Ny rapport: Läkemedel avgörande för Sveriges motståndskraft

Läkemedel en strategisk del av totalförsvaret

Sveriges läkemedelsindustri är en viktig motor för tillväxt, hälsa och välfärd. I ett mer osäkert omvärldsläge är den också en central del av Sveriges säkerhetsinfrastruktur. Utan tillgång till läkemedel riskerar vårdens kapacitet att snabbt försämras, med konsekvenser för både patienter och samhällsviktiga funktioner.

I den nya rapporten "Beredskapsinitiativet – för ökad motståndskraft: Läkemedelsföretagens behov och förutsättningar för en god försörjningsberedskap" beskriver Lif hur förändrade globala förutsättningar, som ökade geopolitiska spänningar, sårbara värdekedjor och hårdnande internationell konkurrens, ställer nya krav på svensk beredskap.

– Läkemedel är en investering i tillväxt, produktivitet och motståndskraft. Ska Sverige stå starkt i en allt mer osäker omvärld måste vi också skapa förutsättningar för en stark läkemedelssektor, säger Bengt Mattson, hållbarhetschef på Lif.

Tre områden där staten behöver bli tydligare

Rapporten samlar läkemedelsföretagens förutsättningar och behov för att kunna bidra till en fungerande läkemedelsförsörjning i kris och krig. Tre områden lyfts särskilt fram:

1. Bristande samverkan
   Läkemedelsföretagen är ännu inte fullt integrerade i den nationella beredskapsplaneringen, trots att de ansvarar för produktion, import och distribution av läkemedel.
2. Otydligt ansvar för kritiska beroenden
   Tillgång till el, transporter, drivmedel och it-system är avgörande för att läkemedel ska nå patienter. I dag saknas tydliga prioriteringar för dessa funktioner vid kris och höjd beredskap.
3. Avsaknad av spelregler
   Företagen efterfrågar större tydlighet kring vilka läkemedel som är mest kritiska, vilka beredskapsavtal som gäller och hur produktion ska kunna ställas om vid allvarliga störningar.

– Företag förväntas planera för krig utan att veta vad som gäller. Ska Sverige klara en allvarlig kris måste staten och näringslivet ha en gemensam plan, säger Bengt Mattson.

Beredskap byggs i fredstid

En central slutsats i rapporten är att beredskap och konkurrenskraft hänger nära samman. Förmågan att hantera kriser bygger på att det finns en stark och fungerande läkemedelsmarknad redan i fredstid.

– Beredskap byggs inte i krig, den byggs i fred. En stark läkemedelsmarknad med stabila villkor är en förutsättning för att kunna skala upp i kris. Beredskapspolitik och konkurrenskraftspolitik är två sidor av samma mynt, säger Bengt Mattson.

Branschen efterlyser nu ökad privat-offentlig samverkan, tydligare ansvar för kritiska beroenden och långsiktiga och förutsägbara villkor för läkemedelsföretagen.

Läkemedel måste ses som en strategisk investering i både hälsa, ekonomi och motståndskraft.

Rapport:"Beredskapsinitiativet – för ökad motståndskraft: Läkemedelsföretagens behov och förutsättningar för en god försörjningsberedskap"

Debattartikel "Risk för brist på läkemedel i krig" i Expressen den 5 maj