Ny SKR-rapport: Ökade kostnader betyder inte sämre effektivitet i sjukvården

I rapporten Hälso- och sjukvård i förändring analyserar SKR (Sveriges kommuner och regioner) vårdens kostnadsutveckling mellan 2014 och 2024. Kostnaderna har ökat med 10 procent utöver vad som kan förklaras av priser, löner och demografi. Samtidigt har nya läkemedel, förbättrad diagnostik och effektivare behandlingar gjort det möjligt att behandla fler patienter med bättre resultat.

Inom cancervården har kostnaderna ökat samtidigt som dödligheten minskat med 12 procent för kvinnor och 20 procent för män. För hjärt- och kärlsjukdomar har kostnaderna däremot hållits tillbaka samtidigt som behandlingsresultaten förbättrats.

Sjukvårdens effektivitet måste mätas i mer än vårdbesök

SKR har tidigare uppmärksammat bristerna i traditionella produktivitetsmått, som ofta mäter kostnaden per vårdbesök utan att ta hänsyn till förbättrad överlevnad eller livskvalitet, och därmed inte fångar den medicinska utvecklingens värde. Den nya rapporten stärker bilden av att vårdens effektivitet måste bedömas utifrån vilka resultat som resurserna skapar.

– Det är en viktig slutsats. Det går inte att bedöma sjukvårdens effektivitet enbart genom att räkna vårdbesök och kronor. Vi måste också se vad patienterna och samhället får för pengarna. Ett nytt läkemedel kan öka kostnaden för behandlingen, men samtidigt minska behovet av sjukhusvård och ge patienten fler friska levnadsår med god livskvalitet. Det är framsteg som har ett mycket stort värde. Att bara fokusera på läkemedelskostnaden riskerar därför att ge en direkt missvisande bild av vårdens effektivitet, säger Fredrik Andersson chefsekonom på Lif.

Sjukdomarnas totala samhällskostnad har minskat

Perspektivet stöds även av en analys från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), genomförd på uppdrag av Lif. Den visar att samhällets samlade kostnader för sjukdom var lägre 2023 än 2017, trots att de direkta kostnaderna för vård och behandling ökade. Framför allt har produktionsbortfallet till följd av långvarig sjukfrånvaro och för tidig död minskat.

– Vi behöver gå från att diskutera vad nya läkemedel kostar till att också se vad de faktiskt ger tillbaka. Bättre behandlingar kan frigöra resurser i vården, minska sjukdomarnas konsekvenser och bidra till högre produktivitet i samhället. Därför blir det missvisande att betrakta läkemedelskostnader isolerat. Det är den samlade nyttan för patienter, sjukvård och samhälle som måste räknas. Det perspektivet måste få större betydelse när Sverige beslutar hur nya läkemedel ska värderas och införas, säger Fredrik Andersson.

Färre lanseringar av nya läkemedel hotar den positiva utvecklingen

Samtidigt riskerar de medicinska framstegen att längre inte nå svenska patienter i samma grad. En ny analys som presenterats inför hälsoekonomikonferensen ISPOR visar att lanseringsaktiviteten för läkemedel inom cancer och sällsynta sjukdomar i Sverige har minskat med 54 procent i spåren av USA:s nya läkemedelspolitik, MFN. Liknande data har tidigare presenterats från King’s College och analysföretaget Global Data.

Utvecklingen riskerar att försämra patienternas tillgång till nya behandlingar, bromsa sjukvårdens utveckling och försvaga Sveriges konkurrenskraft som life science-nation.

– Vi ser vad medicinska innovationer har betytt för patienternas hälsa och för vårdens utveckling. Nu riskerar Sverige att gå miste om nästa generations behandlingar. Därför behöver staten ta ett större ansvar för att finansiera och introducera nya läkemedel. Det kräver att läkemedels fulla samhällsnytta värderas och en betydligt snabbare introduktion, så att svenska patienter får tillgång till de medicinska framsteg som också stärker både vården och Sveriges konkurrenskraft, säger Fredrik Andersson.