Arbetet för bättre hjärt-kärlhälsa kräver breda satsningar

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i EU. Omkring 1,7 miljoner människor avlider varje år och kostnaden överstiger 282 miljarder euro. Samtidigt bedöms omkring 80 procent av sjukdomarna kunna förebyggas om riskfaktorer upptäcks och hanteras i tid. 

EU:s arbete för bättre hjärt-kärlhälsa 

Strategin EU Safe Hearts Plan täcker såväl prevention som tidig upptäckt, behandling och rehabilitering. Målet är att minska förtida dödlighet i hjärt-kärlsjukdom med 25 procent till 2035 genom kompletterande nationella planer med tydliga mål, ansvarsfördelning och uppföljning. 

Från screening till prevention och behandling 

Tidig upptäckt av hjärt-kärlsjukdom är viktigt. Förhöjt blodtryck, kolesterol och blodsocker påverkar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. EU uppmärksammar det under sin Screening Week den 28 september – 4 oktober och uppmanar i kampanjen Know Your Numbers människor att ta reda på sina värden.  

EU-kommissionen har också lagt fram förslag om införande av hjärt-kärlhälsokontroller. Medlemsländerna ska få stöd i att införa dessa kontroller för att tidigt kunna identifiera personer med förhöjd risk och sedan erbjuda adekvat behandling och uppföljning. 

Sveriges handlingsplan för hjärt-kärlsjukdom 

I Sverige har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för hjärt-kärlsjukdom och revidera relevanta riktlinjer. Läkemedelsverket ansvarar för att uppdatera rekommendationerna om läkemedel. Lif välkomnar uppdragen och ser att planen, för att ha effekt, måste bygga på bred samsyn och politisk uthållighet. Tydlig ansvarsfördelning, avsatta resurser och årlig uppföljning är också nödvändigt.  

En sammanhållen vårdkedja behövs 

Sverige är idag långt fram när det gäller akut hjärt-kärlsjukvård, som till exempel för stroke och hjärtinfarkt, men när patienten flyttas över till primärvården finns det brister. Vårdkedjan måste hållas samman.  

Efter dialog med företrädare för vård, patientsfär och läkemedelsföretag kan Lifs sakkunniga Maria Fagerquist konstatera att fokus kanske bör flyttas från reaktiv vård i akutskedet till andra delar av hälso- och sjukvården som idag har svagheter.  

–  Den samlade bedömningen är att vi måste satsa mer på att förebygga insjuknande och upptäcka högriskindivider tidigare. Det är även viktigt att stärka egenvård, uppföljning och rehabilitering. Därtill behöver hälso- och sjukvården bli mer jämlik. Kön, geografi och socioekonomisk tillhörighet ska inte styra vilken vård man får som drabbad av hjärt-kärlsjukdom. Här finns hälsovinster att hämta för Sverige. 

–  I linje med EU:s ambitioner bör effektiv prevention – både primär och sekundär – samt behandling med moderna läkemedel vara självklara delar av den svenska hälso- och sjukvården, och inte minst behöver vacciner nyttjas mer strategiskt. Vi förväntar oss att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket tar höjd för detta i sina uppdrag.