Bred politisk enighet om ny läkemedelspolitik efter valet
Större statligt ansvar, snabbare tillgång för patienterna och ökade offentliga satsningar på nya läkemedel. En ny undersökning från Lif visar ett brett politiskt stöd för att förändra hur läkemedel finansieras, värderas och introduceras i Sverige under nästa mandatperiod.
Lif har frågat 303 riksdagskandidater om deras läkemedelspolitik inför nästa mandatperiod. Kandidater från landets samtliga 21 regioner deltog. Vidare svarade samtliga åtta riksdagsgruppskanslier.
Politiskt mandat för en ny riktning för läkemedelspolitiken
Partienkäten visar en ovanligt bred samsyn om läkemedelspolitikens riktning. Nästan hela riksdagen vill öka satsningarna på nya läkemedel, förändra hur behandlingarnas värde bedöms och ge staten ett större ansvar för att nya behandlingar når patienterna.
– Det är positivt att det finns en bred politisk samsyn om ett större statligt ansvar och en jämlik tillgång till nya läkemedel. Nästa steg är att se hur den viljeinriktningen kan omsättas i konkreta åtgärder efter valet, säger Jenni Nordborg, chef för avdelningen strategi och samhällskontakter.
Brett stöd för större statligt ansvar för läkemedel hos riksdagspartierna
Samtliga åtta riksdagspartier vill att staten tar ett större ansvar när nya läkemedel ska finansieras och introduceras.
Stödet är brett bland kandidaterna från samtliga partier, även om det är något starkare bland oppositionspartiernas kandidater än inom Tidösamarbetet. Sverigedemokraterna avviker genom ett lägre stöd.
Ett större statligt ansvar skulle kunna skapa mer jämlika förutsättningar över landet, stärka den nationella styrningen och göra det lättare att introducera nya behandlingar på ett samordnat sätt.
Sju av åtta vill se nationellt mål för tillgänglighet till nya läkemedel
Sju av åtta partier vill införa ett nationellt mål för hur snabbt ett nytt läkemedel ska bli tillgängligt för svenska patienter efter ett EU-godkännande. Ett nationellt mål skulle tydliggöra Sveriges ambition och göra det möjligt att följa upp hur lång tid det tar från godkännande till faktisk användning i vården. Det skulle också sätta ett tydligare fokus på hela införandekedjan – från prövning och subventionsbeslut till regional implementering.
Frågan har blivit allt viktigare. Andelen nya EU-godkända läkemedel som når svenska patienter har minskat från 63 till 49 procent på sex år. Sverige riskerar därmed att halka efter andra länder när det gäller tillgången till medicinsk innovation.
Sju av åtta partier vill öka satsningarna på nya läkemedel
Sju av åtta partier vill att de offentliga satsningarna på nya läkemedel ska öka som andel av BNP. Beskedet signalerar en vilja att avsätta mer resurser för nya behandlingar och en högre politisk betalningsvilja för medicinsk innovation.
Det innebär också en förskjutning från en debatt som länge främst har handlat om läkemedelskostnader. Partiernas svar visar att nya läkemedel i högre grad betraktas som en investering i bättre hälsa, minskad sjukfrånvaro, stärkt arbetsförmåga och ett mer effektivt utnyttjande av vårdens resurser.
Bredare syn på läkemedlens värde vid beslut om pris
Sju av åtta partier vill att bredare samhällsekonomiska effekter ska vägas in när beslut fattas om pris och subvention för läkemedel. Det kan exempelvis handla om hur en behandling påverkar arbetsförmåga, sjukfrånvaro, anhöriga och behovet av annan vård och omsorg.
Den tydligaste politiska skiljelinjen gäller industripolitiken. Kandidaterna från Tidöpartierna är betydligt mer positiva till att väga in industripolitiska effekter i läkemedelsbedömningarna än kandidaterna från övriga partier. Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet vill även ta hänsyn till Sveriges konkurrenskraft och förmåga att attrahera forskning och investeringar.
Det skulle innebära ett stort steg från dagens modell, där bedömningen huvudsakligen utgår från kostnader och hälsoutfall för den enskilda patienten. Partiernas besked öppnar för en bredare syn på vilket värde nya behandlingar skapar för patienter, samhälle och svensk konkurrenskraft.