behandlingsområde omfattar.

Regionernas kunskapsstyrning styr tillgång till nya läkemedel

Vårdprogram, nationell kunskapsstyrning och regionala rekommendationer påverkar också hur nya behandlingar används efter de nationella besluten och rekommendationerna, och om patienten ska ha prövat ett annat läkemedel innan det nya kan sättas in.

Den som beslutar om behandling måste förhålla sig till dessa villkor och rekommendationer. Samtidigt har läkare fri förskrivningsrätt för individuell bedömning och anpassning av behandlingen efter en enskild patients situation.

Lif vill att läkare ska ha möjlighet att agera utifrån patientens behov. Deras handlingsutrymme behöver kompletteras med uppföljning av användningen och god kontroll över kostnaderna.

Vanliga frågor om tillgång till nya läkemedel

Varför finns inte alla godkända läkemedel i Sverige?

Ett godkännande ger företaget rätt att sälja läkemedlet, men företaget måste också välja att lansera det här. Därefter krävs i regel beslut från TLV eller en rekommendation inom ordnat införande, samt att regionerna inför behandlingen.

Hur lång tid tar det att få tillgång till ny medicin?

Det varierar mycket. Den regelstyrda handläggningstiden för en ansökan till TLV är begränsad, men tiden till introduktion, eventuella nya ansökningar och det regionala införandet gör att den totala väntan ofta blir längre. 

Vem beslutar om subvention av läkemedel?

TLV beslutar om läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånen. För ges till patienten i vården ger NT-rådet rekommendationer till regionerna.

Vad är ordnat införande?

Ordnat införande är regionernas gemensamma process för att bedöma och införa vissa nya läkemedel på ett likvärdigt sätt i hela landet. NT-rådet rekommenderar om och hur läkemedlet ska användas.

Får man ta med sig läkemedel från utlandet?

Införsel av läkemedel för eget bruk är tillåten i begränsad omfattning och regleras av Läkemedelsverket. Reglerna skiljer sig åt beroende på om läkemedlet kommer från ett land inom eller utanför EES. Det är ingen lösning för de flesta patienter som behöver kostsamma och långvariga behandlingar.

Hur ser tillgången till nya läkemedel ut i Sverige jämför med resten av EU?

WAIT-rapporten (“EFPIA Patients W.A.I.T. Indicator Survey”) mäter hur snabbt efter EU-godkännande det fattas beslut om offentlig finansiering av nya läkemedel i olika europeiska länder. Beslut som i de flesta fall behövs för att patienterna ska kunna få jämlik tillgång till behandling. Den ges ut en gång om året på uppdrag av den europeiska läkemedelsorganisationen EFPIA. 

Läs mer om WAIT-rapporten

EFPIA Patients W.A.I.T. Indicator 2025

Ladda ned WAIT-rapporten

Utvecklingen av nationell finansiering av nya läkemedel i Sverige

Ladda ned "Utvecklingen av nationell finansiering av nya läkemedel i Sverige"

Foto på kontaktpersonen
Karolina Antonov Analyschef

Analyschef

Prissättning & subventionsfrågor
Tillgängliggörande av läkemedel i Sverige

Statistik & Hälsodata

Kontaktperson TLV och Regionernas samverkansmodell för läkemedel

Uppdaterad: 30 oktober

Mer inom Tillgång till nya läkemedel