Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
Läkemedelsförsörjning handlar om att medicinerna ska finnas tillgängliga när och där de behövs. Läkemedelsbrist kan leda till att patienter inte får behandling i tid och skapa merarbete i sjukvården. Läkemedelsföretagen arbetar för att förebygga brister, men kan inte ensamma säkra tillgången. För en trygg läkemedelsförsörjning i Sverige måste alla led i läkemedelsdistributionen få förutsättningar att planera bättre och agera tidigare när problem uppstår.
Läkemedel och deras insatsvaror produceras på olika håll i världen, transporteras mellan länder och distribueras vidare till vård och apotek. I Sverige sker läkemedelsdistributionen främst via den så kallade partihandeln, som levererar läkemedel från företagens lager till apotek och vårdgivare. De globala värdekedjorna gör produktionen effektiv och ger tillgång till specialistkompetens. Samtidigt gör de läkemedelsförsörjningen sårbar för störningar i produktion, handel, transporter och råvarutillgång.
Läkemedelsföretagen ansvarar för sina leveranser, men kan inte ensamma styra alla delar som påverkar tillgången. Därför behöver hela systemet ge företag, myndigheter, regioner, distributörer och apotek möjlighet att förebygga problem och agera snabbt när störningar uppstår.
Förslag för en bättre läkemedelsförsörjning
Stärk samverkan i hela läkemedelskedjan. Läkemedelsföretag, myndigheter, regioner, distributörer och apotek måste samarbeta löpande och snabbt dela relevant information med varandra.
Få myndigheternas nationella lägesbild på plats, med bland annat daglig information om försäljning och lager från partihandel och öppenvårdsapotek, och förbättra regionernas prognoser över sina behov.
Identifiera kritiska brister tidigare och stärk stödet vid alternativa behandlingar när ett läkemedel saknas.
Använd offentlig upphandling för att stärka leveranssäkerheten – väg in företagens förmåga till stabil leverans av läkemedel och kapacitet att klara störningar i regionernas upphandlingar.
Öka den regulatoriska flexibiliteten vid läkemedelsbrist för snabba åtgärder med bibehållen patientsäkerhet och inför elektronisk produktinformation på relevanta språk, så att läkemedel snabbare kan användas där de behövs.
Säkerställ hållbara marknadsvillkor för att minska risken att företag lämnar den svenska marknaden eller slutar sälja vissa produkter i Sverige.
Värna frihandel och stärk Europas produktionskapacitet eftersom Sverige inte kan vara självförsörjande på läkemedel.
Läkemedelsföretagens ansvar i läkemedelsförsörjningen
Läkemedelsföretagens grundläggande uppgift är att producera och leverera läkemedel och så långt det är möjligt säkerställa kontinuerlig tillgång. Företagen arbetar därför löpande med prognoser, produktions- och leveransplanering, kvalitetssäkring och kontinuitetsarbete. De behöver kunna upprätthålla verksamheten vid störningar eller snabbt få produktion, import och distribution att fungera så normalt som möjligt igen.
Läkemedelsföretagens läkemedelslager i Sverige motsvarar vanligtvis tre till fyra månaders normalförbrukning. Lagren ger en buffert mot tillfälliga störningar, men de kan inte eliminera alla risker i långa och komplexa försörjningskedjor.
När ett företag ser att en restsituation riskerar att uppstå arbetar det för att förebygga den. Det kan exempelvis ske genom att tidigarelägga en planerad leverans till Sverige, ändra produktionsplaneringen eller undersöka om tillgängliga läkemedel kan omfördelas från en annan marknad. I vissa fall kan företaget ansöka hos Läkemedelsverket om dispens för att tillhandahålla en utländsk förpackning.
Företagen har också skyldighet att anmäla kommande restsituationer till Läkemedelsverket enligt gällande regler, en så kallad restanmälan.
Varför uppstår ändå störningar i läkemedelsförsörjningen?
En restsituation kan orsakas av exempelvis:
Problem i produktionen eller kvaliteten.
Brist på aktiv läkemedelssubstans, förpackningsmaterial eller andra insatsvaror.
Att transporter störs.
Att efterfrågan förändras betydligt snabbare än produktionen går att anpassa.
Ett exempel är när en leverantör plötsligt inte längre kan leverera. Efterfrågan kan då snabbt flyttas över till andra företags produkter. Om dessa företag får information tidigt ökar deras möjlighet att tidigarelägga leveranser eller på andra sätt anpassa försörjningen.
En restsituation betyder samtidigt inte automatiskt att patienter står utan behandling. Det kan finnas ett utbytbart läkemedel, en annan förpackningsstorlek eller styrka eller ett annat lämpligt behandlingsalternativ.
Det är därför viktigt att skilja mellan en restsituation och en läkemedelsbrist.
