Brittiska läkemedelsreformer följs av nya investeringar

Sedan september 2025 har globala läkemedelsföretag gjort nya investeringsåtaganden i Storbritannien på sammanlagt 2 miljarder pund. Investeringarna sträcker sig från AI-baserad läkemedelsutveckling till storskalig läkemedelsproduktion enligt en ny konkurrenskraftsrapport från ABPI, The Association of the British Pharmaceutical Industry.

Utvecklingen följer på ett omfattande reformarbete. Som en del av överenskommelsen mellan Storbritannien och USA om läkemedelsreformer och handel har den brittiska regeringen bland annat höjt NICE:s tröskel för kostnadseffektivitet. NICE, National Institute for Health and Care Excellence, tar fram evidensbaserade riktlinjer och bedömer behandlingars kostnadseffektivitet. 

Att fler nya läkemedel bedöms som kostnadseffektiva ökar tillgången

Det är de första höjningarna på över 20 år, vilket gör att fler läkemedel kan bedömas som kostnadseffektiva och möjliggör att fler britter får tillgång till nya läkemedel. De har också åtagit sig att successivt fördubbla satsningarna på nya läkemedel från 0,3 till 0,6 procent av BNP fram till 2036.

– Storbritannien är intressant eftersom man har börjat behandla tillgång till nya läkemedel och investeringar i life science som två delar av samma fråga. Det är en viktig utveckling i en situation där den globala konkurrensen om forskning, produktion och investeringar snabbt hårdnar, säger Fredrik Andersson, chefsekonom på Lif.

Den brittiska regeringen har även sänkt återbetalningsnivån för nyare läkemedel och startat fyra pilotprojekt för att bland annat korta tiden till patient, väga in produktivitetsvinster och pröva nya former för finansiering och saminvestering. Regeringen uppger att nio ytterligare läkemedel kunde rekommenderas för användning i NHS under april–juni efter att NICE kostnadseffektivitetströskel höjdes.

Reformer efter sjunkande investeringar i brittisk life science

Mellan 2021 till 2023 sjönk direktinvesteringarna i den brittiska life science-sektorn med 58 %, från 1,9 miljarder till 795 miljarder pund. Utvecklingen efter reformerna beskrivs som tidiga tecken på en förbättring efter flera år då Storbritannien tappat läkemedelsinvesteringar. Samtidigt betonar ABPI att utvecklingen fortfarande är osäker och beroende av att de politiska åtagandena genomförs långsiktigt.

Amerikansk Most Favored Nation-politik sätter press

Förändringarna sker i ett nytt internationellt läge där läkemedelspriser, patienttillgång, handel och industriinvesteringar i allt högre grad hänger samman. Den amerikanska MFN-politiken har förstärkt den utvecklingen och bidrar till att länder behöver se över hur den egna läkemedelsmarknaden påverkar konkurrenskraften.

– Det brittiska exemplet visar hur läkemedelspolitiken allt tydligare har blivit en del av den bredare närings- och konkurrenskraftspolitiken. För ett land som Sverige, med en stor och framgångsrik läkemedelsindustri men relativt låga läkemedelspriser, finns det skäl att följa utvecklingen mycket noga, säger Fredrik Andersson.

Sverige måste satsa mer på nya läkemedel och innovation

Lif har under året lyft behovet av en högre svensk ambitionsnivå för nya läkemedel. Det handlar bland annat om hur medicinsk innovation värderas och finansieras, hur snabbt nya behandlingar når patienter och vikten av ett mer sammanhållet statligt ansvar för introduktionen av nya läkemedel.

– Sverige har flera styrkor och mycket av vad som krävs för att vara en ledande life science-nation. Men när Kina accelererar, USA förändrar spelreglerna och länder i vår närhet agerar genom att reformera sina system behöver vi förstå vad det innebär för Sveriges långsiktiga position. Frågan är inte bara vad läkemedel kostar, utan vilket värde medicinsk innovation kan skapa för patienter, vård och samhällsekonomi, säger Fredrik Andersson.