Ny lagstiftning – ett steg mot ökad tillgänglighet till hälsodata

Frida Lundmark, ansvarig för Life Science-frågorna på Lif, vill framför allt lyfta fram tre av Lifs kommentarer i remissvaret – användandet av ny teknik, nationell och enhetligt tillämpad lagstiftning samt att även forskning och innovation ska utgöra ändamål för sekundäranvändning av hälsodata. Lif har också förslag på hur det fortsatta arbetet kan drivas effektivt och hur bristen på individuppgifter om läkemedelsanvändning i slutenvården kan åtgärdas.

Använd ny teknik

– Vi menar att ett sätt att hantera avvägningen mellan olika intressen i användning av hälsodata är att utforska de möjligheter som tillgång till ny teknik ger för att utveckla nya sätt att tillgängliggöra hälsodata. Ett exempel är användning av blockkejdor som möjliggör delning av hälsodata på ett effektivt och säkert sätt samtidigt som tekniken också hanterar eventuella risker avseende intrång och felaktig användning.

För att vidare utreda hur blockkedjor och andra tekniska lösningar kan implementeras föreslår Lif att Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) får ett gemensamt uppdrag att utreda förutsättningarna och möjligheterna för implementering hos myndigheter, regioner och kommuner.

Hälsodata för innovation och forskning

I utredningen föreslås att – utöver behandling av personuppgifter och informationsdelning mellan hälso- och sjukvård och omsorg i direkt anslutning till en enskild individ – personuppgifter också ska få behandlas för kvalitetsuppföljning. Lif tillstyrker utredningens förslag om att inkludera kvalitetsuppföljning men önskar att även forskning och innovation ska utgöra ett ändamål för sekundäranvändning.

– Om svensk forskning och innovation ska kunna hänga med i den internationella konkurrensen framöver är tillgång till hälsodata ett måste men också en attraktions- och konkurrensfördel i att stärka Life Science-systemet i Sverige.

Nationell och enhetlig lagstiftning

I utredningen föreslås att huvudmännen för hälso- och sjukvården samt omsorgen ska implementera och använda de lagändringar och nya författningsförslag som presenteras på frivillig basis, det ser Lif som bekymmersamt.

– Att inte tillämpa lagstiftningen på ett enhetligt sätt nationellt kan bidra till att förstärka den redan fragmentiserade tolkningen av rådande lagstiftning vid delning och användning av hälsodata som idag är en realitet, menar Frida Lundmark. Att lagen tillämpas på ett enhetligt sätt nationellt är också angeläget för att stärka förutsättningarna för en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård över landet. Regionerna bör i stället uppmuntras till att samordna tolkningen av lagstiftningen och regeringen bör överväga att stödja regionerna i detta arbete.

Förslag från Lif

Utöver kommentarerna på utredningen lyfter Lif förslag på hur arbetet med att tillgängliggöra hälsodata framöver kan bli än mer effektivt.

Den statliga utredningen Komet lämnade i oktober 2020 ett förslag till regeringen om att initiera en utredning för att se över lagstiftningen som styr hantering av hälsodata och lyfter där också just möjligheten att göra detta i kommittéform. Det är ett förslag som Lif stödjer.

– Vi menar att en särskild kommitté för hälsodata skulle kunna arbeta både snabbt och långsiktigt med att skapa moderna förutsättningar för insamling, tillgängliggörande och delning av hälsodata för forskning, innovation samt verksamhetsutveckling av hälso- och sjukvården.

Brist på individbaserade uppgifter om läkemedelsanvändning i slutenvården är en sedan länge identifierad utmaning och de problem som uppstår till följd av detta är välkända. Utvecklingen av precisionsmedicin och avancerade terapier ställer också ökade krav på tillgång till uppgifter om enskilda individers läkemedelsanvändning, men uppgifterna är också viktiga generellt för att driva forskning och innovation samt för att hitta finansieringslösningar som ger patienter snabb tillgång till resultaten från den forskning och utveckling som sker.

– Här vill vi att fokusområdet Utmaningar med uppföljning av läkemedelsanvändning i Nationella läkemedelsstrategin prioriteras. Socialdepartementet bör ge i uppdrag till Socialstyrelsen att i samverkan med TLV, regionerna och läkemedelsbranschen nu ta de utredningsunderlag och förslag som finns framtagna och omvandla dem till en reell implementeringsplan för att säkerställa tillgång till individuppgifter om läkemedelsanvändning i slutenvården.

Läs hela remissvaret.