Export, arbetstillfällen, forskning och skatteintäkter gör läkemedelsindustrin till en av Sveriges mest värdeskapande branscher. Samtidigt visar siffrorna att potentialen är större än dagens utväxling.
Läkemedelsindustrin växer i betydelse för svensk ekonomi. Totalt bidrar industrin med ungefär 190 miljarder kronor till BNP, motsvarande 3,5 procent av Sveriges totala BNP. Den totala sysselsättningseffekten är 87 000 personer och läkemedel är den näst största exportvarugruppen på 154 miljarder kronor.
– Läkemedelsbranschen är en tillväxtmotor som skapar värde i ekonomin långt utanför den egna sektorn. Det är en av Sveriges mest kunskapsintensiva och värdeskapande branscher och när läkemedelsindustrin växer stärks svensk tillväxt, export, innovationskraft och skattebas, säger Fredrik Andersson chefsekonom på Lif.
Sverige har en stark position inom life science med starka forskningsmiljöer, högt rankade universitet, välutbildad arbetskraft och god tillgång till forskarutbildad arbetskraft.
– Det är en av de branscher som sysselsätter flest forskare och den behövs för att maskineriet ska rulla på. Här ligger vi bra till. Vi ligger inte lika bra till när man tittar på incitamenten för investeringar i FoU. Det ligger ett förslag från en utredning om ett förhöjt FoU-bidrag som skulle förändra Sveriges position radikalt och göra Sverige mycket mer attraktivt än tidigare, konstaterar Fredrik Andersson.
En ekonomisk rapport framtagen av PwC visar att potentialen är betydande. Om Sverige når samma tillväxttakt som EU-genomsnittet skulle läkemedelsbranschens bidrag till svensk BNP kunna öka med omkring 40 miljarder kronor till 2030.
– Det visar att det finns ett mycket stort värde att hämta. Sverige har grundförutsättningar för att vara ett av Europas starkaste läkemedelsländer. Frågan är inte om potentialen finns, utan om vi lyckas realisera den.
Trots de starka förutsättningarna ser Fredrik Andersson flera utmaningar. Tidigare fallande kliniska prövningar ser nu ut att ha stabiliserats, men på en låg nivå. Samtidigt kopplas utmaningar kring marknadstillträde och nya läkemedelsintroduktioner till långa ledtider, ett fragmenterat system och en låg betalningsvilja som går ut över tillgången.
I en jämförelse med andra europeiska länder om hur stor andel av BNP som läggs på läkemedel ligger Sverige på plats 17 av 22. Sverige har Europas tredje lägsta priser på originalläkemedel och listpriser på nya läkemedel är 18 procent lägre än snittet i Europa.
– Vi har över en tid sett hur Sverige halkar efter i vad vi lägger på nya läkemedel, och de svenska läkemedelspriserna har blivit allt lägre jämfört med andra länder. Det är svårt att kombinera höga ambitioner inom forskning, innovation och beredskap med låg betalningsvilja. Länder som vill vara ledande inom life science måste också vara beredda att investera i medicinsk innovation.
Även geopolitiken påverkar investeringsviljan. När USA genom MFN (Most Favored Nation) kopplar priser till andra länders nivåer blir Sveriges låga priser en faktor som kan påverka både lanseringar och forskningsinvesteringar.
Vilka faktorer blir viktigast framgent för läkemedelsbranschen att attrahera investeringar och forskning?
– Befintliga styrkor är forskningsmiljöer, universitet och sjukhus i världsklass. Men vill vi vara en ledande life science-nation, med en stark läkemedelsindustri och hög tillgång till nya läkemedel måste Sverige höja ambitionsnivån och agera därefter. Det går inte att vara innovationsledare utan att vara villig att investera i medicinsk innovation, avslutar Fredrik Andersson.
Text: Britt-Marie Melander
En rapport från PwC på uppdrag av Lif. Rapporten beskriver läkemedelsbranschens betydelse för Sveriges ekonomi samt förutsättningar på den svenska marknaden genom en samhällsekonomisk- och konkurrenskraftsanalys.
Produktionsår: 2026