Vid en restsituation kan ett företag tillfälligt inte tillhandahålla tillräckligt av sitt läkemedel för att möta efterfrågan.
Vid läkemedelsbrist saknar användaren ett tillgängligt alternativ.
Även restanmälda läkemedel där alternativ finns kan skapa oro för patienter och merarbete för apotek och hälso- och sjukvård. För att förebygga och hantera brister bättre behöver företagen få rätt information i tid och andra delar av systemet kunna agera när problem uppstår.
Restsituationer – när läkemedel tillfälligt tar slut
En restsituation, alltså att ett läkemedel tillfälligt tar slut hos läkemedelsföretaget, behöver inte vara allvarlig om det finns andra förpackningar, styrkor eller alternativa likvärdiga mediciner. Många brister är kortvariga men om de drar ut på tiden kan det orsaka stora bekymmer för såväl patienter som för hälso- och sjukvården.
Så vill Lif stärka läkemedelsförsörjningen i Sverige
Att läkemedelsföretagen tar ansvar för sina leveranser är en grundförutsättning, men det räcker inte. Lif vill se flera förändringar som gör det lättare att upptäcka problem tidigt, förebygga och snabbt hantera de brister som ändå uppstår.
Stärk samverkan i hela läkemedelskedjan
Läkemedelsföretag, myndigheter, regioner, distributörer och apotek har olika information och möjligheter att agera. Därför behöver aktörerna samarbeta löpande och snabbt dela relevant information med de som kan förhindra att en bristsituation blir allvarlig. En privat-offentlig samverkan (så kallad POS) ska bygga vidare på den etablerade samverkansplattformen ADL (Aktörsgemensamt dialogmöte om Läkemedelstillgänglighet).
Slutför den nationella lägesbilden och förbättra regionernas prognoser
Sverige behöver en aktuell bild av tillgången till läkemedel och de kommande behoven. Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten förbereder på regeringens uppdrag ett nationellt system med bland annat daglig information om försäljning och lager från partihandel och öppenvårdsapotek. Uppdraget ska slutredovisas 2028. Samtidigt behöver regionerna förbättra sina prognoser.
Lägesbilden och bättre prognoser ska göra det möjligt att tidigt upptäcka obalanser mellan tillgång och behov. Och ge företagen bättre underlag för att planera produktion och leveranser.
Identifiera kritiska brister tidigare och stärk stödet vid alternativa behandlingar
För att förstå och förebygga läkemedelsbrist måste aktörerna gemensamt analysera flaskhalsar i produktion och internationella försörjningskedjor, tillgång till insatsvaror samt beroenden av transporter, energi, digitala system och utrikeshandel. Läkemedelsverket behöver samtidigt identifiera de brister där relevanta behandlingsalternativ saknas, så att insatserna kan riktas dit där riskerna för patienterna är störst.
När ett läkemedel saknas krävs att sjukvården snabbt får råd om alternativa behandlingar från Läkemedelsverket, vid behov i samverkan med regionerna och vårdens kunskapsorganisationer. Om råden ökar efterfrågan på ett annat läkemedel behöver företaget informeras tidigt för att kunna anpassa leveranserna.
Använd offentlig upphandling för att stärka leveranssäkerheten
Regionernas upphandling påverkar både antalet leverantörer och läkemedelsbranschens möjligheter att upprätthålla leveranser. Lif vill därför att leveranssäkerhet och förmågan att klara störningar vägs in tillsammans med pris och att upphandlingar, när det är möjligt, ger utrymme för fler än en leverantör.
Öka den regulatoriska flexibiliteten och inför elektronisk produktinformation
Vid allvarlig läkemedelsbrist behöver reglerna möjliggöra snabba åtgärder utan att patientsäkerheten äventyras. Läkemedelsverket kan exempelvis medge att utländska förpackningar används, medan elektronisk produktinformation minskar hindren för att omfördela läkemedel mellan länder.
Lif vill införa elektroniska bipacksedlar på relevanta språk, så att läkemedel snabbare kan användas där behovet finns.
Säkerställ hållbara marknadsvillkor, värna frihandel och stärk Europas produktionskapacitet
Lif vill att regelverk, prissättning och andra ekonomiska villkor stödjer en långsiktigt hållbar läkemedelsförsörjning och minskar risken att företag lämnar den svenska marknaden eller slutar sälja vissa produkter här. Eftersom vi inte kan vara självförsörjande behöver Sverige och EU samtidigt värna frihandel och motverka handelshinder. Europas motståndskraft bör dessutom stärkas genom ökad utvecklings- och produktionskapacitet. Öppen handel och starkare europeisk kapacitet är kompletterande delar av en robust försörjning.
En robust läkemedelsförsörjning i vardagen stärker Sveriges beredskap
Läkemedel, vacciner och medicinsk teknik är centrala för vårdens kapacitet och samhällets motståndskraft. Läkemedelsbranschen är därför både en viktig kunskaps- och exportnäring och en strategisk tillgång i totalförsvaret. Ett välfungerande system i vardagen ger bättre förutsättningar att hantera större påfrestningar.
En robust försörjning kräver samtidigt mer än läkemedelslager. Företagen behöver identifiera kritisk verksamhet och kompetens, planera reservlösningar, öva kontinuiteten och stärka både den fysiska och digitala motståndskraften. Det kräver nära samverkan mellan stat, regioner, myndigheter och näringsliv. Långsiktiga villkor för forskning, innovation och produktion är också centralt. Frågor som specifikt gäller läkemedelsförsörjning vid kris, höjd beredskap och krig behandlas vidare i Lifs innehåll om läkemedel och beredskap
Hemberedskap för läkemedel
Den som använder läkemedel regelbundet kan ha en mindre marginal hemma, i linje med myndigheternas råd om hemberedskap. Att bunkra läkemedel i större mängder gör däremot inte läkemedelsförsörjningen tryggare. När många hämtar ut mer än de behöver ökar efterfrågan snabbare än leveranserna hinner anpassas, och det kan i sig orsaka restsituationer för andra patienter. Läkemedel har dessutom begränsad hållbarhet, och läkemedel inom läkemedelsförmånen kan normalt hämtas ut för högst tre månaders förbrukning åt gången. En trygg försörjning bygger istället på att lager, distribution och beredskapsplanering fungerar i hela kedjan.
Vanliga frågor om läkemedelsförsörjning
Hur fungerar läkemedelsförsörjningen i Sverige?
Läkemedel och deras insatsvaror tillverkas på olika håll i världen och transporteras till Sverige, där de distribueras vidare till vård och apotek. Läkemedelsföretagen ansvarar för sina leveranser och har vanligtvis lager i Sverige som motsvarar tre till fyra månaders normalförbrukning. Myndigheter, regioner, distributörer och apotek påverkar också hur väl försörjningen fungerar.
Hur går läkemedelsdistributionen till i Sverige?
Läkemedelsföretagen levererar sina läkemedel till den så kallade ”partihandeln” (dvs läkemedelsdistributörer), som distribuerar dem vidare till öppenvårdsapotek, sjukhus och andra vårdgivare. I Sverige distribueras ett läkemedel ofta av en enda ”partihandlare”, så kallad enkanalsdistribution.
Vem ansvarar för läkemedelsförsörjningen i Sverige?
Ansvaret är delat. Läkemedelsföretagen ansvarar för sina leveranser och för att anmäla kommande restsituationer. Läkemedelsverket utövar tillsyn och informerar om restsituationer. Regionerna ansvarar för läkemedelsförsörjningen inom sin hälso- och sjukvård, och ”partihandeln” och apoteken har skyldigheter att leverera och tillhandahålla läkemedel. För att försörjningen ska fungera, i vardagen och vid kris, krävs samverkan mellan alla aktörer.
Vilka läkemedel bör jag ha hemma i min hemberedskap?
Om du använder läkemedel regelbundet är det klokt att ha en liten marginal hemma, så att du klarar dig en tid om något händer. Hämta ut nytt i god tid innan förpackningen tar slut, och håll koll på utgångsdatum och förvaring. Många har också ett litet förråd av vanliga receptfria läkemedel, som smärtstillande och febernedsättande, tillsammans med plåster och förband. Däremot ska du inte bunkra medicin i större mängder. Det gör inte läkemedelsförsörjningen tryggare och kan orsaka brist för andra.
Vad är skillnaden mellan en restsituation och läkemedelsbrist?
Vid en restsituation kan ett företag tillfälligt inte leverera tillräckligt av sitt läkemedel för att möta efterfrågan. Det kan ändå finnas ett utbytbart läkemedel, en annan styrka eller förpackningsstorlek eller ett annat behandlingsalternativ. Vid läkemedelsbrist saknar patienten ett tillgängligt alternativ.
Var kan jag se vilka läkemedel som är restanmälda?
Läkemedelsverket publicerar information om restanmälda läkemedel på sin webbplats. Där går det att söka på läkemedel och se beräknad leveransperiod. Om ditt läkemedel är restanmält kan apoteket eller din förskrivare hjälpa dig att hitta ett alternativ.
Lifs handlingsplan för läkemedelstillgänglighet
Lifs handlingsplan beskriver hur branschen arbetar för att hantera och förebygga läkemedelsbrist och presenterar förslag på åtgärder för en hållbar läkemedelsförsörjning.
Målet är att garantera en trygg tillgång till läkemedel för hälso- och sjukvård, apotek och patienter, att lindra vårdpersonalens administrativa börda vid läkemedelsbrist och att skydda läkemedelsföretagens kommersiella intressen.
